Google

Translate blog

söndag 19 december 2010

Stenblock o fantasi.

För inte så länge sedan var samhället lika religiöst som vidskepligt.

Naturen sågs som ett hot där allehanda ting kunde uppenbara sig och hota tillvaron. Främlingar sågs även de som ett presumtivt hot.

Inte bara varelser av skilda hotfulla slag ansågs finnas i naturen utan man kunde även se spår av dessa.

Jättar nämns i bibeln, Goliat var en och det nämns att jättemänniskorna försvann med syndafloden.

I Norden sågs jättarnas spår i form av de stenblock de kastade mot de kristna kyrkorna. Dessa block vi i dag vet är flyttblock från den senaste istiden sågs som jättekast av jättar och ansågs i en del fall innehålla magi.

Bronsåldersgravarna sågs som jättars gravar och alltid som farliga platser med dolda skatter i vissa. Dessa högar finns kvar till stor del i vår tid genom att människor var rädda för dem och inte vågade gräva eller ta bort dem.

Forntidens folk var mycket vidskepliga och jättestenblocken var något de hade stor respekt för och som bevisade att jättar hade existerat en gång.