Har du avkodat ditt arbetsbetyg?

Om inte gör det, kanske du ska dölja det där ingen arbetsgivare kan se det. Det som ser bra ut kan vara en katastrof för din framtida möjlighet till ett nytt jobb om du visar upp det. Begreppen ”Bra" eller ”God” samarbetsförmåga eller arbetsinsats exempelvis, betyder usel sådan.
Se och lär det är ingen bluff.

Jag är själv drabbad och det tog lång tid innan jag förstod att mitt betyg som jag var stolt över istället gjorde att jag fick avslag varje gång jag sökte ett jobb. Nu döljer jag det då jag inte håller med om allt då jag inte fått en möjlighet att förklara mig.

OBS: kodningen gäller inom de offentliga arbetsplatserna (kommuner etc) och på större företag. Detta har alltid förekommit. Men på små företag förekommer det inte så här finns möjlighet att söka jobb även för oss som ses som icke önskvärda på vissa platser. Ensamarbetare har problem med att få arbete inom många områden i dag då grupparbete ofta slentrianmässigt önskas. Ses man då som ensamarbetare kodas man i betyget som en varning att anställa även om man får ett mycket högt betyg i det arbete man haft och som var ett ensamarbete där distans var nödvändigt för att inte få misstanken på sig att man gynnade någon på bekostnad av andra. Distans ses som dålig social kompetens.

Själv hade jag toppbetyg i ensamarbete med eget ansvar medan grupparbete (social kompetens) var underbetyg.
Se följande länkar för att förstå och lära mer
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=194163
http://www.metro.se/se/article/2006/12/21/14/4615-32/index.xml
http://www.scaniafacken.com/sif/sifspegeln/0106.pdf
http://www.expressen.se/jobbochkarriar/jobb/1.825617/lar-dig-tolka-det-kryptiska-betygsspraket

Ja det var en upplevelse av betydelse åtminstone för mig och säkert skulle många behöva få upp ögonen för denna klassificering av människors arbetskraft vilken egentligen är er en subjektiv bedömning som kan krossa människors framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Min mest lärorika upplevelse vecka 9- 2008.

Musikälskare är vi inte alla.

Leibniz såg en förutbestämd harmoni
i tillvaron. Han är känd för sin monadlära. Han ansåg att de enskilda tingen kan delas upp i mindre och mindre delar tills vi bara har kvar odelbara grundelement, om kan ses som kraftcentra. Av dessa som han kallar monader är universum uppbyggt.

Monaderna i sig själva har olika grad av medvetenhet från de oorganiska monaderna till den mänskliga själens monader. Varje monad är opåverkbar av alla de andra och någon kommunikation mellan monader existerar inte.

Men däremot går de i takt likt klockor som är synkroniserade. Anledningen är att Gud en gång satt igång dem för att de tillsammans ska gå utefter en gemensam plan. Takten gör att exempelvis kropp och själ fungerar tillsammans. Leibniz benämner denna synkronisering som en monadernas harmoni. En förutbestämd harmoni startad och synkroniserad av ingenjören Gud.

Kan det finnas en sanning i detta med harmoni. Kan det vara ur denna som många människor upplever och har ett behov av musikens toner? Är musikintresse och avnjutning något av som kan ha sitt ursprung ur det som Leibniz kallar monadernas harmoni? Vi är uppbyggda enligt detta sätt och kan just därför njuta av toners harmoni. Visserligen finns många slags musik men alla har sin harmoni. I annat fall skulle vi lika gärna kunna avnjuta maskiners dån, fläktars susande etc. Att kunna avnjuta musik kan och önskar de flesta.

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080229/NOJE/959298335/1009
Sedan finns vi som anser och tycker att musik enbart är störande. Till denna grupp hör jag men vi är väl undantagen som bekräftar regeln om det nu finns en sådan.

Därefter ställer sig Leibniz frågan varför det finns ondska? Här menar Leibniz att det finns två slag av sanningar. Den nödvändiga och den som kunde ha varit annorlunda. Den nödvändiga kunde inte Gud förändra. När det gäller sanningar som kunde ha varit annorlunda menar Leibniz att Gud valde den godaste och förnuftigaste utifrån alla val som fanns. Därför ser välden ut som den gör. Allt har en avsikt. Antingen en logisk sådan eller av den anledningen att något måste vara som det är för att helheten ska bli den bästa möjliga. Vi lever därför enligt Leibniz i den bästa av alla möjliga världar.

Leibniz är spännande att läsa och monadläran har sina poänger. Men just det att vi lever i den bästa av de världar som Gud hade att välja på vid skapelsen ironiserades det över under lång tid framåt. Vi ska längre fram ta upp en av de som hånade denna idé på ett otroligt ironiskt och läsvärt vis.