När Sveriges biskop fick glasögon och skapelsens museum.

Det var i Italien på 1300 talet som glasögonen uppfanns och det var genom kyrkans försorg och dess kontakter som linserna spreds över Europa.

Det var en företrädare för Vadstena kloster, Johannes Hildebrandi, som var den första att ta med sig en laddning linser hem till Sverige och självklart fick hans biskop ett par av dessa. Om han behövde dem eller ej förtäljer inte historien.

Man kunde nu lättare fortsätta läsa även vid högre ålder och de som redan hade synfel kunde bli behjälpta för första gången i mänsklighetens historia.

Vad detta betydde i livskvalitet kan vi alla förstå. Men vi måste även förstå att de sämst ställda i samhället först under 1800 talets sista del och 1900 talets första halva kom i åtnjutande av synhjälpmedel i Sverige. Ser vi utanför Sverige så finns det fortfarande många människor som aldrig haft glasögon fast de behöver ett par.

Glasögonens välsignelse är inte alla förunnat i dag fast det är 700 år sedan de uppfanns och inte är en så dyr eller svår produkt att framställa. Varför kan man fråga sig. Svar: klasskampen har aldrig resulterat i likhet och jämställdhet. Frågan är om människan kan leva jämställt och bry sig om sin nästa? Historien visar motsatsen och det fastän det funnits många goda tänkare o många religioner som försökt tvinga eller övertala människor till detta.

I USA har ett museum öppnat där man tagit fasta på bibelns skapelseberättelse.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=800143
Darwin i all ära men jag tror inte Darwin var den som hade svaren på livets uppkomst, däremot hade han en teori som var lätt att ta till sig utefter hur människor lever och även djur. Den starke konkurrerar ut den svage. Livets hårda lag. Jag anser, till skillnad mot de flesta i dag som inte längre diskuterar livets uppkomst om det inte passar in i Darwins lära, att man bör vara öppen för skapelseteorin. Detta bör även icketroende vara. En dag kanske något visar att det var den rätta tron. Ingen kan motsäga detta, allt kan hända, och mycket har hänt genom historien som fått allt vetande att förändras till ett nytt paradigm. Många gånger har detta skett med mycket stort motstånd från allmänhet och även forskare. Men när indicier kommit fram som man kunnat arbeta vidare med för att förstå, då har till slut nya eller gamla rön åter blivit intressanta.

Historielöshet första steget till en segregationspolitik

Det fanns inte så många bibliotek under 1400-talet och de som fanns var privatägda. Vadstenabiblioteket är det kändaste i Sverige från denna tid. Men det fanns ett fåtal andra också. Ett av dessa ägdes av en lektor vid dominikanklostret i Stockholm. Clemens Ryting hette denne man. Ett bibliotek på denna tid var inte det samma som bibliotek av i dag med tusentals volymer. Inte kan man heller jämföra med vissa utländska bibliotek i Europa under denna tid eller för den delen det antika biblioteket i Alexandria vilket hade mellan 4 och 7 hundratusen bokrullar.

Nej Rytings bibliotek rymde ca 80 böcker men det var inre dåligt det heller på 1400 talet. Boktryckarkonsten i Sverige hade knappt kommit igång så nästan alla böckerna med några undantag var avskrifter. Samlingen bestod av teologiska böcker, uppbyggelselitteratur och mirakelberättelser.

Räknat enligt den tidens mått skulle merparten av svenska folket av i dag ha privata bibliotek av större volymer än Ryting hade och flertalet andra privatbibliotek från den tiden.

Tiderna har förändrats till både gott och ont. På 1400 talet kunde den som ville hålla sig uppdaterad inom all känd vetenskap genom att läsa alla avhandlingar som utgavs. Det var knappt ett tiotal som gavs ut varje år. I dag kan ingen hålla sig a jour med all vetenskap och av den anledningen ser vi fler och fler specialister inom mindre o mindre gebit vilka försöker hålla sig informerade inom sitt område. I dag med Internets kunskapsbank finns ny information att tillgå i så stor och snabbt uppdaterad följd att ingen kan ha en överblick över all samlad kunskap.

Allvetaren är en utdöd människotyp. Många vet mycket om lite i dag vilket är motsatsen till tidigare epoker då få visste mycket om mycket.


En artikel som visar på hur skrämmande usel förståelsen för vår historia är bland de som ska undervisa våra barn visas här.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156786
Om något ämne skulle uppvärderas är det historia, förstår vi inte vår bakgrund förslår vi inte varför samhället utvecklats som det gjort. Vi förstår inte heller varningstecknen i dagens politik, när de uppstår, om vi inte vet hur en viss katastrofmänniskosyn en gång ledde till krig och förintelse av människor i dödsläger. Vi har i dag en politik som missgynnar arbetslösa, pensionärer och sjuka i Sverige. Vi har i Europa en politik i många stater där man stiftat lagar mot romer. Kan vi vår historia, ser vi varningssignalerna, signaler om vad nästa steg kan bli om vi inte stoppar människofientligheten och segregationstankarna inom politiken. Det är farligare när politiken skapar och konstruerar segregation och utanförskap än när privatpersoner får främlingsfientliga tankar. Staten påverkar mer än man anar hur människor får en ursäkt och bekräftelse på att se ner på de som har det sämre än de själva och ge skulden för arbetslöshet på de arbetslösa exempelvis.

Ingen eller inget är intelligentare än dess skapare.

Peder Galles skrev en skrift under medeltidens sista skälvande tid 1527 där han gav svar på 12 frågor. Visserligen blev de aldrig så uppmärksammade, då de kom under den tid då Luthers skrifter blev allmänt erkända i Sverige, och Galles tillhörde den gamla katolska kyrkan i Sverige vars tid nu snart skulle vara slut.

De tolv frågornas svar blev omedelbart förnekade av Olaus Petri. Samtalet dem emellan var påbjudit av Vasa och reformisterna som ville ha svar på tal på frågor av religiös natur mellan katoliker och protestantisk teologi.

Det var två inriktningar som möttes två oförenliga ståndpunkter. Gammalkristendomen som Galles ansåg var den enda rätta o Petris reformistiska tro grundade Luthers dogmer som denne ansåg var den riktiga och ursprungliga kristendomen.

Det var frågor om påven och kyrkan, de goda gärningarna, klosterlivet, skärselden och helgonen. Båda drabanterna var mycket bibelsprängda.

Galle ansåg att vad kyrkofäder har skrivit och påvar förkunnat från Petri dagar och konsiliet beslutat det var den äkta kristna tron och att ändra på detta var riskabelt för saligheten.

Det som genom fromma händer byggts genom århundradena i katolska kyrkan av ceremonier, andakt, åkallan och kult fick inte ändras sa Galles. Men tiden var nu en annan och reformatorerna ansåg tvärtom, en förändring skulle ske, en förändring till ursprunget och så skedde i stora delar av Europa och religionskrigen blomstrade.

En gång kommer det att finnas datorer som är minst lika smarta som människor, läser jag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=817019
Minst är fel ord, högst så intelligenta som den som programmerat datorn är det logiska. Superintelligenta programmerare kan få superintelligenta datorer. Men datorn kan aldrig bli intelligentare än den som programmerat den.

Ska man bli medlem där man inte delar på föreningens värderingar?

Uppsala universitet, Sveriges första universitet, grundades 1477 men blev ingen betydande läroanstalt i början, det tog år innan så skedde. Dominikanerna ansåg dock redan efter ett halvår att deras svenska bröder kunde utbilda sig vid det nya universitetet. Utbildningen i sig var inte sämre här än på de flesta andra universitet i Europa.

Det var mest studerande från Uppsala katedralskola som först kom till universitetsstudier här. Men även en del stockholmare och finländare kom snart efter.

Kurserna var influerade av Aristoteles filosofi. Och den tidens filosofer kommenterade ofta de logiska arbetena av Aristoteles. Med tiden vet vi mindre o mindre vad som hände här och i början av 1500 talet minskade verksamheten och snart upphörde universitetet helt.

Man vet inte mycket om varför och vad som hände under dessa år. Först 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas och sedan dess har Uppsala universitet till och med i dag varit i gång och som sådant är det Sveriges äldsta universitet. Lund som öppnades 1666 är av betydligt yngre datum men historiskt lika intressant.

Moment22 förekommer i Östhammars kommun. Furuhöjdskyrkan får ej bidrag av kommunen i sitt nya kyrkbygge därför att de som kristen kyrka enbart vill ha kristna medlemmar. Kyrkan ska vara öppen för skilda arrangemang men drivas av medlemmar som delar samma tro. Detta tycker kommunen är fel. De anser att alla ska få vara medlemmar oberoende av tro i annat fall utgår inget bidrag.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156684

Jag ställer frågan om den borgerliga ledningen i kommunen anser att deras partier ska ha medlemmar från vänsterpartiet, socialdemokraterna och nazigrupperingar?

Ser man på hur de behandlar kyrkan bör de själva inte få partistöd om de inte låter främlingsfientliga grupperingar bli medlemmar och få dubbelt partimedlemskap i deras partier för att den vägen påverka politiken. För det är ju detta som de önskar med kyrkan, med icketroende medlemmar påverkas ju kyrkans arbete. Med nazigrupper i moderaterna eller centerpartiets ledning påverkas partiet. Säger man A får man säga B. Så troligen är främlingsfientliga partier välkomna i borgligheten i kommunen. Då kan man även förstå att de anser att ateister ska vara med och påverka kyrkan i kommunen. Östhammars kommun är en kommun där allt verkar vara möjligt.

Digitala gudstjänster är ett bra förslag.

1300 talets svenska studenter lämnar Paris och reser istället under en tid till Prags universitet som bildats 1348 av kejsar Karl IV. Här undervisades i en underbart vacker stad och undervisningen i sig var på en hög nivå.

Universitetet var uppdelat på fyra nationer innan juridiska fakulteten bildade ett eget universitet. Studenter från hela norra och mellersta Europa studerade i Prag.

Allt var frid och fröjd tills Johannes Hus kom med sin bömiska nationalism och rörde till den akademiska världen. Tyskarna försvann snabbt och Prags popularitet som studentstad dalade .

Nu fanns däremot en hel del andra universitet att välja mellan. Exempelvis fanns eller öppnades under senare delen av 1300-talet nya universitet i Wien, Heidelberg, Erfurt och Köln.

Paris universitet började åter igen locka fler svenskar till sig. Det var ett fåtal svenska lärare på de europeiska universiteten. En var Björn från Lödöse vilken föreläste vid filosofiska fakulteten på Wiens universitet. Så många svenska studenter hade han inte då Wiens universitet av någon anledning inte var så populärt bland de svenska studenterna.
Få studerade där. Ja det var lite om hur det såg ut en gång i universitetens barndom.

Min tro på en Gud gör även i dag att jag tar upp en artikel av religiösa frågor.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156645
Här har ett förslag om att gudstjänster ska kunna sändas ut lokalt i radion kommit från en präst. Jag har bara ett svar på detta. Ett mycket bra förslag som jag hoppas snarast kan realiseras. Då kan den som vill lyssna på sin församlingskyrkas gudstjänster på ett enkelt vis även om denne ej har möjlighet att närvara i kyrkan kroppsligt.

Bäst bland de som valts ut eller velat väljas ut.

OS är slut igen. Denna gång i Peking. De bästa idrottsstjärnorna har åter tävlat mot varandra för att se vem som egentligen är bäst just nu, just den dag när envigen äger rum.

De utvalda av världens män och kvinnor tävlar och upphöjs till skyarna. De som kämpat för en plats i elitens högborg sportens annaler och ärans höjder.

Men är de bäst? Är det inte bara så att de är bäst av de som de tävlar mot, de utvalda från varje land som deltar.

Jo självklart är det så. Skulle vi få fler världsmästarrekord om fler tävlade? Självfallet.
Tänk den fantastiska tanken att alla människor i sin krafts dagar fick testa sig och ville testa sig i alla sportgrenar, hur många nya rekord skulle inte då göras? Otroliga rekord vi inte kan ana eller tänka oss.

Säkert skulle alla rekord i alla världens grenar tangeras med råge och troligen skulle de stjärnor som nu har rekorden bli av med sina rekord. En fantastisk realistisk tanke som ack ändå är helt orealistisk att genomföra.

Tyskar och Svenskar, likhetstecken när det gäller ursprung.

Konungastyrelsen är en styrelseinstruktion, en skrift som hittades och utgavs under 1600 talet av Johan Skytte. Originalet som senare hittades i fragment i Finland var från 1300-talet och bekräftade då äktheten av Skyttes utgivning. Dock är Skyttes originalskrift i sin helhet försvunnen i historiens dimma.

Skriften i sig är en handledning för kungar o styrelsemän. Här finns en undervisning i fyra uppdelade balkar efter landskapslagarnas mönster. Här förklaras vilken ställning en konung har o vilka plikter denna har.

Han ska vårda landsvägarna och gästgivaregårdarna och vara duglig i stridskonst.
Råd ges i dessa saker för konungens bästa. Boken är upplagd med en blandning av
ordspråk o anekdoter vilket gör skriften underhållande att läsa om man tar tid på sig att försöka förstå den.

Under konungen, som ska vara givmild, rättvis och trofast, ska riddare, allmoge o daglönare avnjuta fred, lag och rätt.

Så kallade furstespeglingar var vanliga ute i Europa under denna tid och även denna skrift är influerad av mästare i Europa o då troligen av Paris grädda av kultur och skriftställare.
Den mest kända boken av detta slag är Fursten av Machiavelli en bok väl värd att studera även idag och som bok har den studerats av många av 1900-talets ledare, Hitler och Mussolini är några, vilket man kan läsa om på många platser på nätet och som även lärs ut på universitet och högskolor.

Läser att vi svenskar genetiskt är mer lika tyskarna än ex danskarna.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=816408
Kanske de rasforskare som var igång under Nazitiden hade något rätt i sina påståenden.
Att vi svenskar stod nära tyskarnas idé om den ariska rasen.

Genetiken visar att vi är lika. Men rasforskningen var självfallet fel och förskräcklig för att inte tala om ideologin. Men även en blind höna kan hitta ett korn av sanning och här verkar det vara ett.