Google

Translate blog

tisdag 15 januari 2019

Ett tredje intressant gasmoln från tidens början där tiden står still har upptäckts långt därute i universum


Forskarna räknar med att stöta på en massa konstiga saker i universum. Orkaner av mörk materia, nebulosor och galaxer vilka slukar varandra för att ta några exempel som man funnit därute.


Men det finns även tomrum där inga galaxer finns. Tomrum vilka man inte förstår varför de finns. Men även gasmoln från tidens början.


För tredje gången någonsin har nu astronomer som arbetar vid W.M. Keck-observatoriet på Hawaiis sedan länge slocknade vulkan Mauna Kea att de har identifierat ett massivt interstellärt gasmoln som verkar orört sedan BigBang.

Ett vätemoln från universums tidigaste minuter från en tid innan väte och heliumatomerna skapade universums första stjärnor och senare resten av elementen i det periodiska systemet.


Lagets upptäckt är det tredje molnet av kosmiska gas och tros vara helt fri från grundämne förutom väte.


De två första molnen upptäcktes 2011 av astronomen Michele Fumagalli med kollegor vilka även de använde Keckobservatoriets teleskop. De fann att molnet vilket nu upptäckts LLS1723 är likt de först upptäckta molnen inte heller detta visade några spår av några ämnen förutom väte.


Enligt Robert och hans kollegors rapport är förståelse av hur molnen inklusive LLS1723 kan ha överlevt obefläckat av tungmetaller under så lång tid en fråga som kommer att kräva ytterligare studier av molnets närliggande grannskap.


Man ska veta att avståndet till molnet är 1,5 miljarder ljusår och tiden då BigBang inträffade är 14 miljarder år bort. Detta innebär en lång skillnad i tid vilket gör att förvåningen över att molnet inte innehåller några grundämnen än mer förvånande. På något sätt är molnet konserverat i tid och rum händelsemässigt. Men varför?


Att finna och studera opåverkade vätemoln från tidens början kan också avslöja ny information om hur universums första stjärnor bildades från metallfria omgivningar. Paradoxalt nog är detta något som forskare endast kan slutföra genom att hitta moln där ingenting skett sedan Big Bang.


Bild på observatoriet varifrån upptäckterna gjorts

måndag 14 januari 2019

Krocken med Stora Magellanska molnet räddar Jorden och mänskligheten under några miljarder år. Men efter det kommer Armageddon för Vintergatan.


Stora Magellanska molnet är en dvärggalax på kollisionskurs med Vintergatan. Det dröjer dock ca två miljarder år innan katastrofen vilken blir en respit innan den annars större väntade stora katastrofen om fyra miljarder år vilken då uppskjuts några miljarder år.


Det stora Magellanska molnet är en av de satellitgalaxer som kretsar kring Vintergatan. Men istället för kretsande på säkert avstånd eller att den bryts fri från Vintergatans gravitationskraft fann forskarna att galaxen är på väg att krascha in i Vintergatan.


I dag ligger galaxen 163000 ljusår från Vintergatan och närmar sig denna i en hastighet av ca 400 km/sek vilket innebär en krasch med Vintergatan om ca 2,5 miljarder år. Detta har konstaterats av astrofysiker vid Durham University.


När det händer blir det en krasch motsvarande en massa av 250 miljarder solar som åker in i Vintergatan och hela Vintergatan kommer att skakas om och hela solsystem att slungas ut i tomma rymden, sa Carlos Frenk, chef för Institute for Computational kosmologi på Durham. Dock betyder inte detta att de solsystem som stöts ut förändras utan enbart att de förändrar sin bana.


Vintergatan är en ovanlig spiralgalax. Här finns betydligt färre stjärnor än i jämförbara galaxer. Det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum är även det litet endast en tiondel så stor som i liknande galaxer.


Men kraschen kommer att ändra detta. Vintergatan kommer att bli lik andra galaxer av motsvarande slag. Med fler stjärnor och det svarta hålet kommer att frossa på detta plötsliga oväntade överflöd av bränsle och kommer att gå bärsärkagång med resultatet att det svarta hålet når upp till 10 gånger dess nuvarande massa.


 Men positivt är att den förväntade katastrofen kraschen med det fem gånger mindre Stora Magellanska molnet än Vintergatan förlänger mänsklighetens och Jordens existens.


Det finns en värre katastrof i framtiden.  Andromedagalaxens krasch med Vintergatan om beräknade 4 miljarder år fördröjs några miljarder till om sex miljarder år då kraschen med Stora Magellanska molnet rubbar hela Vintergatans nuvarande läge och riktning mot Andromedagalaxen.
  

När väl kraschen med Andromedagalaxen kommer blir det en katastrof dör båda galaxerna och eventuellt liv i solsystem i Andromedagalaxen likt här i Vintergatan när de två kolliderar. Armageddon inträffar.


Det Stora Magellanska molnet är stort men det kommer inte att förstöra vår galax, sade han. ”Det kommer producera fantastiska fyrverkerier men vårt solsystem kommer att finnas kvar och mänskligheten med denna om vi fortfarande finns då.


Men sammanstötningen med Andromeda kommer verkligen att bli ett armageddon som kommer att vara slutet för Vintergatan som vi känner den.


Jag tror att om mänskligheten finns då har den för länge sedan koloniserat nya planeter långt bort från katastrofens värsta platser. Det finns säkert platser vilka matematiker räknat ut är skyddade vid katastrofen. Kanske vi då kan förflyttas genom maskhål till andra galaxer eller otroliga tanke andra dimensioner i tid och rum.


Solen själv beräknas ha ca 8 miljarder år kvar att existera i sin nuvarande form.


Bild Andromedagalaxen

söndag 13 januari 2019

Spännande händelser som vi kan se fram emot i rymden under 2019


Här finns en uppräkning av händelser  under 2019 i rymden vi kan se från Jorden.


Det sker solförmörkelse. Det blir en supermåne, olika planetkonstellationer att åskåda ex en konjunktion mellan Jupiter och Venus. Satellituppskjutningar mm.


Utöver det kommer säkert överraskande upptäckter och överraskande forskarrön plus naturligtvis överraskningar där uppe vi inget vet om eller väntar oss.

lördag 12 januari 2019

Indien planerar 32 rymduppdrag under 2019


Indien planerar 32 rymduppdrag under 2019 säger en tjänsteman i Bengaluru. Uppdragen inkluderar den andra månmissionen Chandrayaan-2 vilken ska landa på månen med landare och rymdbil.



Indiens rymduppdrag  2021-22 Gaganyaan, kommer också att drivas i år , sa Sivan i ett förstklassigt nyårsmeddelande från av rymdbyråns toppledare till sin personal. Uppdraget har som mål bemannade farkoster.



"Gaganyaan-aktiviteterna kommer att gå för fullt för att uppnå de olika utvecklings- och kvalificeringsmilstolparna," sade ordföranden för rymdbyrån.


I övrigt är många av uppdragen att sända upp farkoster för att kontrollera gröda, väder mm från rymden. 


Men nog kunde vi samarbeta mer över gränserna som jag skrev i går då skulle allt bli billigare och vi skulle komma längre i vår forskning istället för att forska o jobba med rymduppdrag lokalt i skilda stater.


Bilden är på loggan för ISRO- Indian Space Research Organisation Indiens rymdorganisation.

fredag 11 januari 2019

Kina har landat med en sond på månens baksida för att bland annat undersöka möjligheten av att odla potatis.


Chang'e 4 är namnet på farkosten som den 3 januari landade på månens sedan tidigare dåligt utforskade baksida. Månens baksida kan inte ses från Jorden då månen inte roterar utan alltid vänder samma sida mot Jorden.


Det är första gången en rymdsond har landat på månens baksida och bakom bedriften ligger Kina.


 Men även Sverige har en del i rymdäventyret. Ett av sondens instrument, kallat Advanced small analyzer for neutrals (ASAN) har byggts av IRF i Kiruna. Instrumentet har som syfte att undersöka hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytans baksida.


ASAN, som utvecklats i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC, är monterat på fordonet som tar sig fram på månen.


Detta är andra gången ett svensktillverkat instrument befinner sig på månen. När Apollo 11 genomförde sin månlandning 1969 var farkosten försedd med kameror från Hasselblad (vilket jag väl kommer ihåg). 


Uppdragslistan är lång för Chang'e 4  och innehåller bland annat att undersöka om växter kan odlas trots den låga gravitationen på månen och då bland annat potatis. Dessutom ska det utforskas om polernas resurser av vatten.


– Eftersom månens yta är skyddad från elektromagnetiska störningar från jorden är det en idealisk plats att utforska miljö på, säger Tongjie Liu, biträdande direktör för månutforskning och rymdprogram på Kinas nationella rymdadministration.


Enligt mig är all rymdforskning  intressant och lärorik. Det kan ge mer kunskap om vad vi människor är, hur allt kom till och varför. Något varje människa troligen någon gång frågat sig och merparten av människor önskar få svar på. Vad är meningen med allt om det finns en sådan och om inte varför?


Men jag anser rymdforskning är dyr och att alla stater efter förmåga ska gå samman om detta och hjälpas åt inte dra åt skilda håll stat för stat. Om vi kunde samsas inom detta område resursmässigt och forskarmässigt är jag säker på att vi skulle komma mycket längre i vetenskapen om universum och vad det är och även få en billigare forskning.

torsdag 10 januari 2019

Kan det vara så att vårt universum vilar på en bubbla i en annan dimension?


På Uppsala Universitet har forskare utarbetat en ny modell för universum – en som kan lösa gåtan om mörk energi. I deras nya artikel publicerad i Physical Review Letters föreslår de ett nytt strukturellt koncept, inkluderande mörk energi där vårt universum ligger på en växande bubbla i en annan dimension.


Forskarna säger i artikeln att: Vi har känt till de senaste 20 åren att universum expanderar i en allt snabbare takt. Förklaringen till detta är den ”mörka energin” vilken genomsyrar alltet. Det har länge hoppats att strängteorin ska ge svaret på hur den mörka energin agerar i detta. 

Men forskarna i Uppsala föreslår nu en ny modell där mörk energi får vårt universum att följa med som medföljare på en växande bubbla av ett annat universum i en annan dimension. Hela vårt universum hysas i utkanten av denna växande bubbla som en egen bubbla.


Forskarna fortsätter med följande antagande: All befintlig materia i vårt universum motsvarar ändarna av strängar som sträcker sig in i en extra dimension. Forskarna visar också att expanderande bubblor av detta slag kan komma till stånd inom ramen för strängteorin. Det är därför tänkbart att det finns fler bubblor än vår (kanske oräknerliga) och härmed fler universum.


Jag anser att det är mycket möjligt att det finns obegränsat många universum likt det finns obegränsat (vilket jag tror) stjärnor, solsystem och galaxer därute och inte bara i rummet utan även i tiden. Strängteorin anser jag även vara mycket trolig.


Bilden anser jag vara spännande att fundera kring då man läser ovan.

onsdag 9 januari 2019

Kanske den missade länken på hur liv uppstår ha hittats. Ett forntida RNA.


Det finns platser i universum där liv borde finnas då ingressen för det finns där men likväl inget liv hittats. Vi har ett antal månar i vårt eget solsystem. Vi har Mars där vatten finns men likväl inga tecken på liv. På Jorden finns liv på alla möjliga och omöjliga platser.


Men nu har kanske detta mysterium lösts genom ett fynd på en länk av ett forntida RNA som en gång fanns vilket möjliggjorde att livet uppstod på Jorden.


För miljarder år sedan blandades molekyler på ett livlöst och tumultartat på Jorden vilket bildade de första livsformerna genom detta RNA.



Medan vissa säger att livet uppstod av enkla kedjor av molekyler säger andra att tidiga kemiska reaktioner bildade självreplikerande RNA. Ribonukleinsyra  förkortas RNA en makromolekyl som finns i alla levande organismer.


Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den mer stabila molekylen DNA. Deoxiribonukleinsyra (DNA) är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid programkod.



RNA återfinns däremot i mer kortlivade molekyler.

RNA fungerar som en dekoder eller messenger av genetisk information. Det finns nu en teori om att RNA var något annorlunda i tidernas begynnelse.


Minst en beståndsdel i det tidiga RNA kan ha  skiljt sig från vad som finns i den moderna formen har en grupp forskare rapporterat den 3 dec i tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences.


Det moderna RNA, tillsammans med dess socker och fosfatryggrad består av fyra huvuddelar Adenin (A), Cytosin (C), Guanin (G) och uracil (U).


Men det visar sig att det tidiga RNA kan ha haft en kvävebas som inte ingår i den moderna formen. Inosin tros ha funnits i mixen av det tidiga RNA  istället för guanin.


Forskarna är förvånade över att RNA kan bilda och replikera något, mer exakt, än den gör i en blandning med guanin om denna byts ut mot inosin. Något som kan ha varit fallet i det första RNA.


Kanske det var tvunget för att liv skulle uppstått och det är något som fattas på platser i universum där byggstenar för liv finns men inget liv likväl uppstått. Det första RNA.


Kanske det även är viktigt för fortbildning och bestående liv att detta inosin sedan försvinner och ersätts av guanin för livets fortsättning, evolution och överlevnad.

Ingen vet men tanken är svindlande. Det kan även betyda att detta första RNA är en mutation vilket skett enbart på Jorden och innebär att det finns både RNA av det slag vi har på Jorden i dag och även DNA på många planeter men den tändande gnistan till liv saknas. Det första RNA.


Bilden ska vara en illustration vilken visar skillnaden mellan DNA och RNA.