Består Jorden år 2245 av mer databits än atomer

IBM och andra teknikforskningsföretag uppskattar att 90% av världens nuvarande digitala data producerats under det senaste decenniet något som fått fysikern Melvin Vopson vid University of Portsmouth i England att undra vart vi är på väg i framtiden.

Vopson gjorde en analys över dessa uppgifter och började med det faktum att jorden för närvarande innehåller ungefär 10 ^ 21, eller 100 miljarder bits av datorinformation. Om vi ​​antar en 20 % årlig tillväxttakt i digitalt innehåll kommer det att om 350 år finnas ett  antal  databits på jorden i större antal än atomerna på jorden varav det finns cirka 10 ^ 50 eller hundra biljoner biljoner biljoners biljon. Redan före denna tid skulle mänskligheten använda motsvarigheten till sin nuvarande energiförbrukning till att upprätthålla alla dessa nollor och ettor.

"Frågan är: Var lagrar vi denna information? Hur använder vi den?" säger Vopson och tillägger. "Jag kallar detta den osynliga krisen, eftersom den i dag är ett osynligt problem." Även om sådana tidsplaner kan verka tillräckligt långt bort i framtiden för att ignoreras för närvarande (vi vet ju inte vad framtiden har i sitt sköte eller om den ens finns min anm.) varnar Vopson också om ett annat scenario.

 1961 föreslog den tysk-amerikanska fysikern Rolf Landauer att då radering av en digital bit ger en liten mängd värme ger det energi ett samband mellan information och energi skulle därmed finnas.

Även om det fortfarande är en fråga om vetenskaplig debatt om detta känt som Landauers princip har det fått viss experimentell verifiering de senaste åren. I en studie från 2019 som publicerades i tidskriften AIP Advances menade Vopson att det därför kan finnas ett samband mellan information och massa. 

Antagandet bygger på den berömda ekvationen E = mc ^ 2 , av Albert Einstein. Einsteins ekvation visar att energi och massa är utbytbara vilket ledde till att Vopson beräknade den potentiella massan för en enda informationsbit som cirka 10 miljoner gånger mindre än en elektron.

Detta innebär att den nuvarande massan av information som produceras varje år är obetydlig eller som vikten av en enda E. coli- bakterie, säger Vopson. Men förutsatt att samma 20 % tillväxt per år fortsätter kan hälften av jordens massa konverteras till digitala data på mindre än 500 år.

Om vi ​​antar en tillväxttakt på 50 %  skulle hälften av planeten bestå av information år 2245. Vopsons resultat framlades den 11 augusti i AIP Advances. Argumenten i studien är tankeväckande och överraskande sa partikelfysikern Luis Herrera vid Salamanca-universitetet i Spanien. Denne var inte inblandad i arbetet men sa till WordsSideKick.com. ”Men tanken att information har massa förblir teoretisk och kommer att kräva experiment för att bevisas”.  

”Med tanke på den långa tidsramen som är inblandad och verkligheten i andra mer omedelbara kriser, tror jag att det finns mycket viktigare problem än det här," sade Herrera.

JA säkert så (min anm.) men nog är det intressant information men om vi behöver den eller om det finns en framtid lik ovan beräkningar visar är mer eller mindre tveksamt. Framtiden blir aldrig och har aldrig blivit som vi siat.

Bild på Jorden från ovan vikipedia

Digitala gudstjänster är ett bra förslag.

1300 talets svenska studenter lämnar Paris och reser istället under en tid till Prags universitet som bildats 1348 av kejsar Karl IV. Här undervisades i en underbart vacker stad och undervisningen i sig var på en hög nivå.

Universitetet var uppdelat på fyra nationer innan juridiska fakulteten bildade ett eget universitet. Studenter från hela norra och mellersta Europa studerade i Prag.

Allt var frid och fröjd tills Johannes Hus kom med sin bömiska nationalism och rörde till den akademiska världen. Tyskarna försvann snabbt och Prags popularitet som studentstad dalade .

Nu fanns däremot en hel del andra universitet att välja mellan. Exempelvis fanns eller öppnades under senare delen av 1300-talet nya universitet i Wien, Heidelberg, Erfurt och Köln.

Paris universitet började åter igen locka fler svenskar till sig. Det var ett fåtal svenska lärare på de europeiska universiteten. En var Björn från Lödöse vilken föreläste vid filosofiska fakulteten på Wiens universitet. Så många svenska studenter hade han inte då Wiens universitet av någon anledning inte var så populärt bland de svenska studenterna.
Få studerade där. Ja det var lite om hur det såg ut en gång i universitetens barndom.

Min tro på en Gud gör även i dag att jag tar upp en artikel av religiösa frågor.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156645
Här har ett förslag om att gudstjänster ska kunna sändas ut lokalt i radion kommit från en präst. Jag har bara ett svar på detta. Ett mycket bra förslag som jag hoppas snarast kan realiseras. Då kan den som vill lyssna på sin församlingskyrkas gudstjänster på ett enkelt vis även om denne ej har möjlighet att närvara i kyrkan kroppsligt.