Månlandaren Odysseus (känd som Odie) landade på månens yta lastad med musik och konst den 22 februari 2024.

 

Månlandaren Odysseus (Odie) landade på månens yta den 22 februari vilket blev första gången USA har landat med en farkost på månen på över 50 år och det är den första kommersiella månlandare som framgångsrikt landat på månen.

 Tillsammans med en vetenskaplig nyttolast har farkosten  med sig konst och ett forskningsinstrument, SETI-institutets Artist in Residence (SETI AIR), Felipe Pérez Santiagos Earthling Project, en samling globala musikaliska kompositioner som representerar jordens kulturella mångfald plus bilder på konstverk. Intuitive Machines är företaget som byggt Odie och det var en SpaceX Falcon 9-raket sköt upp den.

 Uppdraget är ett av flera som NASA kontrakterat som en del av sitt CLPS-program (CommercialLunar Payload Services). 

Utöver de tekniska och vetenskapliga linstrumeneten är det anmärkningsvärda att uppdraget inkluderar en konstnärlig komponent, Earthling Project i sin nyttolast. Denna inkludering belyser vikten av att föra vårt kulturella och konstnärliga arv ut i rymden vilket understryker att vår expansion i kosmos inte bara är en vetenskaplig eller en politisk strävan utan en holistisk representation av mänsklighetens kollektiva kunskap och kreativitet.

"Earthling Project, påbörjades 2019 som en idé från Santiago i samarbete med Dr. Jill Tarter is Chair Emeritus for SETI Research at the SETI Institute in Mountain View, California med ett globalt team av talanger och ligger i linje med Arch Mission Foundations mål. Denna ideella organisation fokuserar på att bevara mänsklig kunskap för framtida generationer med Earthling Project som nu ingår i deras Lunar Library - ett oförstörbart arkiv som nu finns på månen genom Odie. Earthling Project samlade in röster från 10 000 personer som valde ut de musikaliska kompositioner som skickades med Odie.

Vem vet arkiv av skilda slag kanske är betydligt säkrare än på Jorden.

Bild NASA 

Behöver alla musik?

Ja, säger säkert de flesta.

 Men är musik samma sak för alla? 

Behovet av taktfasthet och vibrationer som i harmoni får en människas nervsystem att må bra är individuellt.

Därför finns många olika slag av musikstilar och texter till dessa.

Olika personer njuter av olika stilar.

Men det finns de som inte njuter alls av dessa vibrationer av toner och takt.     

Är då dessa oberoende av detta vibrationsnjutande?

Knappast. De avnjuter troligen istället annat slag av taktfasthet. Naturens ljud. Fågelsång eller kanske t.o.m motorljud av skilda slag. De får sin taktkänsla tillfredsställd av dessa ljud istället för det vi kallar musik.

Ljudkällor är olika, varför en istället för en annan är njutbarare är relativt.   Även motorljud har en takt i sig. Fågelsång likaså. 

Musik kan vara mycket. Det som förenar är oftast ljud. Men ljud innebär mycket och är olika för alla.

Själv har jag ex inte ont av bilmotorers vinande eller fågelskrän för att sova. Däremot skulle jag aldrig kunna sova med musikljud i öronen.

Musikälskare är vi inte alla.

Leibniz såg en förutbestämd harmoni
i tillvaron. Han är känd för sin monadlära. Han ansåg att de enskilda tingen kan delas upp i mindre och mindre delar tills vi bara har kvar odelbara grundelement, om kan ses som kraftcentra. Av dessa som han kallar monader är universum uppbyggt.

Monaderna i sig själva har olika grad av medvetenhet från de oorganiska monaderna till den mänskliga själens monader. Varje monad är opåverkbar av alla de andra och någon kommunikation mellan monader existerar inte.

Men däremot går de i takt likt klockor som är synkroniserade. Anledningen är att Gud en gång satt igång dem för att de tillsammans ska gå utefter en gemensam plan. Takten gör att exempelvis kropp och själ fungerar tillsammans. Leibniz benämner denna synkronisering som en monadernas harmoni. En förutbestämd harmoni startad och synkroniserad av ingenjören Gud.

Kan det finnas en sanning i detta med harmoni. Kan det vara ur denna som många människor upplever och har ett behov av musikens toner? Är musikintresse och avnjutning något av som kan ha sitt ursprung ur det som Leibniz kallar monadernas harmoni? Vi är uppbyggda enligt detta sätt och kan just därför njuta av toners harmoni. Visserligen finns många slags musik men alla har sin harmoni. I annat fall skulle vi lika gärna kunna avnjuta maskiners dån, fläktars susande etc. Att kunna avnjuta musik kan och önskar de flesta.

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080229/NOJE/959298335/1009
Sedan finns vi som anser och tycker att musik enbart är störande. Till denna grupp hör jag men vi är väl undantagen som bekräftar regeln om det nu finns en sådan.

Därefter ställer sig Leibniz frågan varför det finns ondska? Här menar Leibniz att det finns två slag av sanningar. Den nödvändiga och den som kunde ha varit annorlunda. Den nödvändiga kunde inte Gud förändra. När det gäller sanningar som kunde ha varit annorlunda menar Leibniz att Gud valde den godaste och förnuftigaste utifrån alla val som fanns. Därför ser välden ut som den gör. Allt har en avsikt. Antingen en logisk sådan eller av den anledningen att något måste vara som det är för att helheten ska bli den bästa möjliga. Vi lever därför enligt Leibniz i den bästa av alla möjliga världar.

Leibniz är spännande att läsa och monadläran har sina poänger. Men just det att vi lever i den bästa av de världar som Gud hade att välja på vid skapelsen ironiserades det över under lång tid framåt. Vi ska längre fram ta upp en av de som hånade denna idé på ett otroligt ironiskt och läsvärt vis.