Förr lärdes en person sitt yrke av sina föräldrar från vilka denne tog över och härmed lärts in i yrkesrollen redan som barn.
Idag lärs ett yrke i de flesta fall ut genom utbildning på någon skola. För ungdomen okända personer ger den utbildning som kan, men långt ifrån alltid, ger kompetens för ett visst arbete.
Den utbildning som önskas tas beslut om av ungdomar själva med ev rådgivning från en studie-yrkesvägledare, vilken ger information om vilka poäng som behövs för att komma in på en viss utbildning. Men om denna utbildning garanterat ger det arbete som utbildningen ska ge klassifikationer till ges inte.
Detta är skillnaden mot förr då även skråväsendet ingick. Här var det en garanti om ett arbete i det skrå man utbildades inom eller den utbildning föräldrar gav sitt barn.
Rätt person på rätt plats blev ofta fallet förr. Man skolades in direkt efter födelsen i en yrkesroll. I dag är en rörlighet på arbetsmarknaden vanlig, för att inte även nämna i många fall livslång arbetslöshet, om man med detta ser arbete med riktig lön och inte bidrag av slaget nystartsjobb.
Denna oro i samhället där de som utbildar sig ofta hoppar av sin utbildning då de tröttnar på den i många fall innan den är klar visar att yrkes och studieledning är något som inte fungerar.
Beslut av fel slag tas ofta. Något som fattas är raka besked till en elev av slaget jag anser du ska utbilda dig till det och det och då få en inkomst. Inte att säga att du har möjlighet till vilken utbildning som helst bara du kämpar.
Varför utbilda till arbetslöshet? Utbilda till bristyrken inte tvärtom till spännande yrken där få behövs. Säg till eleven att du inte har den begåvning som gör att du kan bli vad som helst, det är bättre att säga detta nu än att eleven själv ska förstå det när studieskulderna börjar packas in i livsschemat av arbetslöshet och frustration i framtiden.
