Det är första gången en rymdsond har landat på månens baksida och bakom bedriften ligger Kina.
Men även Sverige har en del i rymdäventyret. Ett av sondens instrument, kallat Advanced small analyzer for neutrals (ASAN) har byggts av IRF i Kiruna. Instrumentet har som syfte att undersöka hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytans baksida.
ASAN, som utvecklats i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC, är monterat på fordonet som tar sig fram på månen.
Detta är andra gången ett svensktillverkat instrument befinner sig på månen. När Apollo 11 genomförde sin månlandning 1969 var farkosten försedd med kameror från Hasselblad (vilket jag väl kommer ihåg).
Uppdragslistan är lång för Chang'e 4 och innehåller bland annat att undersöka om växter kan odlas trots den låga gravitationen på månen och då bland annat potatis. Dessutom ska det utforskas om polernas resurser av vatten.
– Eftersom månens yta är skyddad från elektromagnetiska störningar från jorden är det en idealisk plats att utforska miljö på, säger Tongjie Liu, biträdande direktör för månutforskning och rymdprogram på Kinas nationella rymdadministration.
Enligt mig är all rymdforskning intressant och lärorik. Det kan ge mer kunskap om vad vi människor är, hur allt kom till och varför. Något varje människa troligen någon gång frågat sig och merparten av människor önskar få svar på. Vad är meningen med allt om det finns en sådan och om inte varför?
Men jag anser rymdforskning är dyr och att alla stater efter förmåga ska gå samman om detta och hjälpas åt inte dra åt skilda håll stat för stat. Om vi kunde samsas inom detta område resursmässigt och forskarmässigt är jag säker på att vi skulle komma mycket längre i vetenskapen om universum och vad det är och även få en billigare forskning.
