Den otroligt meningslösa utförsäkringen.

Citat: I år kommer 3000 personer att utförsäkras – för andra gången.

Och enligt Försäkringskassans prognos kommer de som är arbetslösa sannolikt att skrivas in i sjukförsäkringen igen. - - - Gruppen arbetslösa som försäkras ut kan efter en tre månadersperiod ha rätt till sjukpenning igen.

I Försäkringskassans statistik finns det personer som har utförsäkrats två gånger och som har sjukpenning för en tredje gång. Slut citat.

Ja, detta var inte förvånande med en reform som hade till syfte att minska sjukskrivningen och förtidspensionen av sjuka genom att sätta en datumgräns för sjukas sjukdom.

Sjuka är inte friska efter ett visst datum - det förstår alla med sunt tänkande.

Många av de som utförsäkras hamnar i försörjningsstöd då de inte har rätt till arbetslöshetsförsäkringen. En del har aldrig kommit in i sjukpenningssystemet och får fortsatt försörjningsstöd.

Men de som inte kan få a-kassa får leva upp sina tillgångar för att sedan hoppas på försörjningsstöd. En förnedrande behandling utöver känslan av att deras sjukdom inte längre ses som sjukförsäkringsersättningsbar då ett visst ättestupsdatum stoppat detta.  Tidigare fanns inte detta ofog utan den som inte kunde bli frisk sjukpensionerades och fick ett drägligt liv utan påhopp av alliansens omänskliga segregationsåtgärd utförsäkring.

Ett mänskligare sätt att behandla sjuka på än att testa dem om och om igen om de har en arbetsförmåga som kan göra dem till favoritåtgärden i ”arbetslinjen” arbetssökande. Arbetssökande som inte får arbete, men som genom att de ses som just arbetssökande, ses som att alliansen har brutit utanförskapet för dem.

Utanförskapet ska då ses som ickearbetssökande.

Sanningen är tvärtom, genom att fastna som arbetssökande är segregationen och utanförskapet mer förödmjukande och iskallt än att som sjuk få sjukersättning.

Meningslösheten med att åter ändra i betygssystemen.

Varför åter ändra i betygssystemet? När jag gick i skolan första gången var det A, a, AB ba+ B, C och + och – tecken framför dessa ibland och det fungerade. Sedan kom siffersystemet. Därefter, när jag åter utbildade mig, VG, G, IG.      Ett enkelt system.

Nu ska ett nytt system komma, som påminner om det som finns i USA med A-F, varför? Hur ska bedömningen mellan systemen göras?  Hur ska en arbetsgivare veta hur denne ska bedöma sökanden med olika betygssystem?

Kaos blir det. Inte blir det bättre utbildning då betygssystemen ändras?

Nej! Trams och klåfingrighet är vad byte av betygssystem är.

Fas 3 protesten i riksdagen gav 0 % effekt, allt är som vanligt.

Protesterna mot fas 3 hade ingen effekt. Inte stoppades anvisningarna till idiotin.

Intresset i media har till regimens glädje även dämpats. Allt har återgått till hur det var innan uppdrag granskning tog upp det och riksdagen diskuterade frågan.

Utöver det säger majoriteten av fas 3: arna att de är nöjda med att ha placerats i åtgärden. De ses därmed ab Alliansen som nöjda med pysslet det gör, ersättningen och anordnaren.

Finns någon mening i dagens Sverige att protestera och demonstrera mot fas 3 då? Nej.

Samma sak hände efter påskupproret. Inget förändrades. Vi har en regim som varken lyssnar eller bryr sig om sitt folk om dessa inte har ett avlönat arbete.

Enfrågeregimen alliansen har en enda fråga i sitt program under den nuvarande period de sitter vid makten. Det femte jobbskatteavdraget.

Inget annat intresserar dem.

Vikten för detta är att då omkonstruerar de än mer samhället i tärande och närande. De tärande är de sjuka och de arbetslösa, som fortsatt ska stigmatiseras ekonomiskt och förföljas känslomässigt av regimens lakejer, försäkringskassans bödlar.

Bödlar i den bemärkelsen att de krossar människor ekonomiskt.

Sedan kan man förvånat och undrande tänka över varför fas 3 are i majoritet önskar gå kvar med sin usla ersättning och åtgärder.

Är de hjärntvättade i fas 1-2? Har de inga krav på livet?

De flesta var ju nöjda, när de nu fick möjlighet att säga vad de tyckte i arbetsförmedlingens undersökning.

Kanske ska fas 3 lämnas i agendan av oppositionen, deltagarna är ju nöjda och belåtna med sin segration i samhället eller förstår de den inte?

Meningsfullhet och meningslöshet är subjektiva värderingar

Det någon ser som meningsfullt agerande ser någon annan som meningslöst agerande. Många gånger är det så. Meningsfullhet och meningslöshet hör ihop med hur ett subjekt ser på något intressemässigt, värderingsmässigt eller förförståelsemässigt.

Är det meningsfullt för någon att gå en kurs i självförverkligande är det lika meningslöst för någon annan att gå en sådan kurs om denne ser det som flum.

Man kan ge många exempel på motsatta värderingar av något. Mycket av värderingar kommer ur klasstillhörighet, kulturbakgrund, levnadshistoria, arv och miljö.

Men nog är det spännande att tänka utefter detta då all media är uppbyggt utefter att sälja och då utefter flertalets nyfikenhet eller sökande efter bekräftelse på sina fördomar. Därför nämns ex inte långtidsarbetslösas situation i Sverige i dag i media. De flesta av dessa är lika arbetslösa i dag som innan Alliansens jobbpolitik.

Skulle media tala klartext om förhållandet skulle många människors fördomar mot långtidsarbetslösa krossas. Men då skulle media få mindre köpare då majoriteten vill se Alliansens politik som bäst då de själva upplevt stora förbättringar skattemässigt som löntagare. Detta fastän ex kvällspressen gärna tar till eländesbeskrivningar för att sälja.

Vi får inte heller glömma att nästan all media ägs av borgerliga intressen.

Majoritetens värderingar och livssyn säljer bäst i dag därför nämns ex långtidsarbetslöshet enbart som statistiska uppgifter och aldrig att det till stor del är samma personer i dag som innan den stolta Alliansen kom och sopade bort välfärd för alla.

Var Big Bang meningslöst?

Vem frågar sig inte varifrån denne kommit, var denne fanns innan denne föddes eller vad som händer efter döden?

Den eviga filosofiska frågan är och har alltid varit, vad är en människa?

Det har aldrig kunnat ges ett konkret svar på detta utan bara teorier eller religiösa trossatser. Ateister och materialister har sitt eget svar. Människan jämförs av dessa med vilket föremål som helst och dess uppkomst var Big Bang och sedan gick allt av sig självt. Innan livet, fanns ingen tanke eller människa och efter livet blir det samma sak igen.

En som de ser självklarhet men som andra ser som skrämmande då det innebär att livet är en slump och totalt meningslöst för allt.

Men har verkligen allt skapats med eller utan Big Bang av total meningslöshet? Då skulle Big Bang, om nu denna teori är rätt, även den vara meningslös.

Jag tvivlar.

Vår tids vansinne är mantrat jobblinjen, ett mantra utan solidaritet.

Alla önskar vi förändra något. I vårt liv, på vår eventuella arbetsplats eller kanske politiskt.

Förändringar i samhälle och liv var tidigare mycket långsamma processer. Visst, vid krig kunde mycket förändras, nya ledare kom till makten. Men så mycket mer förändrades inte.

Människor levde under någon kung som hade sina furstar m.m. som i sin tur hade sina daglönare. Någon nationalstat som vi ser det fanns. Det var först under 1800-talet man började se sig som innevånare i en stats gemenskap.

Bondesamhället förändrades mycket långsamt. Man lärde sig att försörja sig av sina föräldrar, och som far gjorde, gjorde även barnen när de tog över.

I dag förändras saker kontinuerligt därför talas det om livslångt lärande. Äldre som inte ses som så förändringsbenägna utesluts från arbetsmarknaden om de blir arbetslösa.

Yngre får inte arbete på grund av rationaliseringar. Allt har ett syfte, besparingar. Men besparingar drabbar oftast enskilda personer som inte längre får ett arbete och inte kan försörja sig själva. Därefter kommer staten in som nu under Alliansen och ser lösningen på detta förändrings- och besparingsivrande som att minskning av bidrag och skattelättnader för de som ännu inte sparats in av rationalitetsmöjligheter.

Samhället av i dag är kaos, trygghetsmässigt finns inga fasta värden och ingen förstår eller kan förklara vad som sker. Vår regering vet inte heller något utan döljer sig bakom begreppet jobblinjen vilket de enbart förklarar som att det ska löna sig att ha ett arbete.

God dag yxskaft skulle vara ett lika bra mantra då det inget säger och ger inga lösningar för de som inget arbete har.

Förändra eller låt bli. Förr lät man bli så mycket man kunde. I dag gör man tvärtom. Hoppa av förändringshysterin. När kommer proteströrelsen då folket reser sig globalt som nationellt mot denna agenda av vansinne? Den kommer, men när?

Straff som inte tjänar till förbättring bör inte utdelas.

Detta var ord av en av våra gamla pedagoger, Augustinus (354-430).

Att bestraffa för att fåerkännanden eller hämnd leder till att oskyldiga erkänner för att slippa tortyr. En syndabock hittas och avrättas och samhället anser sig ha fått sin hämnd.

Samhället skrämmer då den befolkning som ändå skulle låtit bli allvarliga brott att inte heller våga göra mindre förseelser. Staten får bekräftelse för att utövat sin makt. Men den grova brottslingen berörs sällan av detta.

Inte heller blir den som sätts på anstalt förbättrad så denne kan leva utanför denna vid straffets fullbordande.

Till stor sannolikhet fortsätter brotten vid frisläppandet. Ingen ger den före detta fången en chans på arbetsmarknaden. Inte den legala marknaden.

Därför har straffet inte blivit till en förbättring varken för den enskilde fången eller för samhället.

Vad kan då ändras? Jo, enbart samhällets och medmänniskornas värderingar och fördomar, en gång ond behöver inte betyda alltid ond.

En gång brottsling ses i dag som alltid brottsling hur denne än försöker ändra på sin levnad.

Att förändra detta synsätt är och har alltid varit en omöjlighet. Många har försökt få om ens någon har

Det finns ingen mening i meningslöshetens onda handlingar

Högsta formen av meningslöshet är onda handlingar. En ond handling är något som får människan att undra varför Gud inte ingrep eller varför den skedde. Det är något som skadar. Ur det som fungerar uppkommer plötsligt något som välter allt upp och ner. Kaos råder, död, tsunami, jordbävning, rån, oprovocerat våld.

Möjligheten till sådant finns latent i naturens uppbyggnad i människors valmöjligheter och allt kan ses som ondska. Ondska är något som skadar.
Detta är meningslösa handlingar som inte ger något gott eller upplyftande för de som drabbas.
En meningslös handling som uppstår ur ett oordnat kaos. Kaos ser jag som motsatsen till ordning. Visst efter kaos uppstår i naturen ett nytt jämviktsläge om man ser till ex jordbävningar. Men bättre ändå hade varit balans utan determinism.

Jag ser det inte som determinism när våld utövas utan ren och skär ondska. Den ondes yttringar är totalt meningslösa utom i ett syfte de skapar kaos hos den som drabbas och dess anhöriga. Frågan varför uppstår och tvivel på Guds existens tar vid. En troende kan sluta tro mm. Detta kan vara syftet med det meningslösa onda handlingarna som är uppkomna ur den ondes skaparmöjlighet. Ibland är en våldverkare efteråt själv oförstående till varför denne grep till våld och slog någon fördärvad. Men då den onde får ett lillfinger tar den hela handen. Jag kallar den onde den eller det. Precis som Gud.

Varken Gud eller den onde har ett kön men självklart kan båda uppvisa sig som man eller kvinna. Låt aldrig ondskan lura dig till att tro att godheten inte finns. Det är människans likhet med Gud fri vilja fria val som gör att den onde kan påverka en människa att välja ondskan före godheten.

Vi pedagoger måste protestera mot utökningen av skoltiden.

Att öka skoltiden har inte gett fler jobb. Varför då få 10-årig skolplikt?
Utbildning för ingen till nytta för få, varför utbilda fler och fler under längre och längre tid? Frågan är berättigad nu när moderaterna hittat på en 10-årig skolplikt.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159584
För trettio år sedan gick ex få på universitet men de som gick fick arbeten. I dag är det tvärtom, det är inflation i utbildning. Nej något extra skolår behövs inte, effektivisera istället den 9-åriga grundskolan så den blir lika effektiv som den gamla sexåriga folkskolan.

Vi behöver inte mer förvaringsutbildning i flumämnen och flumpraktiska göromål. Satsa istället på effektivitet och skapa riktiga arbeten istället för utbildningsökningar till gagn för ingen mer än lärarskrået och statens möjlighet att förvara åldersgrupper längre tid i utbildning och härmed slippa försörjningpsproblematiken i arbetsmarknadshänseende.


Anders Spole, astronomi professorn

i Uppsala. Och denna titel hade han fastän han aldrig tog någon examen i ämnet.
Men han blev ändå den främste inom området under 1600-talet.

Han reste ut med sina studenter ut i Europa där han besökte de främsta matematiker och astronomer som fanns under dessa år.

I Paris undervisade han svenska adelsgossar på den svenskkoloni som då fanns, i navigationslära och befästningskonst. Vid hemkomsten bytte han sin arbetsplats från Uppsala universitet till det nyöppnade Lunds universitet. Detta universitet stängde senare under det dansk svenska kriget och Spole återvände till Uppsala.

Han som så många andra var övertygade om att solen var en fixstjärna som Jorden kretsade runt. Men han var ändå lite av en försiktig man när det gällde att föra ut detta med kraft bland sina studenter då dogmen stred mot bibeln och kyrkan.

Spole var även med i två projekt som genomfördes under dessa år.

Första projektet var att tillsammans med Bilberg undersöka fenomenet midnattssolen. Varför solen aldrig gick ner under sommartiden. Detta förundrade den lärda världen mycket efter det att Karl XI varit uppe i Torneå och förundrat sett fenomenet med egna ögon och önskat sig en förklaring på fenomenet. Nu skulle sanningen fram med hjälp av kungliga pengar.

Andra projektet Spole och Bilberg samarbetade om var ett nytt kalendarium. Den julianska kalendern hade blivit allt mer i otakt med solens gång. Men de rörde ihop allt till en helt egenkonstruerad kalender som inte fick gehör. Spole dog under denna tid och kalenderröran bestod.

Först 1753 gick vi över till den kalender som vi sedan haft och som många ute i Europa redan antagit. Den gregorianska kalendern konstruerad av påven med samma namn år 1582.

Seneca o meningslöshet

Enligt honom och sofisterna är allt förutbestämt o man ska därför inte ingripa i det som sker. Allt styrs av Gud. Människan ska med glädje acceptera allt som sker. Människan ska leva asketiskt visa stoiskt lugn vilket innebär likgiltighet och apati inför de yttre händelser man upplever. Detta ansåg den romerske stoikern Seneca. Stoikerna var en stor grupp under romartiden.

Är det en inriktning vi kan leva efter idag? En del gör det utan att för den skull förstå att de lever efter romerska ideal. Man bryr sig inte om världen runt omkring. Ingriper inte om man ser någon orättvisa eller om man bevittnar någon våldshandling m.m. Man är likgiltig för vad som sker de som man inte har privat umgänge med. Gäspar åt alla katastrofer man serveras från nyhetssändningarna i medierna. Så visst finns det stoiker även idag.
http://www.filosofi.gotland.se/stoikerna.htm

Finns det då inget positivt i inriktningen om man nu ser ovanstående som negativt vilket säkert inte alla gör. Jo något jag ser som positivt är inställningen att inte kämpa för att göra karriär. Något jag med alla medel var intresserad av som ung. Konkurrens om lön och fördelar. Men det finns andra värden tycker jag idag. Jag vill inte ha ett jobb längre där jag aldrig är fri. Jag vill ha ett jobb på åtta timmar om dagen där jag lämnar jobbproblematiken när jag lämnar arbetsplatsen för dan.

Jag vill leva för att lära och uppleva vad livet har att ge. Inte för att förändra och lönsamhetsberäkna en arbetsuppgift i konkurrens med konkurrenter. Affärer existerar för stunden och ger kortvarig ekonomisk glädje eller frustration och nervproblem. Att låsa sitt liv i en arbetsuppgift och inte se världen och människorna omkring sig är inte att leva. Det är att ha fastnat i ett meningslöst beteende. Meningslöst för jorden, livet och medmänniskorna.

Då inget är beständigt och kampen för högre levnadsstandard inte ger den lycka man tror om målet nås. Den ger bara nya krav för än mer status och från detta ekorrhjul har jag hoppat av. En lön att klara sig på räcker en meningsfull arbetsuppgift och fritid men tid till förfogande för vila och vardagens upplevelser ger mer än man tror om man är vaken för dem.