Vilka värden ska Moderaternas välfärdsinspektion utgå från?

Varför ska en äldrevårdsinspektion kallas välfärdsinspektion? Troligen för att lura svenska folket till att inspektionen ska kontrollera all slags välfärd.

Inget i uttrycket visar att det enbart handlar om äldres förhållanden på inrättningar.

Vad ska då inspektionen kontrollera? Vilka värden ska anses helt okej och vilka ska inte ses som acceptabla?

Här finns ännu inga riktlinjer. Ska kommunala inrättningar kollas hårdare än privata eller tvärtom? Har inspektionen kommit till för att inte media ska kunna smutskasta privata företag, som ex Carema?

Är det en inspektion som ska skydda privata företag inom äldrevård, så fler privata företag vågar sig in i konkurrensen och därmed tjänar pengar på äldre?

Många frågor men inga svar. Kanske myndigheten enbart ska finnas som en skenorganisation, vilken människor sätter sin tillit till - men som egentligen inte arbetar för det människor tror den ska agera för.

Namnet är misstänkt konstigt valt.

När det gäller koll av äldreboenden etc. finns det redan genom Socialstyrelsens inspektioner. Bara detta gör konstruktionen av en ny organisation med ett missledande namn misstänkt.

Förslaget är i sin helhet egentligen en tillbakagång till kaos. Se följande inlägg:

Kristersson om barnfattigdomen, nya grepp behövs, säger han. Oroväckande.

Hör o häpna, Kristersson anser att något måste göras för fattiga familjer så barnfattigdomen minskar.

I arbetslinjens moderatideologi finns här ingen lösning.

Lösningen är nämligen att höja a-kassan och stoppa utförsäkringarna, då de flesta fattiga barn finns i familjer där en eller båda är sjuka eller utförsäkrade.

Att hjälpa dessa kan inte ske med moderat ideologi. Vi ser bara på deras så kallade lösning i arbetslöshetsfrågan. Skicka människor in i fas 3 som gratis arbetskraft. Detta löser ingen arbetslöshet och skapar bara tragedier för enskilda och familjer. Likaså med utförsäkringen.

Kristersson säger en sak i artikeln (se blåtonad länk) men kan inte göra något även om han velat, han är låst i arbetslinjen, en linje där ingen räknas som inte är frisk eller har ett arbete.

Det enda han kan göra är att komma med förslag av typen lägre skatt för de med låg inkomst eller riktade insatser till lågavlönade. Han kan inte och vill inte göra något för de utförsäkrade eller de arbetslösa, här gäller arbetslinjen.

Flumbegreppet som innebär att inget ska göras för dessa osynliggjorda familjer i alliansens agenda.

Kanske de nya greppen han påtalar skulle vara ytterligare snabbare jobbskatteavdrag eller hårdare tag mot arbetslösa o sjuka föräldrar, så dessa den vägen får arbete.

Hur förstår inte jag, men så har politiken varit sedan 2006.

Mycket oroväckande att hårdföre Kristersson och historieförfalskaren Arkelsten ska leda och ingå i gruppen som ska ta fram en ny barnpolitik.

Vi vet ju hans ointresse för ändringar i sjukförsäkringen, fast riksdagen två gånger hade majoritet för en förändring av den omänskliga försäkringens regler.

Vad det blir av en ny barnpolitik när han är med och kanske får sista ordet är mycket oroväckande för barn som har arbetslösa eller sjuka föräldrar.

Man ryser när man hör denne ministers namn och med fasa inväntar man vad det blir för mål med denna barnpolitik, som ska motverka barnfattigdom.

Med stor säkerhet riktas då resurser till de med arbete, troligen låginkomsttagare, för att de ska få det bättre med sina barn. Men sjukas och arbetslösas barn får med stor sannolikhet inga förbättringar. Här skyddas reformviljan med arbetslinjen och de utan arbete ska inte ha det bra enligt moderaterna och Kristersson har visat sin kapacitet att hårt hålla fast i detta mantra av falskhet och segregation.

I gruppen ska även historieförfalskaren Arkelsten ingå, och hennes kapacitet av okunskap har vi upplevt.