I det segregerade Sverige låter moderaterna barn som behöver glasögon bli utan om familjen är utan arbete. Arbetslinjen och jobbskatteavdragen har företräde.

Om föräldrar inte lyckas få arbete och arbetsförmedlingen misslyckas med att hitta ett åt dessa så straffas barnen i familjen.

Om föräldrar är sjuka riskerar de att utförsäkras och bli än sjukare av oro för sin ekonomi och sin familj. Nu bestraffas även barnen.

Detta genom huvudvärk av att de inte kan se ordentligt och genom detta missar de kunskap i skolan. De behöver glasögon. Något som det borde vara självklart att de då skulle få.

Men inte i moderaternas Sverige. Här går arbetslinjen före barns väl och ve.

Har inte föräldrar arbete ska de inte ha råd med något som glasögon till sina barn. Samhället hjälper inte till då det ses som bidragslinjen - motsatsen till arbetslinjen.

Pengar måste även sparas och omfördelas så moderaterna kan genomföra det femte jobbskatteavdraget - som de tror sig vinna valet 2014 på.

Är detta det Sverige vi vill ha?! Svaret får vi vid valet 2014…

Tänk om det fanns glasögon som avslöjade hur luftens föroreningar såg ut.

När man tog på dessa kunde man se vilka föroreningar som fanns och var de kom ifrån.
Varje förorening skulle ha sin färg så man kunde skilja dem åt.

Skulle då vår atmosfär se ut som en färgpalett, vacker men dödlig?

Troligen. Det skulle säkert även skapa en mer allvarlig debatt om miljön och knappast någon stat eller person skulle sticka huvudet i sanden för att skydda den fria kapitalismen.

Jag hoppas denna tanke skulle kunna realiseras för våra framtida generationers skull och våra nu levande som varken tror på klimatförändringar orsakade av människan eller ser någon mening i att minska utsläppen.

Vem kan, vill och kanske än mer får uppfinna detta slags glasögon och förhoppningsvis inte hindras att få ut dem på marknaden?

När Sveriges biskop fick glasögon och skapelsens museum.

Det var i Italien på 1300 talet som glasögonen uppfanns och det var genom kyrkans försorg och dess kontakter som linserna spreds över Europa.

Det var en företrädare för Vadstena kloster, Johannes Hildebrandi, som var den första att ta med sig en laddning linser hem till Sverige och självklart fick hans biskop ett par av dessa. Om han behövde dem eller ej förtäljer inte historien.

Man kunde nu lättare fortsätta läsa även vid högre ålder och de som redan hade synfel kunde bli behjälpta för första gången i mänsklighetens historia.

Vad detta betydde i livskvalitet kan vi alla förstå. Men vi måste även förstå att de sämst ställda i samhället först under 1800 talets sista del och 1900 talets första halva kom i åtnjutande av synhjälpmedel i Sverige. Ser vi utanför Sverige så finns det fortfarande många människor som aldrig haft glasögon fast de behöver ett par.

Glasögonens välsignelse är inte alla förunnat i dag fast det är 700 år sedan de uppfanns och inte är en så dyr eller svår produkt att framställa. Varför kan man fråga sig. Svar: klasskampen har aldrig resulterat i likhet och jämställdhet. Frågan är om människan kan leva jämställt och bry sig om sin nästa? Historien visar motsatsen och det fastän det funnits många goda tänkare o många religioner som försökt tvinga eller övertala människor till detta.

I USA har ett museum öppnat där man tagit fasta på bibelns skapelseberättelse.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=800143
Darwin i all ära men jag tror inte Darwin var den som hade svaren på livets uppkomst, däremot hade han en teori som var lätt att ta till sig utefter hur människor lever och även djur. Den starke konkurrerar ut den svage. Livets hårda lag. Jag anser, till skillnad mot de flesta i dag som inte längre diskuterar livets uppkomst om det inte passar in i Darwins lära, att man bör vara öppen för skapelseteorin. Detta bör även icketroende vara. En dag kanske något visar att det var den rätta tron. Ingen kan motsäga detta, allt kan hända, och mycket har hänt genom historien som fått allt vetande att förändras till ett nytt paradigm. Många gånger har detta skett med mycket stort motstånd från allmänhet och även forskare. Men när indicier kommit fram som man kunnat arbeta vidare med för att förstå, då har till slut nya eller gamla rön åter blivit intressanta.