Mars Rover 2021 ska landa på Mars och söka liv.

Mars Curiosity Rover sändes upp 26 nvember 2011 och landade på Mars den 5 augusti 2012. Därefter har den obemannade Marsbilen sökt efter  tecken på liv, vatten och vad allt som dyker upp på dess väg, för att förstå mer av Mars och vad som finns på dess yta. Mängder av prover har tagits och analyserats.

Men nu öskar forskare en mer avancerad rymdbil för än mer avancerad undersökning.

Detta ska ske 2021. Året då en farkost med namnet Mars Rover 2021 ska börja sitt uppdrag här.

Startskottet för detta uppdrag börjar nu. Det första steget är att bygga farkosten. 

Läs från denna  länk om hur denna farkost ska se ut och vad den ska göra när den kommit fram.

The wind cryes Mary här kan man se var och hur i USA.

Jimi Hendrix sjöng denna låt 1967 en av hans bästa låtar. Oberoende av vad som sker i vår värld viner vinden där vi är. Ibland hårt ibland smekande. Ibland som en mild sommarvind och ibland som en hänsynslös orkanvind.

Men ingen har en överblick över hur den viner. Inteförrän nu. NU kan den som önskar veta hur vinden sveper runt i USA se detta i realtid genom att koppla upp sig på denna sida.

Långt in i det okända i Orionnebulosan har nu skådats av ESO-infraröda instrument HAWK1 i Chile.

Orionnebulosan är svår att se in i där den ligger i Orions stjärnbild.

Men nu har det lyckats och resultatet är spännande. Det som döljs därinne av gas och stoff är en mängd bruna dvärgar. En brun dvärg kan ses som en misslyckad stjärna då temperaturen i dessa varit för låg för att kärnreaktioner skulle startat och en stjärna bildats.

Det har även upptäckts ett stort antal planetliknande objekt. Kanske objekt vilka inte ens har kommit till brun dvärgstadiet.

Orionnebulosan är en dimfläck i Orion och kan ses som sådan från jordiska teleskopet. Storleken på nebulosan är ca 24 ljusår.

Det är därför en förhållandevis stor okänd del som nu blivit undersökt. 

1,2 miljoner galaxer finns nu att se i 3D.

Det är kartläggning av universum som just nu står i fokus medverkande i detta projekt är bland annat astronomer vid Max Planckinstitutet för astronomi.

1,2 miljoner galaxer med all dess stjärnor innebär ca en fjärdedel av den synliga rymden. Dessa kan nu ses i 3D.

Ett av de mål som finns med kartläggningen är att förstå den mörka energin. Energin vilken söndrar som man förstår idag till skillnad från den vanliga energin vilken bygger upp.

Se här en artikel om arbetet från Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg.