Läxhjälp i skolan, läxhjälp genom RUT - båda åtgärderna enbart ett ytterligare segregationsinstrument. Lär av Finland istället.

Läxhjälp genom hushållsnära tjänster är ett bra segregationsinstrument där föräldrar med ett arbete av någorlunda inkomst kan betala för detta i hemmet. Barnen kan lättare få bra betyg för att komma in på universitet eller gymnasieskolas program.

Barn till föräldrar som är arbetssökande eller sjuka har däremot inte möjlighet att betala för denna lyxtjänst.

Ett slag i luften med andra ord  för att stoppa utanförskap av barn.

Samma sak gäller med läxhjälp i skolan men här i lite mindre konstruktivt slag. Ickepedagoger ska av sparsamhetsskäl där hjälpa de elever som önskar hjälp istället för att gå hem snarast möjligt efter sina schemalagda aktiviteter. Det blir de mest studiemotiverade som tar emot denna hjälp.

Citat: Oavsett valutgång så står det därmed klart: alla Sveriges elever kommer att få läxhjälp, inte enbart de som har föräldrar som kan utnyttja rutavdraget för tjänsten.

Men det finns en hake med reformen. Den verkar inte fungera.

--- I Norge blev det höstterminen 2010 obligatoriskt för skolorna att erbjuda läxhjälp. Men en utvärdering av läxhjälpsreformen som nyligen presenterades, visade att effekten blev en annan än den önskade.

Ja, skolresultaten ökade något sett till de nationella proven – men inte hos de elever som från början hade låga resultat.

– Läxhjälpen skulle verka socialt utjämnande, men där såg vi inga effekter. I stället så ökade social bakgrund något i betydelse när läxhjälpen infördes, säger Anders Bakken. Slut citat.

Citatet bekräftar mina tankar. Vad är då lösningen? Jo, den finska skolans arbetssätt.

Det har i media förklarats lite av hur det fungerar där och då till ett lyckat resultat.

Pedagogerna går igenom de läxor de ger med eleverna innan de ska sluta lektionen. Förklarar uppgifterna och hjälper alla elever till förståelse. I Sverige ger pedagogerna läxor men går inte igenom dem förrän, i bästa fall, dagen efter det att läxan gavs.

Resultatet i Finland har uppmärksammats, men inte lär sig Norge eller Sverige av det, utan kör vidare med läxhjälp efter skolan och segregerar vidare elever som svaga eller starkt studiemotiverade.

I Sverige har läxhjälp blivit valfläsk utan tankar på verkligheten eller konstruktivt tänkande eller blickar mot övriga Nordens skolproblem.

Alliansens förslag om läxhjälp för barn o ungdomar gäller de med föräldrar som har arbete.

220 kr i timmen ska det enligt ovanstående förslag kosta att få läxhjälp i hemmet för sitt barn. Här ska med andra ord ytterligare en utsortering av svenska folket ske.

 Arbetslösa har inte råd med denna kostnad och det handlar inte om en timme sedan är det klart. Det handlar om en återkommande timme, eller timmar, kanske varje vecka.

 Varför då inte satsa på gratis hjälp i skolorna?

 Redan idag finns detta genom ideella organisationers agerande på många skolor. Frälsningsarmén och Röda korset etc.

 Även fas 3 arbetarna utnyttjas säkert för detta på en del håll.

 Men om nu inte förslaget ovan gick igenom så kunde alliansens segregationsskapande ”arbetslinje” inte få ytterligare näring.

 Meningen är ju fler jobb till fler med förslaget och som grädde på moset att de med arbete har råd med hjälpen precis som de har råd med städhjälp och att sjuka och arbetslösa inte ska ha råd.

 De ska ju utgöra ett varnade exempel för de med arbete i mottot ”se hur det går om du slutar ditt arbete eller blir arbetslös”

Skolans sparkrav lämnar över läxhjälp till RUT eller välutbildade föräldrar med tid.

De med en inkomst av någorlunda slag kan efter regeringens förändring av RUT få läxhjälp till sina barn till en någorlunda låg kostnad.

Men som sagt, det kommer att i ”arbetslinjens” namn öka segregationen i samhället.

Citat: Myndigheten visar att läxorna ökar segregationen eftersom det stöd och de kunskaper som finns i elevernas hem blir allt viktigare för möjligheten att klara skolan.

Skattesubventionerad privat läxhjälp kommer att förstärka den effekten. För att över huvud taget få göra RUT-avdrag måste man ha en viss inkomst.

Personer med små inkomster kan inte ens göra avdraget.

Människor med goda inkomster - och ofta med hög utbildning - får däremot halva kostnaden betald av staten.

Detta blir ytterligare ett slag mot de utan arbete eller de sjuka och utförsäkrade, men nu riktat mot deras barn. Har du en förälder som hamnat utanför samhället som arbetslös eller sjuk segregeras du som barn också.

Undantag blir de barn till arbetslösa eller sjuka akademiker som får hjälp av sina föräldrar och denna grupp är stor bland de arbetslösa idag.

Men resten lämnas vind för våg då skolan inte har möjlighet att med de små resurser de har hjälpa till, här koncentreras istället inbesparningarna till att i en framtid höja lärares löner, men inte får fler barn läxhjälp inom skolan för det.

Istället tas i många fall in ex rödakorspersonal, folk från frälsningsarmén mm för att gratis hjälpa barn med sina läxor i skolan.

Den vägen finns i en del skolor.

Men där denna hjälp inte finns eller används av de behövande och RUT som sagt bara riktas till de med arbete, då barnet inte har engagerade välutbildade föräldrar i arbetslöshetens helv… eller sjukdom, med skammens sista utpost utförsäkringen, där lämnas barnen för att redan som skolbarn segregeras in i arbetssökande och arbetslöshet som vuxna.

Men detta ska väl vara en del av arbetslinjens löjeväckande människosyn.

Alla är inte lika mycket värda i den linjen, enbart de med arbete räknas.

Det är utilitarismen som är ledstjärnan i ”arbetslinjen” största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer som Jeremy Bentham (1748 - 1832) uttryckte det i sin filosofi.

En utjämning av lyckan så alla får samma möjligheter och del av densamma i ett samhälle innebär folkhem av kommunistisk eller socialistisk modell och anses idag som fult. Därför har socialdemokraternas modell - likt kommunisternas modell - fått ge vika idag för egocentrisk individualism med utilitaristiska förtecken.