Google

Translate blog

måndag 18 oktober 2010

Vems texter ger något att läsa för dig?

De texter i berättelseform som noveller eller romaner ger dig inget om du inte kan hitta något i dem som du kan se som något du känner igen från ditt eget livs erfarenhet eller tankar.

Att skriva för massorna i form av millionsäljande böcker är att förstå det som de flesta människor kan se sig som erfarna eller kunniga eller rädda för.

Smal litteratur är inget för alla utan för de som önskar förstå mer än sin vanliga vardags eller akademiska kunskap.

När det gäller facklitteratur läser du i första hand det som intresserar dig inom ett visst ämne. Det du vill veta mer om och det du är nyfiken på.

Men även här gäller att författaren bör dela språk med dig för att det ska ge dig något. Akademiskt språk passar inte alla utan ett enkelt språk i skriften är att föredra om en bok ska sälja eller läsas av flertalet och inte riktas till mentorer på universitet eller forskare av samma slag som författaren är.

Populärvetenskapliga böcker är för alla och har lika stort värde om inte mer än akademiska avhandlingar vilka skrivs i första hand av den som önskar doktorera. En doktorsavhandling är inte läsbar för alla och är även för en akademiker i många fall torr och tråkigt skriven.

söndag 17 oktober 2010

Att bli ekonomiskt oberoende kan alla, men alla förstår inte meningen.

Många förstår inte meningen med att försöka bli ekonomiskt oberoende eller spara så mycket kapital som möjligt månad för månad.

Man tycker att man ska leva för dan och handla det man känner för just nu. Framtiden tänker man inte på.

En framtid som kan bli tryggare om man inte köper något efter känsla utan efter behov, väl genomtänkt om detta behov egentligen finns.

Det finns en trygghet och fridfullhet i att veta att man klarar sig själv ekonomiskt, även vid oförutsedda händelser.

Man behöver inte köpa kläder efter mode eller känsla utan kan använde det man har betydligt längre än man tror om man alltid köper klassiska kläder o inte modekläder.
Man behöver inte den där tidningen eller godisasken. Man klarar sig bättre och mår bättre om man istället skapar en trygghet med dessa pengar på sin bankbok.

Testa, många gör detta, det finns de som blivit miljonärer efter många år på att spara och placera kapital som i vissa fall kommit ur källor som pantburksinsamlande mm.

Ja, allt är möjligt. Samtidigt som du klarar av att spara mer o mer även nu med   politiska utspel som att de sjuka och arbetslösa ska segregeras ekonomiskt. Det biter inte på dig, du har skapat en egen trygghet, även om du lever snålt har du möjligheter att förändra genom ditt sparkapital. Kanske du aldrig kommer att använda det, men det ger en inre trygghet att veta att det finns.

lördag 16 oktober 2010

Gränszonen mellan ont och gott

Kanske detta är det vanligaste tillståndet, gänszonen. Inget är kanske helt ondska eller helt godhet. Vi är ju inte Gud, bara hans avbild. Som sådana är vi inte och kan inte vara helt goda utan vi syndar kontinuerligt och bör därför regelbundet be om syndernas förlåtelse och ta vår nattvard i kyrkan för att åter försöka göra vårt bästa.

Vi kommer att misslyckas igen, men anledningen till detta är att vi är människor och i vår värld finns ondskan likväl som godheten. Men ondskan frestar oss hela tiden att tillfredsställa behov av kortsiktig karaktär på andra människors bekostnad av ett bra liv.

 I bibeln finns bergspredikan, om vi kunnat leva efter dessa regler skulle livet här och nu varit enbart gott. Men då ondskan finns här, som vi alla vet, är detta omöjligt. 

Bergspredikan visar på hur vi en gång i Guds rike kommer att leva där blir det möjligt då den gången ondskan och dess lakejer är borta och frestelser från dem för att styra bort från Gud är försvunna.

Till dess kan vi bara göra så gott vi kan och leva i gränszonen mellan gott och ont.

fredag 15 oktober 2010

Vilka idéer är nyttiga och vilka är värdelösa?

Svaret bör vara idéer som realiseras och som förenklar något som tidigare var komplicerat.
Men för att detta ska ske måste idéerna då komma från någon som kan realisera en idé eller har kontakter som förstår den och kan realisera den.

Om idén, hur bra den än är, kommer ur en medelinnevånare på vår jord kommer den aldrig att realiseras eller kanske ens kommuniceras.

Då uppstår frågan hur många bra, nyttiga och goda idéer realiseras från mänsklighetens samlade idékapacitet av de som lätt eller säkert skulle komma mänskligheten till del om de realiserades?

Jag kan inte svara på detta, men är övertygad om att ett mycket litet promilletal är svaret.
Det är bara ett fåtals idéer som kan realiseras. De som uppkommer från människor med möjligheter, makt eller kontakter i I-världen.

Det är frustrerande att tänka på hur mycket som skulle kommit mänskligheten till del om så bara någon procent av de goda idéer som dagligen uppstår kommunicerades och i förlängningen kunnat realiseras.

torsdag 14 oktober 2010

Annorlunda är allt som inte passar in i en tidsepok.

Det som inte passar in en viss tid ses med misstanke och ibland avsky.

Förr sågs den som var ickereligiös som någon som inte hörde hemma i samhällsgemenskapen utan segregerades ut från denna.

I dag är det mer kufiskt att ses som religiös än som icketroende. Den troende ses snart som någon som bör segregeras. Att tala om sin tro i skolor eller på arbetsplaster ses som negativt och försök att påverka.

Förr däremot ansågs att påverkan av icketroende var något positivt.

Hur samhället kan vända helt om i sina kulturella utryckningar är något som skulle vara ett bra forskningsprojekt. I en organisation ses ofta kulturen bli kvar fastän personal byts ut då och då. Företagskulturer består och är svåra att ändra på.

Det som en gång blev ett nytt företags kultur sitter i många yttringar kvar i väggarna oberoende av tid.

Varför är det samma sak i samhällen av vårt slag? De västeuropeiska nordliga samhällena. Vad har hänt här? Varför?

Om förståelsen för detta kunde hittas skulle även statiska företagskulturer kunna förändras utefter den kunskap som samhällens kulturer förändrats.

Jag tror inte så mycket forskning gjorts utefter dessa premisser. Ett litet tips alltså.

onsdag 13 oktober 2010

Varför tanken på en Gud om denne inte skulle finnas?

Varför skulle människans inneboende konstruktion få oss att tänka på en Gud om det inte fanns någon? Varför skulle evolutionen inte tagit bort dessa tankar eller varför skulle evolutionen skapat dessa tankar och behov om det inte var av vikt att ta ställning till detta?

Skulle evolutionsutvecklingen få Gudstron som viktig om det inte fanns en sanning i den?
Varför finns en inneboende religionssökandeprocess inom varje människa om det inte fanns substans utanför sökandet?

En tanke som inte är förverklingsbar i verkligheten, kan den finnas?

Varför skulle tankar på något som inte kan realiseras eller är verkliga skapas om inte möjligheten till tanken kan finnas eller finns?

Är evolution en skapelseprocess av ingenting eller en labyrintprocess utan slut och början? Evolution testar möjligheter och omöjligheter men att hamna i en omöjlighet för evigt är knappast evolution. Om så skulle vara fallet skulle det betyda evolutionsstopp.

Så är det inte. Skapelseprocessen fortsätter eller om man så vill benämna den evolutionen. Den står inte still, den söker efter bästa möjliga livsbetingelser och det som inte fungerar försvinner.

Så inte Gudsbegreppet och tron på Gud. Därför finns en substans och verklighet av vikt i Gudstron. Svaret om Gud finns bör därför besvaras med ett JA.

tisdag 12 oktober 2010

Rätt man eller kvinna på rätt plats, gäller det idag?

Förr lärdes en person sitt yrke av sina föräldrar från vilka denne tog över och härmed lärts in i yrkesrollen redan som barn.

Idag lärs ett yrke i de flesta fall ut genom utbildning på någon skola. För ungdomen okända personer ger den utbildning som kan, men långt ifrån alltid, ger kompetens för ett visst arbete.

Den utbildning som önskas tas beslut om av ungdomar själva med ev rådgivning från en studie-yrkesvägledare, vilken ger information om vilka poäng som behövs för att komma in på en viss utbildning. Men om denna utbildning garanterat ger det arbete som utbildningen ska ge klassifikationer till ges inte.

Detta är skillnaden mot förr då även skråväsendet ingick. Här var det en garanti om ett arbete i det skrå man utbildades inom eller den utbildning föräldrar gav sitt barn.
Rätt person på rätt plats blev ofta fallet förr. Man skolades in direkt efter födelsen i en yrkesroll. I dag är en rörlighet på arbetsmarknaden vanlig, för att inte även nämna i många fall livslång arbetslöshet, om man med detta ser arbete med riktig lön och inte bidrag av slaget nystartsjobb.

Denna oro i samhället där de som utbildar sig ofta hoppar av sin utbildning då de tröttnar på den i många fall innan den är klar visar att yrkes och studieledning är något som inte fungerar.

Beslut av fel slag tas ofta. Något som fattas är raka besked till en elev av slaget jag anser du ska utbilda dig till det och det och då få en inkomst. Inte att säga att du har möjlighet till vilken utbildning som helst bara du kämpar.

Varför utbilda till arbetslöshet? Utbilda till bristyrken inte tvärtom till spännande yrken där få behövs. Säg till eleven att du inte har den begåvning som gör att du kan bli vad som helst, det är bättre att säga detta nu än att eleven själv ska förstå det när studieskulderna börjar packas in i livsschemat av arbetslöshet och frustration i framtiden.