Troligen finns det ett hav dolt under Plutos yta.

Pluto kan ha börjat som en het värld som bildades snabbt och våldsamt enligt en ny studie. Om det stämmer tyder mycket på att Pluto har ett underjordiskt hav sedan denna tid och att detta hav fortfarande existerar under ytan.

Nu säger forskare att detta hav uppvärmt av Plutos inre i sitt våta mörker kan innehålla livsformer.

Tidigare antogs att Pluto härstammade från kall och isig sten som klumpats samman i Kuiperbältet vid planetsystemets bildande men nu anser en del forskare istället att Pluto  hade en varm start full av explosiv kraft.

"När vi tittar på Pluto idag ser vi en väldigt kall fryst värld med en yttemperatur på cirka -228 grader Celsius", säger studieförfattaren till rapporten Carver Bierson, planetforskare vid universitetet i Santa Cruz i Kalifornien och tillägger  

"Jag tycker att det är fantastiskt att man genom att titta på den geologi som registrerats i ytan nu kan dra slutsatsen att Pluto hade en snabb och våldsam början som värmde det inre tillräckligt för att bilda ett hav under ytan."

Troligast har Plutos geologi kunnat mer förstås efter besöket av New Horizon och dess data som fortfarande analyseras (min anm.). Vi bör dock tänka på att vi inte vet om detta hav finns eller hur stort det är, om det existerar. Ännu mindre kan vi veta om det finns liv här. Men så länge vi inte kan ta reda på detta är möjligheten öppen.

Bild från vikipedia på Pluto sedd från New Horizons 14 juli 2015.

Det finns galaxer med två svarta hål i centrum

Forskare vid Clemson University har gått samman med ett internationellt team av astronomer för att identifiera periodiska gammastrålutsläpp från 11 aktiva galaxer. Galaxer vilka enligt rön kan innehålla två supermassiva svarta hål i sitt centrum, till skillnad mot vedertagen teori att alla galaxer innehåller ett enda centrumhål.

Galaxer som värdar för två centrumhål (svarta hål) har enbart teoretiskt ansetts existera. "I allmänhet kännetecknas supermassiva svarta hål av en massa  större än en miljon av vår sols massa," sade Pablo Peñil doktorstuderande vid Universidad Complutense de Madrid i Spanien och huvudförfattare till studien och tillägger.

 "Vissa av dessa supermassiva svarta hål, kända som aktiva galaktiska kärnor (AGN), har visat sig accelerera partiklar till nära ljusets hastighet i form av kolliminerade  strålar så kallade jetstrålar. Utsläppen från dessa strålar upptäcks genom hela det elektromagnetiska spektrumet men det mesta av energin frigörs i form av gammastrålar. "

Gammastrålar är de mest extrema ljusformen och upptäcktes av det stora areateleskopet ombord på NASA: s Fermi Gamma-ray Space Telescope. AGN (active galactic nuclei aktiv galaxkärna)  Strålarna kännetecknas av plötsliga och oförutsägbara variationer i ljusstyrka. "Tidigare var  bara två galaxer kända där utkast av detta slag  visades som  periodiska förändringar av gammastrålning. Tack vare vår studie kan vi med säkerhet nu säga att detta beteende finns hos 11 andra källor (11 galaxers centrum)," sa medförfattaren Sara Buson professor vid University of Würzburg i Tyskland. "Dessutom fann vår studie ytterligare 13 andra galaxer med antydningar av cykliska utsläpp av samma slag. Men för att säkert bekräfta detta måste vi vänta på att Fermi-LAT samlar in ännu mer data." 

 Teamets  första svåra steg i arbetet som resulterade i studien var att identifiera ett stort antal galaxer som avger gammastrålning med jämna mellanrum under ett år och försöka ta itu med frågan om vad som producerade det periodiska beteendet i dessa AGN. Flera av de potentiella förklaringarna är fascinerande.

"Nästa steg är att förbereda observationskampanjer med fler teleskop för att noga följa upp dessa galaxer och förhoppningsvis få svar på orsakerna bakom vad nab upptäckt i dessa  observationer," sa medförfattaren Marco Ajello, docent vid College of Sciences fysiska avdelning och astronomi vid Clemson University. "Vi har några teorier - från fyr-effekter producerade av strålarna från moduleringar i flödet av materia till det svarta hålet - men den intressantaste  lösningen skulle vara att periodicitet produceras av ett par supermassiva svarta hål som roterar runt varandra . Att förstå sambandet mellan dessa svarta hål och deras miljö kommer att vara avgörande för en bättre förståelse av galaxbildning”.

Om nu denna sista teori visar sig riktig (min anm.)

Bild från vikipedia vilken visar en konceptbild av Fermi-satelliten.

Förslag på turistturer till stratosfären med ballong.

För snart sju år sedan presenterade två företagare, företaget World View som skulle ta turister på en ballongresa till stratosfären, ca 3 mil från marken tillräckligt högt för att se rymdens mörker och krökningen av jorden. De resorna förverkligades aldrig och företaget försvann.

Men nu har samma företagare, tillkännagett starten av ett nytt företag med ett liknande klingande namn, Space Perspective med samma vision. Turistresor med ballong till stratosfären.

Grundarna av Space Perspective insisterar på att deras affärsplan är sund och erbjuder sevärdheterna  till dem som önskar en lugn timslång kryssning som en gigantisk berg-och dalbana där spänningen är över på några minuter.

Ms Poynter en av grundarna säger att Space Perspective söker få tillräckligt med investerare för sitt första utvecklingsarbete, inklusive en trolig testflygning under första kvartalet nästa år. Om allt går enligt planerna kan de första flygningarna med passagerare sedan ske i början av 2025 nästan ett decennium efter måldatumet de satte upp i sitt tidigare företag World View.

Förutom World View har Ms Poynter och Mr MacCallum (de båda ägarna till företaget)  försökt sig på andra ambitiösa rymdprojekt. De utvecklade ballongen som lyfte Alan Eustace, en Google-chef till nära toppen av stratosfären för ett framgångsrikt rekordhögt fallskärmshopp  2014. 

De samarbetade också med Dennis Tito en entreprenör som är en av  få privatpersoner som besökt den internationella rymdstationen ISS.

Kan då projektet bli verkligt? Ja (min anm.) jag tror det om kapital finns och resorna inte blir för dyra.

Bild från vikipedia på Rymdfärjan Endeavour rör sig genom stratosfären, februari 2010.

Den 4000:e kometen har upptäckts

Den 15 juni 2020 upptäcktes en aldrig tidigare sedd komet i data från Solar and Heliospheric Observatory (SOHO) . Det var den 4 000: e kometupptäckten. Kometen har fått namnet SOHO-4000 i väntan på den officiella beteckningen från Minor Planet Center.

Som de flesta andra SOHO-upptäckta kometer är även SOHO-4000 en del av Kreutz-gruppen. Kometgruppen Kreutz följer alla samma allmänna bana de går nära solens yttre atmosfär när de rundar denna. SOHO-4000 är en av de små i gruppen med en diameter av endast ca 4-15 meter i diameter och den var extremt svagt lysande och nära solen när den upptäcktes - vilket innebär att SOHO är det enda observatoriet som har upptäckt kometen eftersom kometen var omöjlig att se från jorden med eller utan teleskop.

SOHO är ett gemensamt uppdrag för Europeiska rymdorganisationen (ESA) och NASA. SOHO startades 1995 och studerar solen från dess inre till sin yttre atmosfär, med en oavbruten utsikt mellan solen och jorden ungefär en miljon mil däremellan. Men under de senaste två och ett halvt decennium har SOHO också blivit den största komet-sökaren i mänsklig historia.

Bilden är från vikipedia och visar en målning från 1843 års komet C/1843 D1 över Tasmanien en berömd medlem av Kreutz-gruppen målad av den engelsk-australiska konstnären Mary Morton Allport.

Det kan finnas 6 miljarder jordliknande planeter i Vintergatan.

För att betraktas som en jordliknande planet måste en planet ha stenig yta, vara av ungefär samma storlek som jorden och finnas i den livsvänliga zonen temperaturmässigt vid en solliknande (G-typ) stjärna (innebärande en gul sol lik vår). 

Planeten måste finnas i den beboeliga zonen av sin stjärna för att det ska finnas flytande vatten vilket enligt vår kunskap är förutsättningen för liv på dess yta.

"Mina beräkningar ger en övre gräns på 0,18 jordliknande planeter per G-typ stjärna," säger UBC forskaren Michelle Kunimoto medförfattare till den nya studie som publicerats i The Astronomical Journal. "Att uppskatta hur vanliga olika typer av planeter är runt olika stjärnor kan ge viktiga begränsningar för planetbildning och evolutionsteorier och hjälpa till att optimera framtida uppdrag som är dedikerade till att hitta exoplaneter."säger hon i rapporten.

 UBC astronomen Jaymie Matthewstillähher : "Vår Vintergata har 400 miljarder stjärnor där sju procent är av G-typ. Det betyder att mindre än sex miljarder stjärnor kan ha jordliknande planeter i vår galax." Konkret vara likartade solsystem som det vi ingår i med en gul sol.

Planeter som jorden kan lätt missas vid sökningar av exoplaneter då de är små med omloppsbanor långt från sina stjärnor.

Spännande upplysningar (min anm.) men även om så är fallet är inget bevisat att just dessa G-typstjärnor är de enda som kan ha livsvänliga planeter eller att någon sol alls mer än vår har detta (vi tar inte hänsyn till andra slags stjärnors planetsystem i detta fall som ex röda dvärgstjärnors). Sedan måste vi tänka på att det finns oräkneliga andra galaxer därute alla med miljarder stjärnor var och  med undantag av dvärggalaxer där antalet är mindre. Inget säger heller att någon av dessa planeter har liv. Däremot kan man säkert finna planeter som vi skulle kunna kolonisera och göra till en ny Jorden därute. Men att komma dit med den teknik vi kan producera över överkomlig tid gör detta omöjligt.

Bild av fantasislag från  wallpaperflare.com

Hur många avancerade civilisation som kan finnas därute i Vintergan?

I en ny studie från University of Nottingham har en av de största  frågorna i människans historia behandlats. Den om det finns andra intelligenta livsformer i Vintergatan. Att få tillförlitliga uppskattningar av antalet möjliga utomjordiska civilisationer är mycket svårt kanske omöjligt.

Det  resultat som man kommit fram till har beskrivits i en ny artikel i Astrophysical Journal där forskare ledda av professor Christopher Conselice beskriver sina senaste beräkningar av hur många potentiellt kommunicerande, tekniskt avancerade civilisationer som kan finnas i Vintergatan (den galax vi ingår i).

Resultatet visar på 36 stycken. Christopher Conselice professor i astrofysik vid University of Nottingham, säger: "Det bör finnas minst ett dussin aktiva civilisationer i vår galax om vi antar att det tar ca 5 miljarder år för intelligent liv att bildas på andra planeter liksom det tog på jorden. Vi kallar denna beräkning astrobiologiskcopernicangräns."

Studien visar att antalet civilisationer just nu beror på hur starkt och  länge de aktivt skickat ut signaler om sin existens i rymden, såsom radiosändningar från satelliter, TV, etc. Om dessa andra tekniska civilisationer finns på en teknisk nivå som  vår vilken för närvarande är 100 år gammal då bör det att finnas cirka 36 pågående intelligenta tekniska civilisationer i vintergatan.

Men det genomsnittliga avståndet till dessa civilisationer beräknas vara 17000 ljusår vilket gör upptäckt och kommunikation mycket svårt med vår nuvarande teknik. Det är också möjligt att vi är den enda civilisationen i vår galax om inte överlevnadstiderna för civilisationer som vår är längre än vi befarar (det befaras att en högteknisk civilisation har en livslängd av några hundra år sedan har krig och katastrofer av skilda slag gjort den omöjlig).

"Vår nya forskning tyder på att sökningar efter utomjordiska intelligenta civilisationer inte bara avslöjar förekomsten av hur livet formas utan också ger oss ledtrådar för hur länge vår egen civilisation kommer att pågå. Om vi upptäcker att intelligent liv är vanligt skulle det avslöja att vår civilisation kan existera mycket längre än några hundra år, alternativt om vi upptäcker att det inte finns några aktiva civilisationer i vår galax är det ett dåligt tecken för vår egen långsiktiga existens. Genom att söka efter utomjordiskt intelligent liv - även om vi inte hittar något – ger likväl upptäcker om vår egen framtid och vårt öde". Professor Christopher Conselice.

Jag (min anm.) ser även möjligheter för att en civilisation kan utvecklas på mer än ett sätt. Teknik som vi känner den är inte nödvändigt. Det kan finnas alla slags av liv och livsformer däruppe som samarbetar och som vi skulle kunna kalla intelligenta men vi inte förstår som detta. Detta ovan handlar om galaxen vi finns i Vintergatan men det finns miljarder kanske oräkneliga galaxer däruppe alla lika stora, mindre eller större än Vintergatan.

Bild från   från publicdomainpictures.net av enalienkvinna finns hon kanske därute någonstans?

För att förstå kosmos bör vi förstå Jorden. Ny kunskap om jordens inre har publicerats.

En teknik som utformats för att utforska kosmos används av forskare för att avtäcka strukturer djupt inne i jorden med syftet att göra en ny karta som avslöjar hur jordens inre ser ut.

Man kan jämföra metoden med det sjukvården använder i form av ultraljud.

Men i detta fall är uppgiften mycket svårare då forskarna måste vänta på en jordbävning för att registrera de data de önskar få. När väl detta sker ger det bara information på ett fragmentariskt sätt då enbart en liten region kan detekteras och för det mesta är det omöjligt att skilja de svagare ekona från buller.

Det team som nu arbetat med detta använde en ny algoritm som kallas Sequencer som ursprungligen utvecklades för att hitta intressanta trender i astronomiska datamängder. De använde den för att analysera tusentals seismogram, eller register över vibrationer i marken jordbävningar som samlats in under de senaste 30 åren.

"Med detta nya sätt att se på data globalt kunde vi se svaga signaler mycket tydligare," säger Brice Ménard, astrofysiker vid Johns Hopkins University och en av deltagarna i denna undersökning. Kartan som nu finns är en början på katalogisering av jordens inre.

I detta fall har de katalogiserat och gjort en karta över ett stort område under Stilla havet som avslöjar varma och täta regioner nedanför Hawaii och Marquesas öarna i Franska Polynesien.

Man kan se arbetet enligt dessa forskare i likhet med den tid då europeiska upptäcktsresande ritade de första ofullständiga kartorna då Amerika kartlades men nu är det jordforskare som kartlägger jordens inre.

Spännande område som kommer att ta tid. Men en dag har forskare troligen arbetet klart och då får vi en bättre förståelse av den planet som vi lever på och då det inre av denna.

Bild från flickr.com