Upplev nya saker på gamla stigar

Vad vill du se och uppleva? Vad bestämmer vilken upplevelse eller kunskap som är rätt för just denna dag eller detta ögonblick?

Vad var det som gjorde att du på din vanliga promenad som du gått i många år i dag för första gången såg något som alltid funnits där på samma plats?

Har du tänkt dessa tankar någon gång? Kanske också upplevt det?

Funderingar men inte orealistiska sådana. Jag är övertygad om att många upplevt detta men kanske inte ställt sig frågan varför de aldrig sett denna sak tidigare. Kanske inte heller förstått att den funnits där under alla promenader som gjorts.

Kanske det behövdes ett visst väder ett visst ljus under en viss dag och kanske även för att allt skulle stämma för att se och uppleva en viss sinnesstämning.

När allt föll på plats då såg du det du aldrig sett tidigare och kunde lägga till detta till dina upplevelser. Kanske denna upplevelse fick dig att vakna till och se på verkligheten och vardagen på ett nytt sätt.

Frågor utan svar men tankar att fundera över blev det denna söndag.

Starka ledare fodrar fruktade medlöpare

F. H. Bradley var Storbritannien mest ansedda filosof åren innan första världskriget. Han ansåg att sinnevärlden och den som han utryckte den relativa verkligheten enbart är en fenomenvärld. Bakom denna, skönjde anade och ansåg Bradley att "Det Absoluta" fanns, det enda verkliga, en andlig realitet som var höjd över tid och rum.

Varje enskild händelse ting eller tanke är enbart en del ur den riktiga verkligheten som innefattar allt. Varje del av verkligheten är därför enbart en abstraktion som godtyckligt kan bestämmas utifrån en viss individs sätt att se på verkligheten. Varje individ ser sin del och allt är skilt från sitt sammanhang vilket gör verkligheten förunderlig och svårförståelig. Helheten kan ses först när alla delar fogas samman i helheten. Helheten som är den eviga andligheten bortom tid och rum.

Detta var en del av Bradleys tankar helheten av hans system tar jag inte upp här för att förstå helheten måste hans skrifter studeras. Den del av helheten som jag tar upp kan jämföras med den del av verkligheten som en viss individ tar till sig. Individen förstår inte verkligheten i sin helhet då hans del först måste fogas samman i helheten av verkligheten. Bradleys tankar förstås inte i sin helhet genom detta lösryckta textmaterial jag skrev här utan helheten måste studeras för full förståelse. Men vi kan inte individuellt ta till oss allt för att förstå allt då vi bara är en enskild människa inte en sammanhängande organism eller en Gud. När det gäller Bradleys värld kan vi studera hans skrifter men förstår vi helheten som Bradley gjorde om vi studerar hans skrifter? Inte fullt ut då vi inte är Bradley.

Däremot kan vi fördöma vissa slag av omänsklig behandling. Behandling som alltid har förekommit och ännu visar sitt grymma ansikte. Tortyr.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152690

Detta är ännu ett exempel på människans grymhet om denne gör valet att följa minsta motståndets väg som oftast är ondskans lockelsers väg om snabba och tillfälliga tillfredställelser ekonomiskt, maktfullkomligt och underkastelse under någon stark ledare.

Äldrevård var kanske inte så dumt ändå

Bosanquet en konservativ statsidealist. Hur han fick detta att hänga ihop kan man läsa om i hans bok: Den filosofiska teorin om staten, som kom ut 1899.
http://en.wikipedia.org/wiki/Bernard_Bosanquet_(philosopher)

Just denna första, anblicken, den motsägelsefulla teoriidealiserande konservatismen och idealismen gjorde honom till en måltavla för liberala polemiker.

Han var hegelian och evangelisk protestant ur Hegels ideologi tog han avstamp för att inbaka moral och religion, i denna sin egenkombinerade teori fann även vetenskap sin plats.

Det finns hur mycket olika filosofiska strömningar som det är mänskligt möjligt att tänka ut. Allt kan blandas in i en egen saliggörande blandning av teorier.

Fantasi, drömmar, vetenskap, religion, filosofiska system vilka finns i mängder att ösa ur. Ta något av varje vad som helst och bygg upp vad som helst av det och det blir en möjlighet för någon att tro på och ta på allvar. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Övertygande diskussioner kan locka till nya troligheter inom alla områden. Alla kan hitta något att tro på och fundera kring. De flesta om inte alla gör också detta.

Det finns lika många verklighetsuppfattningar som det finns människor. Ingen tror eller upplever eller har upplevt samma saker. Allt är unikt. Vilket gör varje människa unik.

Äldre är mer lyckliga läste jag i veckan för att ändra till ett helt annat ämne.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1159463.svd
Kanske det beror på vad artikeln filosoferar över. Men utöver det även en inre trötthet hos äldre som gör att man inte längre irriterar sig på småsaker eller ser framtiden som oändlig utan har lyckats ta till sig att leva för stunden och nuet och inte i drömmar om framtiden. Drömmar som nästan aldrig slår in.

Be och du blir hörd

Thomas Hill Green diskuterade om positiv o negativ frihet. Han verkade på Oxfords universitet och var kritiker av empirismen i sig och Humes i synnerhet. Han ansåg att staten skulle garantera sina medborgare en minsta levnadsstandard genom att garantera en minimilön. Ungefär som vi idag garanterar en minimistandard genom socialbidrag. Sedan att det finns kryphål som gör att vissa inte får någonting det är en annan historia som alltid funnits i en eller annan version ända sedan slavsamhället.

Han hade även en åtskillnad mellan olika friheter. Båda var lika viktiga. Positiv frihet såg han som möjlighet att göra någonting. Friheten att göra något av de resurser eller förmågor man äger. Det skulle dock ta många år än, vi talar om 1800-talet, innan alla fick lika möjligheter att använda sina förmågor. Studier var långt in på 1900-talet något för de som hade föräldrar som kunde betala för studierna. Studiebidrag för alla som vi har i dag är ett modernt påfund.

Green använde även uttrycket negativ frihet. Detta innebär frihet från inskränkningar i form av lagar och traditioner. Här kan man anta att han var anarkist. Men icke, han var liberal. Och med hans frammarsch kom även fröet till socialliberalismen att födas.

Frihet kanske är fel begrepp i detta sammanhang.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152696
Men nog bör alla som så önskar få ge förbön eller be om förbön för någon svårt sjuk eller någon som upplever en livskris. Däremot helande bör man vara lite skeptisk till. Kan människor i dag hela?

Är det önsketänkande som psykiskt påverkar den helade att tro sig helad? Jag är skeptisk. Förbön tror jag däremot kan bota genom att vi överlåter åt Gud att handla genom vår bön. Att be innebär att inte ge upp utan be om hjälp att överlåta åt Gud det som blir rätt utan att vi kanske alltid förstår vägen dit eller varför resultatet skulle bli det som det blev.

NU händer allt

Mc Taggart idealistfilosofen under 1800-talet sa att all tid är ett nu där allt händer Nu. Att en händelse är nutida varit framtida och blir något som varit, innebär att något just nu är allt av detta, vi hamnar i en diskussion som inte kan fortsätta om vi tänker utifrån detta resonemang.

En händelse låg en gång i en avlägsen framtid. Kom närmre och närmre och blev ett nu som sedan avlägsnade sig mer och mer i tid. Detta är den enda förändring vi kan finna av en specifik händelse.

Och visst kan man förstå att en händelse är något oföränderligt det är något specifikt klart och definierat. Den händer i nutid närmar sig från framtiden och när nutiden möter den händer det den ska förverkliga. Därefter försvinner den i tiden bakåt mot allt avlägsnare historia. Den ihågkoms enbart genom minnet av dem som var med. Anteckningar som gjordes eller påverkan genom de spår som syns och påverkar ännu. Spår av vulkanutbrott etc. ses visa hur det påverkade en gång exempel på detta är Pompeji.

Nog är tid fascinerande vad nu tid än är om den nu finns och inte är ett påfund av oss människor.

I dag just nu i detta ögonblick händer detta. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=764147
Långt ifrån oss men ändå Nu, just Nu.

Gud finns och har tid för alla

Henry Sidgwick (1838-1900) ansåg att alla ska ha rätt till detta livets goda. Vi bör behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Detta förstår vi, ansåg han, om vi bara använder det vi alla har, en moralisk intuition.

Detta tänkande att vi redan har den kunskap vi behöver och eftersträvar bara vi lyssnar inåt och använder vår intuition går tillbaks ända till Sokrates och hans förlossningsteknik av kunskap. Kunskapen som redan fanns inom oss enligt honom. Han använde dialogen för denna förlossningsteknik. I dag används dialogen inom psykologin för samma ändamål.

Sidgwick ansåg intuitionen var kungsvägen för kunskap. Och kanske det ligger en del i vad han tyckte. Nog har vi en känsla för hur vi önskar bli behandlade och även en kunskap om att vi inte kan räkna med att behandlas väl om vi inte gör samma sak själva mot andra.

Visst finns människor som behandlas väl och respektfullt utan att själva vara respektfulla. Människor som fruktas av andra, behandlas av rädsla, ofta väl. Men dessa dårar som ingjuter fruktan i sina medmänniskor för att den vägen få förmåner löper stor risk för att utsättas för hämnd eller vedergällning. Därför är den vägen att skapa trygghet falsk och leder enbart till än mer försiktighet, hot och fruktan. Fruktan för att utsättas för vedergällning ger alibi för att sätta sig i fruktan än mer inför andra. Det blir en ond cirkel vilken alltid, inte ibland ,utan alltid, förr eller senare, slutar tragiskt.

Intuition ja den bör vi använda eller lära oss använda. Då kan vi lättare förstå att det finns en andlig värld en Gud. Lär vi oss lyssna är öppna för en andlig värld, Jesus, då blir vi även vägledda här på jorden och får tröst när vi behöver. Vi förstår skillnaden mellan rätt o fel och kan försöka leva efter detta. Många har förstått detta genom seklerna och många förstår än i dag. Det är en universell förståelse öppen för alla människor utan undantag. Nedan finns en artikel som visar en enstaka människa som fått förståelse för detta.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152492

Framgång kan ta slut då behövs samhällets empati

inte fördömande. Herbert Spencer laissez-faire förespråkaren. var något av Darwinist men arbetade in teorin även i universums och samhällets uppkomst och utveckling. Han såg koncentration och differentiering hos materian vart han såg. Materian, som samhället, blev enligt honom allt mer heterogena. Detta ju mer arbetsfördelning och specialisering såg dagens ljus. Det fick även till följd ansåg han att allt och alla blev mer och mer beroende av varandra.

Man kan väl se det som om samhället blir mer och mer sårbart för även små förändringar. Liten tuva kan välta stort lass är ett känt ordspråk och nog kan man se det i samhällssammanhang också. Ett litet elavbrott kan stoppa livsviktiga funktioner och skapa kaos i dagens samhälle. Vi har blivit sårbarare i dag i jämförelse med hur det var i det gamla bondesamhället.

Spencers funderingar väckte stort intresse på 1800-talet. Idag är hans tankar till stor del glömda. Men nog kan beroendet i dag vara minst lika aktuellt som det var då.

Sårbarhet ja, alla är vi sårbara och beroende av trygghet vid kriser. Alliansens politik tar i mycket bort tryggheten vid kriser. Arbetslöshetsersättningen minskar, klyftorna i samhället ökar med jobbskatteavdraget i förhållande till pension och arbetslöshetsunderstöd. Misstankarna mot bidragsberoende ökar vilket får till följd att de beroende mår än sämre.

Egoismen breder ut sig empatin minskar. Många tar till sig denna framgåmngsidealism andra är mer tveksamma då de kan se sig som ev framtida arbetslösa exempelvis. Ju fler som ser sina anhöriga, vänner eller bekanta fara illa av dagens politik eller ser sig själva som möjligt arbetslösa, sjuka eller pensionärer desto fler börjar oroa sig för hur dagens politik ska drabba dem i framtiden.

Då är det inte konstigt att oppositionen ökar sitt försprång då dessa ger sken av att bry sig om de svaga. Men det garanterar inte att de när de väl kommer till makten gör detta. Tiden är ny och en ny generation av socialdemokraterna kan säkert inte jämföras med Erlander, Sträng eller Palme. Egoismen och bristen på empati finns i dag även i denna åsiktsriktnings ledamöter och väljare.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152718