Uranus den sjunde planeten räknat från solen.

Uranus är den planet vilken har den kallaste atmosfären av dem alla. Översta skiktet består av metan vilket ger den dess grönblå färg.

Nedanför finns vattenånga och i mitten en kärna av sten och is.

Ett dygn på Uranus skiljer sig åt varifrån man befinner sig. Vid polerna är det 42 jordår och vid ekvatorn enbart 17 timmar.

Avståndet från oss är 3 miljarder km. Även Uranus har ett ringsystem av damm och stenar dock ej lika tydligt som Saturnus ringar. Saturnus ringar består av ispartiklar till stor del medan Uranus består av metanpartiklar till övervägande del.

Uranus har 27 månar. De största är Miranda och Ariel. Månar bestående av stora mängder is.

Ariel en av Uranus månar och en av de intressantaste i hela solsystemet

En av Uranus månar kallas Ariel. Denna måne har inte besökts från ovan sedan 1986.

Ariels yta är till 70% is och övrig yta består av silikater. Den är Uranus fjärde måne räknat i storlek av de 27 vilka hittills hittats runt planeten. Storleken är ca en tredjedel av vår månes.

Just på grund av sin isbelagdhet är den intressant att vidare utforska.  

Isplaneter har vätska och i denna kan eventuellt finnas intressanta upptäckter. 

Troligen är det koldioxidis som finns. I övrigt finns kratrar en del till hälften under is och kanjoner. 

Norrsken kan ses mer än på Jorden. Exempelvis på Jupiter, Saturnus, Neptunus och Uranus

Norrsken eller sydsken kallas ofta gemensamt för polarsken. Men är inget unikt för Jorden.

Citat: Polarsken uppstår när laddade partiklar (vanligen elektroner) från solen (solvinden) faller in mot den översta delen av jordatmosfären på 100-400 km höjd. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält och träffar därför atmosfären längs en oval runt vardera magnetiska polen, den så kallade norrskensovalen på norra halvklotet. Slut citat.

Polarsken är inget unikt för Jorden våra gasjättar Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus har egna polarsken. Se bild här på Jupiters  och Saturnus.

Mars har ett eget svagt magnetfält vilket inte ligger vid polerna och kan ge ett svagt sken vilket kan ses av en astronaut på Mars yta . Venus har även ett fält vilket ger ett sken sett utifrån  rymden.

18 ljusår från Jorden upptäcktes nyligen en brun dvärgstjärna.

Dessa är för små för att bli en stjärna men denna dvärg sågs ha ett rött polarsken. Troligen är  polarsken  vanliga bland universums planeter. Ett normalt sken men ett vackert sådant.

Superionic is en teoretisk is verkar finnas på Uranus och Neptunus. Men vad är det?

Forskare har nu mer och mer funnet att det är mycket möjligt att superionic is existerar på Neptunus och Uranus. Is vilken skulle expandera och explodera omedelbart om den konstruerats på Jorden.

På en isplanet  kan det däremot existera. Citerar här från Vikipedia angående Uranus." Uranus består av fyra lager. Den yttre atmosfären består huvudsakligen av den lätta gasen väte, tillsammans med helium och lite metan. Längre in omvandlas gaserna efterhand till vätska under inverkan av trycket. En fjärdedel in i planeten ersätts vätskan av ett lager sörjig ”is” som består av vatten, ammoniak och andra tunga kemiska föreningar som blivit fasta och sjunkit mot planetens centrum. Detta islager upptar större delen av Uranus volym. Trots att man brukar kalla Uranus gasjätte bör man istället kalla den isjätte. Slut citat.

Bevis för existensen av detta slag av is finns inte men teorier som visar på mycket stor sannolikhet att den finns är mer och mer något forskare tror på. Isen är ett mellantillstånd av materia men som vi inte har något att jämföra med.

Isjättar som ovanstående planeter har inte som Jorden två magnetpoler  utan kan ha betydligt flera och därför kan denna is uppstå  eller finnas här.

Forskare försöker numera förstå materialet eller isen som de kan teoretiskt förstå men ännu inte förklara vad eller hur det fungerar eller består av.