Google

Translate blog

tisdag 29 maj 2018

Hubbleteleskopet kartlägger just nu närliggande galaxer i ultraviolett ljus för att se mer av dem.


En undersökning av ett 50-tal galaxer i närområdet ska resultera i att en karta arbetas fram för varje galax. Det är arbetsförfarandet av uppgifterna som kommer in i projektet Legacy extragalaktiska UV-undersökning (LEGUS).

Detta är första gången en kartläggning av galaxer görs i det ultravioletta spektrumet.

Meningen med arbetet är att i detta ljus se hur stjärnor och galaxer bildas. Olika ljus ger olika syn av galaxer och sammantaget bildas genom olika undersökningsspektrum bättre förståelse av stjärnbildning och vår verklighet.

Utöver det ges även hur galaxer och stjärnor påverkar sin omgivning som färdiga sådana.

Målet är att kartlägga ca 50 galaxer av de som finns mellan 11-58 ljusår från oss.

Intresset riktas till stor del till förståelse av hur de mycket välbildade spiralgalaxerna kommer till.

Låt oss hoppas att LEGUS ger än mer kunskap för vår förståelse och inte bara nya frågor om hur universum är uppbyggt och varför och varifrån det kommit och vi med detta.

Bild skenet från Trifidnebulosan (katalogiserad som Messier 20 (M20) och NGC 6514) nebulosa i stjärnbilden Skytten. Nog är det många namn på samma sak.

måndag 28 maj 2018

Inget svart hål växer så snabbt som det som nu hittats därute.


Svarta hål är inte ovanliga i universum varje galax centrum exempelvis innehåller ett.

Men inget slukar materia så snabbt och växer så fort som det som nu hittats 12 miljarder ljusår bort vilket slukar en massa motsvarande solen på två dagar.

Det är forskare vid Australian National University som var först med denna upptäckt.

 Upptäckten av detta massiva svarta hål får den hittillsvarande kunskapen om svarta hål att ifrågasättas.

 Svarta hål har en hastighet som begränsar och avgör hur snabbt de växer vilken är proportionell mot deras massa enligt tidigare rön och teori. Det stämmer inte i detta fall.

Detta massiva svarta hål har en storlek på minst 20 miljarder Solar och det ca 2 miljarder år efter Big Bang. Vi ser det ju hur det såg ut för 12 miljarder år sedan. Man ryser över hur stort det kan vara idag om det fortsatt växa i samma takt.

Om vi gå tillbaka i tiden ca 1,2 miljarder år efter Big Bang och den tid vi ser hålet nu med en hastighetsbegränsnings-formel måste det ha börjat som storleken på 5000 Solar vilket är en gåta som vi inte kan förstå.

 Genomsnittliga svarta hål är ungefär av storleken av 50 solar. Detta upptäckta hål har en yta av minst 20 miljarder solar idag enligt matematiska beräkningar.  Så forskare är förbryllade av hur detta massiva svarta hål fick så massiv massa redan vid Big Bang.

Lösningen måste antingen vara att svarta hål kan växa snabbare än hastighetsgränsen vi tidigare trott, men vi vet inte hur det skulle fungera med nuvarande teori. Alternativt finns det ett för oss okänt sätt att det hände något vid Big Bang vi ännu inte förstår

Ju mer vi upptäcker ju fler frågor får vi människor att besvara.

söndag 27 maj 2018

Stjärnbildningen började tidigare än man trott efter Big Bang.


Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array i Chile) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas mycket tidigare efter Big Bang än man tidigare antaget. Redan 250 miljoner år efter Big Bang bildades stjärnor och minst en galax vilken fått namnet MACS1149-JD1 och nu har studerats.

En galax vilken ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT. En galax som bildades  enbart 250 miljoner år efter Big Bang.

Avståndet till galaxen och därmed dess ålder kunde räknas ut genom att dessa observationer sammanfaller med avståndet till joniserat syre vilket man fann i därute. 
Efter Big Bang antas det inte funnits syre det första bildades efter att de första stjärnorna bildades. Detta gör MACS1149-JD1 till den mest avlägsna galaxen som har ett väl bestämt avstånd till jorden och den mest avlägsna galaxen som observerats med ALMA och VLT. 

Man kan fundera på hur processen med den första eller de första stjärnorna började då de skapades en tid efter Big Bang vilket skedde från en enda punkt av otrolig litenhet och varifrån allt sedan tog fart.

Vad innehöll denna punkt om man ser det så? Kan denna explosion ha varit inkörsport från ett parallellt universum där materia i superfart läckte in efter en explosion? Tankarna är inte omöjliga.

lördag 26 maj 2018

Månen Europa anses så spännande att gamla data om denna nu åter undersökts.


Europa är en av de intressantaste månarna i vårt närområde där den ligger i en bana runt Jupiter.

Den är  täckt av is och under detta istäcke anses att det sedan länge att ett det finns ett   hav av vatten. Kaskader eller gejsrar av vatten har setts uppstå ibland från dessa isar.

Nu har gamla data från Galileo  vilken flög förbi här för 21 år sedan undersökts av mer högupplösta instrument. Vattengejsrarna har nu bekräftats som vattenkaskader vilket man tidigare antaget de var men inte helt var säkra på. Det kunde varit en annan slags vätska som ex metan.

 Det har funnits osäkra data från vissa uppgifter som inte fullt ut kunnat förstås tidigare.

Men nu har man blivit säker och en tur dit kan ske med start 2022. Intresset riktar sig till om det finns liv under istäcket vilket är mycket möjligt med de uppgifter vi har idag. 
Möjligheter att liv kan finnas inte att det verkligen finns. Men vi vill som nyfikna människor ha svar på den eviga frågan om vi och liv är en unik produkt vilken enbart finns på Jorden.

fredag 25 maj 2018

Många forskare ser multiuniversum idag som en trolighet


Kan det universum där vi lever bara vara ett av kanske oräkneliga likt galaxer och stjärnor är i det kända universum?

Många kan i dag se det som möjligt. För bara några år sedan var det en tanke enbart i science fictionvärlden men så är det inte längre.

Även tanken finns numera att de universum som då finns utöver vårt kan vara fulla av liv på skilda platser.

Tanken kommer utifrån teorier om mörk energi vilken antas vara en del kanske hela delen som får universum att expandera i en allt högre takt. Läs mer om detta här.

Denna energi var då enligt vissa startskottet för expansionen efter Big Bang och kanske även möjligheten till att Big Bang skedde.

Då kan det även innan tid och rum fanns och starten på detta tog fart ha bildats många fler universum. Rummet kan ha uppstått på fler tidsintervall. Tiden är nämligen det som skiljer universumen åt i ett multiuniversum. Om det nu finns fler universum än vårt vilket är lika troligt som att vårt är det enda.

torsdag 24 maj 2018

De rörliga isbergen på Pluto har nu fått sin förklaring.


New Horizons besök och fotografering över Pluto 2015 efter en resa på nio år gav många överraskande resultat. Pluto blev högintressant.

Bland många frågor som uppstod var isbergen vilka finns i den hjärtformade delen på Pluto och var svårförklarade. De sågs flyta omkring på ytan.
Isbergen ska inte ses som att de har formen av isberg på Jorden där merparten finns under en vattenyta utan ska ses som kullar av is. 

Nu har forskare kommit fram till att dessa flyter omkring på glaciärer av kväve.

I en temperatur av -230C  fryser kväve och blir flytande därmed kan isberg av vatten flyta runt på kväveytan.

Isbergen i sig anses vara fragment itubrutna från högre terrängs ishöljen. Vissa av isbergen har en storlek av 20 km i diameter.

onsdag 23 maj 2018

Än känsligare teleskop på väg vilka kan visa om en planet därute kan hysa växter eller kanske andra former av liv.


Vi har upptäckt stora mängder planeter ljusår bort. Men avståndet och begränsningen av känsliga instrument gör det svårt att veta om det finns liv på dessa.

Vi kan upptäcka atmosfär och till viss del vad den består av men vi behöver veta mer.

Mer noggrann undersökning av vad denna atmosfär innehåller och om detta innehåll skiftar över tid. Vi tänker då på om det finns tecken på årstider på planeten och det då likt på Jorden förändrar innehållet i atmosfären.

Om det uppstår årstider och hur långa dagarna är och om det skiftar över årstider.

Svåra frågor att få svar på med dagens teknik. Men  känsligare teleskop är på väg vilka kan svara på dessa frågor.


Då kan vi mycket enklare få svar på om det kan finnas liv på en planet därute.