Rydbergsatom (en spökatom) ses bunden med ingenting. Frågan man kan ställa sig är det ingenting?

En Rydbergsatom kallas en atom med en eller flera elektroner som visar ett antal säregna egenskaper inklusive en överdriven reaktion för elektriska och magnetiska fält. Det kan vara en atom av vilket grundämne som helst vad man vet idag som kan bli utgångspunkten för detta. 


Det kan vara en väteatom där plötsligt en elektron lämnar denna (eller en elektron från något annat slags atom)  och verkar binda upp sig till en osynlig atom i en helt ny omloppsbana. Det har då bildats en Rydberg atom. En ghost-atom. Ännu kan man inte förklara vad som skett eller varför.



Beteendet vilket inte kan förklaras diskuteras i en studie som publicerades den 12 Sept. i tidskriften Physical Review Letters.


 Rydbergatomer bildas genom att en elektron plötsligt hoppar till en avlägsen omloppsbana långt från kärnan av den atom den befinner sig i. Namnet kan ses som en atom där detta sker men enligt mig kan man se den bildade bindningen även som en sådan. Den osynliga nya bindningen där enbart elektronens bana kan upptäckas kallas vetenskapligt ghost-atom.


Detta band till ingenting håller minst 200 mikrosekunder  det existerar även andra sätt då att ”lura” elektroner att göra bindningar med ingenting genom tillämpning av mikrovågor eller snabba laserpulsar därefter upplöses det. 


Enligt rapporten misstänks att dessa atomer bundna till absolut ingenting, kan bete sig annorlunda om de ges en kemisk impuls men det är enbart teorier. Men inget har bevisats att detta är skeendets början. Jag har inte heller hittat information om elektronen efter det att den osynliga bindningen upphört återvänder till sin förra atombindning. Men jag förmodar det.


Mina tankar är att bindningen även om den är mycket kort kanske är en bindning till en atom i en annan dimension. En bindning vilken inte kan hålla mer än den korta tiden det observeras. 


Om det finns gränslöst många dimensioner i tid och rum vilket även innebär obegränsat antal universum kan tillfälliga bindningar till atomer eller dess delar troligen genom revor i tiden kallas  Rydbergatomer eller  ghostbindningar till ett universum vilket ligger mycket nära oss i tid och rum.


 Samma fenomen bör då ske i det närliggande universum där denna bindning sker. Men då omvänt, en atom med en osynlig elektron existerar då här under en kort stund. Men det bör förutsätta att ghostelektroner tillfälligt binder upp sig vid en atom i vårt universum ibland också, Omvänd Rydbergshändelse menar jag. Inget säger att detta måste ske men omöjligt är det inte.


Bild föreställer en Rydberg-atom enligt wikipedia. 
https://en.wikipedia.org/wiki/Rydberg_atom

Moln överallt, samma samlingsförfarande i allt.

När moln uppstår är de först små och nästan genomskinliga. Efterhand som fler bildas, och de följer naturligtvis vindens rikting, klumpas de ihop av någon av mig okänd kraft. De dras samman av något som fungerar likt gravitationen för fallande föremål eller himlakroppars dragningskraft till varandra. Fysik är inte min starka sida.

Små molnstoff på himlavalvet bildar molnområden till slut och efterhand kan detta bli regn som resultat.

Samma sak händer i vatten när det gäller ex alger och deras sammanbindningar.

Men vad jag tänker på är att det även gäller löv nu under lövfällningen. Sätt dig eller stå och beakta lövens framglidande nu i höst i en flod eller å.

De kommer i små sjok eller ensamma följande vattnets strömmar. Men snart upptäcker du att de små enstaka löven eller sjoken flyter samman mot större sjok och snart är floden gul av stora sjok. Sjok som blir större och större både ytmässigt och på djupet.

Naturen samlar små ting och bildar stora ting av samma material där så är möjligt.
Både då det handlar om organiskt som oorganiskt material.
Jag misstänker att gravitationen är inblandad i denna process.

Att den inte bara gäller uppifrån och ner utan även från alla riktningar. Självklart störd på jorden av atmosfärens påverkningar. Men själva atmosfären i sig är säkert även den ett resultat av gravitation.

Den breder ju ut sig i alla riktningar likt insamlade löv en höstdag i en flod. Allt beror troligen på gravitationskraften, människans uppbyggnad hålls ihop av kraften likt allt annat överallt i alla tider sedan tidernas början. Men vad den är, om det är en gudomlig kraft, starten på allt eller vad, det vet vi inte. Är det Gud?