Föraning, är det en siarförmåga och har alla denna?

Att känna på sig något gör de flesta och ibland blir föraningen sann. När så blir fallet tas det som att man kan se framåt även om de flesta gånger man haft en sådan känsla efteråt visat sig falsk.

Samma sak är det med siare och spågummor. Ibland får de rätt genom sin insikt om hur människor känner och hur det då kan gå för dem. Dessa siare är i många fall duktiga på att psykologiskt ta till sig signaler och att analysera dessa, läsa mellan raderna och instinktivt förstå vad den som besöker dem önskar höra.

Ibland har den besökande bara kommit för att få en bekräftelse på något denne redan vet eller önskar att någon bekräftar.

När så siaren tar tag i tråden och får rätt sprider sig ryktet om dennes förmåga.

Alla kan inte bli siare men alla kan ha föraningar. En siare spår andras framtid eller nuvarande liv utefter föraningar om detta som denne tycker sig ana och så chansar denne på vad den undrande önskar höra.

Den som är tvivlande på siarens kameleontförmåga och egen föraning vill få bekräftad osanningen i denna för sig själv. Liksom personer som öppet berättat vad de redan vet för siaren och får bekräftat detta motarbetar andra allt för att bevisa att siare är bluff. Medvetet eller omedvetet det blir en självuppfyllande profetia.

Hur kan någon dömas för mened?

Sanningen är relativ i förhållande till vem man är.

Vittnen till något tänker och reflekterar utefter den förförståelse de har. De tolkar en gärningsmans kläder och färg enligt vad de tidigare har för uppfattning av och tolkar efter någon elak person de mött i sitt förflutna. De vill omedvetet bekräfta att så ser en ond person ut.

De ser vad de sett tidigare i ett chockat tillstånd. De återupplever och detta är anledningen till att olika personer som upplever samma sak ger skilda vittnesmål. Man tolkar utan att se verkligheten konkret.

En kan ha sett skäggväxt på en gärningsman där någon annan inte sett någon. Kläderna och dess färger kan även ha setts olika. Hade personen däremot varit en helt vanlig person och mötet ett vanligt möte skulle vittnena istället med största trolighet varit mer överens om klädedräkt och färger inklusive utseende på personen de träffat. Men just för att det varit ett krisartat möte blir olikartad syn på denne så tydlig.

Vi kan se detta även då vittnen sett en bil som uppträtt konstigt och otrevligt. Bilmärken kan dock inte många i dag, då bilar har ett utseende som liknar varandra oberoende av märke. Men lackens färg upplevs olika av olika vittnen utan att man tar färgblindhet i beaktande.

Likt ovanstående är det situationen som beror på vittnesutsagan. Därför är mened ett svårt dilemma i domstolar. Människor ses som att de ljuger i vissa fall men tror att de talar sanning. Så hur kan man då döma annat än att vittnet ej är tillförlitligt och inte 100 % säker på sin sak, vilket ofta advokater kommer fram till och även rätten. Så har åter en skyldig frisläppts eller en oskyldig dömts.

Vilddjuren finns även bland människosläktet

Hur upptäcker man dem? Svar; Det gör man inte. Däremot ser, upplever eller läser man om dem i media.

De lämnar spår. De misshandlar, våldtar, mördar och lämnar sina spår på alla slags vis. Exempelvis nedsmutsning, ilskna utrop utan substans, hänsynslöshet och otrevlighet i alla sammanhang.

De skrämmer och genom detta respekteras de då människor inte vågar opponera sig mot dem. Risken för hämnd finns alltid om de inte upplever att de får rätt.

Det handlar inte om psykopater eller egoister, det är en annan slags personer. Vilddjuren har känslor, men kan inte styra dem på grund av sin ilska som förr kallades temperament och häftigt humör. Häftigt ska inte ses begreppsmässigt då det i dagens tolkning ses som spännande, utan som tidigare, som kall och hård hänsynslöshet.

Vi har alla sett dess spår. Plötsligt är de där. Utseendemässigt kan de inte urskiljas, varken kön eller plats i samhället kan ses som urskiljande. De finns överraskande bland de vi många gånger minst anar. 

De har alltid funnits och är en procentuell del av mänskligheten, vilken vi inte önskar ha med att göra om vi kan slippa. De agerar ibland i flock men oftast ensamma.