Google

Translate blog

söndag 26 oktober 2008

Moln överallt, samma samlingsförfarande i allt.


När moln uppstår är de först små och nästan genomskinliga. Efterhand som fler bildas, och de följer naturligtvis vindens rikting, klumpas de ihop av någon av mig okänd kraft. De dras samman av något som fungerar likt gravitationen för fallande föremål eller himlakroppars dragningskraft till varandra. Fysik är inte min starka sida.

Små molnstoff på himlavalvet bildar molnområden till slut och efterhand kan detta bli regn som resultat.

Samma sak händer i vatten när det gäller ex alger och deras sammanbindningar.

Men vad jag tänker på är att det även gäller löv nu under lövfällningen. Sätt dig eller stå och beakta lövens framglidande nu i höst i en flod eller å.

De kommer i små sjok eller ensamma följande vattnets strömmar. Men snart upptäcker du att de små enstaka löven eller sjoken flyter samman mot större sjok och snart är floden gul av stora sjok. Sjok som blir större och större både ytmässigt och på djupet.

Naturen samlar små ting och bildar stora ting av samma material där så är möjligt.
Både då det handlar om organiskt som oorganiskt material.
Jag misstänker att gravitationen är inblandad i denna process.

Att den inte bara gäller uppifrån och ner utan även från alla riktningar. Självklart störd på jorden av atmosfärens påverkningar. Men själva atmosfären i sig är säkert även den ett resultat av gravitation.

Den breder ju ut sig i alla riktningar likt insamlade löv en höstdag i en flod. Allt beror troligen på gravitationskraften, människans uppbyggnad hålls ihop av kraften likt allt annat överallt i alla tider sedan tidernas början. Men vad den är, om det är en gudomlig kraft, starten på allt eller vad, det vet vi inte. Är det Gud?