Leo Strauss naturrätt och historia bör läsas av dumma svenska företagare som inte använder självklara medel för att öka sin vinst.

Naturrätt och Historia heter en bok som han gav ut 1953 där han diskuterade den moderna filosofin som han ansåg försämrats genom att den inte som den klassiska filosofin koncentrades på att finna det rätta och det goda.

Istället koncentrerades den nya filosofin på medlen tyckte han. Det som han uttryckte det är politikers självklara mål att förverkliga det högsta goda för staten och människorna har ersatts av subjektiva tyckanden. Nihilismen har gjort entré. Genom denna inriktning tolkas verkligheten och civilisationen som en tillfällig fiction vilken ändras utan tanke på det högsta goda utan istället efter godtyckliga politiska idéer.

Strauss ville ha en återgång till gamla filosofiska ideal och som idealfigur såg han Sokrates.

Vi kan nog fortfarande se filosofin på detta sätt. I dag som ett analyserande eller beskrivande verktyg som inte har mycket likhet med de gamla filosofernas ideal av att söka rätt sätt att leva för att fullborda det goda och dygdiga i samhället och människan.

Gammal kunskap liksom ny bör användas. Vad jag reagerar över när det gäller naiviteten hos många exportföretag eller presumtiva sådana är varför de inte försöker få maximal utdelning på sin export.

Säkert anser många att detta är något de självklart gör och vill och att jag pratar om något som inte har med verkligheten av ett företagande att göra. Men jag påstår ändå detta!
Läs följande artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153121
Tänk sedan på alla arbetslösa högutbildade invandrare som vet hur man kan sälja till och i deras hemland där de kanske även har kontakter, men i vilket fall som helst, de förstår kulturen och vet i många fall hur man kan få kontakter där.

Svenska företag vet ofta inte detta. Varför anställs ex inte invandrare i större utsträckning då det är dessa som har kunskapen om sitt eget land? Jag påstår att det handlar om fördomar och dumheter från svenska företagare när de hellre anställer en svensk som kanske inte kan språket utan vid kontakten med exportlandet får använda tolk. Istället borde det anställts någon invandrare med know how kunskaper om sitt hemland och som kan sitt hemlands språk inklusive svenska. Varför är så många invandrare arbetslösa när Sverige är fullt av exportföretag? Inte tänker merparten på dessa företag på lönsamhet i första hand utan istället är de fördomsfulla företag med noll koll på lönsamhetskalkyler för maximal utdelning.

Karl Löwith hade en historisk teologisk uppfattning, Svenska kyrkan visar tveksamhet till att manifestera Jesus historia.

Löwith ansåg att historiefilosofi står i ett beroendeförhållande till historieteologi. Den teologiska föreställningen är historien om en frälsningshistoria om fullbordan. Det finns enligt honom inte en skarp skillnad mellan historiefilosofi och världshistoria.

Allt hör därmed samman och görs förståeligt och enhetligt genom denna teori. Vi påverkas av historien som nedskrevs en gång vilken även var påverkad av religionsuppfattningen då och just genom detta blir världshistoria och teologisk historia sammanfogat till en enhet.

Filosofin som tänktes ut och diskuterades hade och har kanske fortfarande influenser av sin tids teologi och tro som existerar och existerade när filosofin uttänktes. Allt hör därmed samman och kan inte delas upp i delar hur som helst utan tanke på konsekvensen. Vad får vi fram om vi delar upp helheten av kunskap i små detaljkunskaper? Kunskap javisst men vad för slags kunskap? Verklig eller konstlad utan sammanhang med vekligheten? Verkligheten som är en helhet uppbyggd av oräkneliga delar.

Historisk och teologisk historia är även kristendomen och Jesus liv och gärning. Nog är det bra att vi får en årlig Jesusmanifestation. Läs den fina artikeln här om du inte gjort det.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153011

Den är mycket tänkvärd att läsa och speglar vår tids accelererande segregation gestaltat av medias ointresse till glädje för de mörka krafterna i samhället.

Dock tror jag manifestationen kan bli ett återkommande inslag varje år i framtiden och även att svenska kyrkan kommer att delta kanske redan nästa år. Svenska kyrkan är en koloss som har lång startsträcka ibland. Men deltagandet kommer säkert om inte nästa år så inom de närmsta åren.

Gadamer filosoferade om språkets förståelse, Alliansen för fram sin förförståelse som blir obegriplig politik för flertalet.

Enligt Gadamer som levde mellan 1900-2002 han blev 102 år gammal så är språket inte individens skapelse. Han menar att människan inte uppfinner språket för kontakt när vi föds till världen. Istället är språket något som vi föds till. Det är sedan länge konstruerat och finns kvar generation för generation och lever sitt eget liv med förändringar över tiden och generationerna.

Enligt Gadamer är det ett medium varigenom vi alla existerar. Människan finns till i en värld innesluten av en medvetandehorisont där hon dagligen tolkar och omtolkar sin omvärld.

Både naturvetenskapen och kulturvetenskapen är underställt denna tolkning.

Ganska självklart. Skulle inte vetenskapen vara underställt människans tolkning av världen skulle vetenskapen vara tolkare av människans värld. Detta är en omöjlighet om vi inte i så fall besjälar verkligheten och allt i denna vilket i sin tur skulle få människan till att agera som en marionett utefter denna besjälade verklighets godtycke eller plan.

Människan tolkar istället, som Gadamer säger, vetenskapen. Rätt eller fel tolkning vet ingen men tolkningen är enligt människans möjliga kunskapsnivå och intresse. Mer kan vi inte begära.

Språket är viktigt liksom hur vi upplever och upplevt verkligheten under vårt liv. Det är därför enligt mig som det finns politiskt oliktänkande.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=766682

Ett i detta fall tänkande som inte kan tas emot av de sämst ställda i samhället de som levt och lever på existensminimum. Arbetslösa, en del sjuka, socialbidragstagare och fattigpensionärer. Man har upplevt olikartade liv. Alliansens väljare har i de flesta fall aldrig upplevt dilemmat av att inte kunna påverka sin ekonomi eller sitt liv. Därför kan dessa anse på fullt allvar att bidragsnedskärningar får människor att få jobb genom att de söker mer aktivt.

De kan ej förstå att detta inte alltid ger arbete utan ibland motsatsen då människan genom att medel skärs ner känner sig utanför och värdelös och därför ger upp. Det man aldrig upplevt kan man svårligen förstå. Därför dessa politiska motsättningar i Sverige liksom i världen i övrigt. Skulle alla gynnas och få samma möjligheter (inte chanser det handlar inte om spel) då skulle vi inte behöva mer än ett politiskt system.

Heidegger var Intelligent medan Ylva Johansson (s) visar motsatsen

Heidegger och Varat o Tiden. Att vara sa han är att vara i världen. Varat styrs av omsorgen. Vi är i världen inte som åskådare utan som upptagna av praktiska göromål, omsorg och bekymmer.

Vår existens är utsträckt i tiden. Vi är tidsliga och historiska varelser. Omsorgen riktar vi mot framtiden. Mot något projekt som karriär, skaffa livspartner och familj eller mot någon dröm vi eftersträvar. Projekten kan vara av större eller mindre art.

Framtiden är vårt mål. Och det fastän den enda säkra händelsen som finns där är vår död. Men detta tänker vi inte på utan skyndar likväl mot hägringar av lycka och den framtid vi planerar men som vi sällan eller aldrig når fram till enligt de önskemål vi fastställt. Istället planerar vi om igen för att nå andra eller likartade mål.

Detta är livet för oss människor enligt Heidegger, som jag tolkat det.

En dag tar dock livet slut. Ska vi då donera de delar av oss som kan återanvändas i en annan människa? Ja det beslutet får var och en själv ta. Men att ta det så enkelt beslutsmässigt som att sätta ett kryss i en ruta i självdeklarationen eller vid förnyande av körkortet är FEL!

Innan beslutet ska information ges till den som ska ta beslutet annars blir det impulsbeslut av ett tillfälligt känsloslag. Låt självdeklarationen hålla sig till det avsetts för och även körkortsförnyelsen.

Och vad som ofta glöms i förslagsvärlden, av politiker, är att alla inte lever i deras trygga värld. Många har ingen inkomst att deklarera ännu färre har körkort. Hur ska man göra med dessa då? Inte har de sämre organ att donera av den anledningen.

Tankarna ovan är tagna från att ha läst det dumma förslaget av Ylva Johansson i följande artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152956

Rätt att sända Englas begravning!

Jag var helt emot det först att TV sände en privat begravning från ett enstaka brott ut över landet. Något liknande har aldrig skett om det varit offentliga personer eller från en stor lycka med många förolyckade.

Men efter ett ha sett ett tag på begravningen började jag tänka om.

Genom att sända den har vi tagit ett nytt bra sunt steg i samhället som jag hoppas kan fortsätta och öka i sändningstid.

Vi tar upp i offentlighetens ljus att ett brott har en anhörigsida som sörjer. Anhöriga som är som du och jag, vanliga människor som drabbats av en katastrof.

Att läsa om hemska brott i tidningar har i dag blivit så vanligt att många bara gäspar åt det eller ojar sig ett slag och sedan går vidare. JA det finns även de som ser brott av de mest bestialiska slag som spännande inslag i verkligheten.

Vi ser tom i dag ungdomar som misshandlar och filmar detsamma och lägger ut det på nätet där sedan andra avnjuter detsamma.

Samhället har inte blivit råare men däremot okänsligare för andras olycka eller misär. Ja ibland ännu värre som ovan man tycker det händer för lite och tar själva tag i detta och misshandlar, filmar och njuter.
Människan är grym om den inte förstår att man inte är ensam om att lida utan även andra kan göra detta lika fullt som man själv.

Genom att sända avskedet av en mördad person i Tv får fler upp ögonen för att den mördade var en människa med känslor och ett eget liv som alla andra. Vi kommer närmre händelsen och kan förstå. Det blir inte bara ett tekniskt mord av samma slag som morden i deckarserier i tv eller böcker.

Ibland har jag undrat över varför deckarböcker eller filmer är så populära. Själv blir jag uttråkad efter bara några sidor i en deckarbok.
TVsändningen av Englas fina begravning var rätt.

Jag hoppas att vi oftare får se begravningar och avskedstaganden av offer för våldshandlingar. Det kan få fler att engagera sig mot våldsyttringar och öppet våga ta avstånd från dessa handlingar eller våldsromantik överhuvudtaget.

Sjömonster var inte fantasifoster

Scheler såg på naturvetenskapliga begrepp som ett slags fiktioner som legitimerades genom sin pratiska och tekniska användbarhet.


Han använde uttrycket prestationskunskap om naturvetenskapen vilken han ansåg inte skulle användas för att beskriva naturen sådan den är. Istället skulle beskrivningarna ha som mål att beskriva hur den skulle användas för största möjliga nytta.

Han använde uttrycket väsenkunskap om den kunskap som behandlade tingens väsen där den teoretiska attityden snarare än den de praktiska är bestämmande.

Han använde uttrycket frälsningskunskap om den kunskap som är styrd av kärlek till det varande ett mänskligt agerande i den gudomliga skapelseakten.

Han var från början elev och en framstående sådan till Husserl men gick efterhand sin egen väg som de flesta duktiga elever gör som varit berömda och framstående mäns adepter.

Andra exempel genom historien på sådana är Platon som var elev till Sokrates och Aristoteles som var elev till Platon.

Vetenskapen har länge nonchalerat rapporter om sjömonster. Storsjöodjur, havsvidunder och jättebläckfiskar som dragit ner skepp i djupet.

Men efter att ha läst denna artikel och flera liknande de senaste åren bör nog marinbiologerna tänka om då de ser på rapporter om monster från havets djup
http://sydsvenskan.se/varlden/article319301.ece
eller hur?

Husserl skapare av den svåra fenomenologin

Fenomenologin är en forskningsmetod som en del anser som den enda riktiga medan andra förkastar den helt. En sak är dock nästan alla överens om och det är att den är svår att använda som det är tänkt.
Allt kan vi inte ta upp här. Reduktionen är det som i första hand utmärker metoden. Den är nästan metoden i sig. Det innebär att vi successivt ska ompröva vår uppfattning och vårt omdöme om det vi upplever.

Men fenomenologins reduktion är inte slut med detta utan därefter ska vi göra en eidetisk reduktion vilket innebär att ompröva fenomenet utifrån hänsyn till dess väsen. Det görs genom att man abstraherar och varierar olika slag av egenskaper mot varandra för att den vägen få fram en minsta gemensam nämnare för de egenskaper som tillsammans bildar det väsen man skådar.

Därefter kommer slutligen sista reduktionen den transcendentala. Då riktar man uppmärksamheten inåt, mot det jag, eller något annat utåt som jag har gjort mig en föreställning om man ser då fenomenet som ett väsen. Man tänker då att man tänker och föreställer sig något i detta fall ett fenomens väsen. Jaget är därmed den sista instansen i denna medvetandeprocess. Denna mänskliga faktor, får man då anta, spelar en stor roll för hur fenomen uppfattas och medvetandegörs.

Fenomenologi är svårt och ännu svårare att använda som forskningsmetod. Man måste lära sig att skåda sig själv inifrån i forskningsprocessen och det är inte enbart svårt utan för många en omöjlig hållning. Fenomenologi innebär därför mycket utbildning i förfarandet och mycket arbete för att den ska vara meningsfull att använda. Många har försökt och misslyckats. Några har säkert tyckt sig lyckas och övertygat andra om detta. Men tveksamheten är stor anser jag om fenomenologi som metod som kan användas som teorin förutsätter. I teorin låter det bra i verkligheten, ja själv är jag tveksam.

Nu lite lättare ting att fundera över. Enligt artikeln http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=765788
påstås det att det aldrig tidigare försvunnit så många djurarter som i vår tid. Själv ser jag det som konstigt då jag trodde att dinosauriernas tid var den tiden. Men man vet ju inte säkert hur många arter som då fanns och dog ut. Men jag har kanske fel.

Kan det bli samma sak om många arter försvinner i vår tid. Andra arter ökar istället arter som i dag är små får utökat utrymme? Vad kan det då bli för arter? I artikeln talas det om en minskning av gamar och rovdjur i sig kan det innebära att det bör bli utökning av arter som kaniner råttor mfl mindre djur som älskas av rovdjur. Ja jag vet att gamar är asätare men alla rovdjur eller fåglar är inte detta och de flesta rovdjur minskar i antal. Kanske det blir så att djurantalet ökar men artantalet minskar i framtiden.