TOI-178: Ett solsystem av harmoni och kaos

 

TOI-178 är ett solsystem i riktning mot stjärnbilden Skulptören 205 ljusår bort från oss. I systemet finns minst sex planeter.

Solsystemet TOI-178  ser vid första anblicken ut som vilket solsystem som helst därute. Men efter en noggrann observation avslöjas att minst fem av systemets sex världar är låsta i en rytmisk dans med varandra. En underlig upptäckt.

 

De fem yttre planeterna finns i en resonans 18:9:6:4:3. Detta innebär att den första exoplaneten i kedjan – den näst närmast stjärnan totalt – färdigställer 18 banor när den andra i kedjan slutför nio, den tredje slutför sex och den fjärde slutför 4 och den femte – den sjätte planeten totalt – slutför tre banor. Detta innebär att planeterna anpassar sig med jämna mellanrum när de kretsar runt sin orange dvärgsol. 

Se film här på dess harmoniska banor https://www.eso.org/public/sweden/videos/eso2102b/

 

 

Denna komplexa resonanskedja indikerar sannolikt ett planetsystem som har förblivit ostört av gravitationsinteraktioner eller kollisioner med andra system sedan det bildades. Det betyder att systemet kan vara avgörande för att studera hur planetsystem bildas och utvecklas.

Kan alla system inklusive det vi ingår i från början varit i matematisk harmoni? (så önskar jag uttrycka det).

 

Men där vi finner ordning i kosmos är det ofta också kaos. Sammansättningarna av planeterna som utgör TOI-178-systemet visar inte den harmoni som deras rörelser uppvisar. Bredvid en tät jordliknande värld finns en planet med låg densitet, följt av en exoplanet med en densitet som liknar Neptunus.

Men vad visar det (enligt mig)? Ingenting det handlar om ban-harmoni inte planeters sammansättning. Jag ser det fortfarande som möjligt enligt min ovanstående kommentar om detta system.

Bild stjärnkarta från vikipedia på var solsystemet Toi-178 finns.

6 planeter som kretsar kring sin sol i runda banor i exakt harmoni.

 

Astronomer har genom insamlad data från NASA: s Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) upptäckt tre planeter runt en stjärna som kallas TOI-178 (TOI står för TESS Object of Interest). Solsystemet finns i riktning mot stjärnbilden Skulptören 205 ljusår bort från oss.

Då forskarna tittade närmare på dessa observationers data insåg de att världarna verkade hålla tiden mot varandra. Så de kopplade in några fler instrument och upptäckte då att systemet är värd för minst sex planeter varav fem går i stadiga banor i perfekt rytm med de andra. Och till skillnad från andra synkroniserade system är planeterna av skilda slag här. En blandning av stora och små gasplaneter och stenplaneter.

 

"Det är första gången vi observerar något liknande”, säger Kate Isaak, projektforskare vid Europeiska rymdorganisationens (ESA) där man använt Exoplanet Satellite (CHEOPS) ett ytterligare instrument i arbetet som nämnts ovan. Kate som finns på universitetet i Bern i Schweiz säger. "I de få system vi känner till med en sådan harmoni minskar densiteten i planeter stadigt när vi rör oss bort från stjärnan. I TOI-178-systemet verkar en tät (stenplanet) som jorden vara precis bredvid en mycket fluffig planet med halva Neptunus densitet, följt av en mycket lik Neptunusplanet." 

Se genom denna länk från space.com en film på hur de i exakt harmoni svävar runt sin sol det är fascinerande och svårt att förstå. En otrolig harmoni svår att förstå. Läs även mer om fenomenet (min anm.)

Bild från https://www.youtube.com/watch?v=EmNCElO0ltI.

Musikälskare är vi inte alla.

Leibniz såg en förutbestämd harmoni
i tillvaron. Han är känd för sin monadlära. Han ansåg att de enskilda tingen kan delas upp i mindre och mindre delar tills vi bara har kvar odelbara grundelement, om kan ses som kraftcentra. Av dessa som han kallar monader är universum uppbyggt.

Monaderna i sig själva har olika grad av medvetenhet från de oorganiska monaderna till den mänskliga själens monader. Varje monad är opåverkbar av alla de andra och någon kommunikation mellan monader existerar inte.

Men däremot går de i takt likt klockor som är synkroniserade. Anledningen är att Gud en gång satt igång dem för att de tillsammans ska gå utefter en gemensam plan. Takten gör att exempelvis kropp och själ fungerar tillsammans. Leibniz benämner denna synkronisering som en monadernas harmoni. En förutbestämd harmoni startad och synkroniserad av ingenjören Gud.

Kan det finnas en sanning i detta med harmoni. Kan det vara ur denna som många människor upplever och har ett behov av musikens toner? Är musikintresse och avnjutning något av som kan ha sitt ursprung ur det som Leibniz kallar monadernas harmoni? Vi är uppbyggda enligt detta sätt och kan just därför njuta av toners harmoni. Visserligen finns många slags musik men alla har sin harmoni. I annat fall skulle vi lika gärna kunna avnjuta maskiners dån, fläktars susande etc. Att kunna avnjuta musik kan och önskar de flesta.

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080229/NOJE/959298335/1009
Sedan finns vi som anser och tycker att musik enbart är störande. Till denna grupp hör jag men vi är väl undantagen som bekräftar regeln om det nu finns en sådan.

Därefter ställer sig Leibniz frågan varför det finns ondska? Här menar Leibniz att det finns två slag av sanningar. Den nödvändiga och den som kunde ha varit annorlunda. Den nödvändiga kunde inte Gud förändra. När det gäller sanningar som kunde ha varit annorlunda menar Leibniz att Gud valde den godaste och förnuftigaste utifrån alla val som fanns. Därför ser välden ut som den gör. Allt har en avsikt. Antingen en logisk sådan eller av den anledningen att något måste vara som det är för att helheten ska bli den bästa möjliga. Vi lever därför enligt Leibniz i den bästa av alla möjliga världar.

Leibniz är spännande att läsa och monadläran har sina poänger. Men just det att vi lever i den bästa av de världar som Gud hade att välja på vid skapelsen ironiserades det över under lång tid framåt. Vi ska längre fram ta upp en av de som hånade denna idé på ett otroligt ironiskt och läsvärt vis.