Snart har vi liksom under medeltiden rovdjuren i städerna.

Säkert en spännande tanke för de som ser rovdjur som disneyfigurer på film.

Men när de väl är här och barn och hundar tas till lunch kanske tonen blir likt medeltidens dogm, utrota rovdjuren.

Människor i dag, till skillnad mot förr när man bodde och verkade i naturen, tror att djur är idylliska varelser som man kan mata och krama med efter behag.

Men naturen är grym och slår tillbaks oftare eller mer oväntat än människor i dag kan förstå. De flesta i västvärlden lever i en trygghetskokong i dag isolerade i betongbostäder och utan förståelse för djur mer än från djurparker och förskönande dokumentärer på teve.

Rovdjur på gator och torg kommer att bli den väckarklocka människor behöver. Då har vi samma problem som man i dag har på platser i Afrika där de stora rovdjuren tar en lite pojke eller flicka till middag när föräldrarna vänder ryggen till.



Västra Pommerns historia

I och med Westfaliska freden fick Sverige västra Pommern och biskopsdömena Bremen och Verden, områden som alla låg nära Nordsjön.

Efterhand fick Sverige kontroll över än mer. Nästan all kust vid Östersjön blev svensk. Undantaget var endast Danmark, huset Brandenburgs områden och Kurland. Östersjön var nästan ett svenskt innanhav fram till 1718 därefter krympte området efterhand till Sveriges nackdel.

Krig och missämja var, vad som då liksom tidigare, vardagsmat. Skillnaden mot tidigare var nu att Sverige inte stod som segrare i flertalet av dessa gränsintermezzon och krigståg.

Tyskland som bestod av en hel del stater under denna tid. Förbundsrepublik är Tyskland och består av en hop stater. En kortfattad beskrivning av Tyskland och dess stater kan man studera här.

Det är skillnad på rov (skade) djur och kramdjur! Utrota varg och vildsvin igen!

Man levde på boskapsskötsel och odling, svältår var vanliga. När då vargen kom och rev boskapen och vildsvinet bökade upp åkern då är det självklart att man tog död på missdådarna. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1873089.svd
Skadedjur har alltid varit en kamp för människan, rovdjur då, bakterier och virus i dag.

Men nog var naturen i vårt land lika trevlig och fin under första hälften av 1900-talet när vi slapp skadedjuren vildsvin och varg? De behövs inte. Så jag anser att våra förfäder visste vad de gjorde och de gjorde rätt. I dag förstör vi igen för odlare och uppfödare och snart kan vi få vildsvin och varg inne i tätorterna i jakt på mat. Dagens människa lever i en fantasivärld där djur förmänskligas och det är lätt gjort när många bara upplever djur i tillrättalagda teveprogram istället för i verklighetens kamp om överlevnad.. I Disneyseriernas (filmernas) värld och sällan eller aldrig stegar utanför stadens domäner och ännu mindre vet hur landsbygdens människor lever.


Brenner var vår första
myntsamlare av rang. En ny vetenskap kom till genom hans samlande, numismatiken blev nu en erkänd vetenskap. Brenner var från början en skicklig avbildare, han började som miniatyrmålare och fortsatte med att måla av bl.a. medeltida mynt. Hans avmålningar var så noggranna att de uppmärksammades även utanför Sveriges gränser.

Dock förvirrade han sig i medeltida datering av mynt och antog att de äldsta mynten kom från Olof Trätäljas tid. Tiden runt 800 talet, vilket inte är med historien riktigt. Att så kunde ske berodde på att de tidigaste mynten inte hade årtalsinskription. Hans påstående kom att tas på allvar fram till 1800-talet då man vetenskapligt var lite mer kritisk till götismens vetare och påståare från 1600-talets stormaktstid.

Ett tips om du är intresserad av att lära mer om Trätälja eller andra mer eller mindre sanna figurer i svenska landskap så har denna länk mycket intressant att berätta. Det handlar om vikingatiden, den tid som Trätälja levde i. Trätälja var vad man vet i dag en historisk gestalt. Hans gravhög finns i Säffle. Länken är följande
http://www.foteviken.se/sweden/vik2_varm.htm

Husserl skapare av den svåra fenomenologin

Fenomenologin är en forskningsmetod som en del anser som den enda riktiga medan andra förkastar den helt. En sak är dock nästan alla överens om och det är att den är svår att använda som det är tänkt.
Allt kan vi inte ta upp här. Reduktionen är det som i första hand utmärker metoden. Den är nästan metoden i sig. Det innebär att vi successivt ska ompröva vår uppfattning och vårt omdöme om det vi upplever.

Men fenomenologins reduktion är inte slut med detta utan därefter ska vi göra en eidetisk reduktion vilket innebär att ompröva fenomenet utifrån hänsyn till dess väsen. Det görs genom att man abstraherar och varierar olika slag av egenskaper mot varandra för att den vägen få fram en minsta gemensam nämnare för de egenskaper som tillsammans bildar det väsen man skådar.

Därefter kommer slutligen sista reduktionen den transcendentala. Då riktar man uppmärksamheten inåt, mot det jag, eller något annat utåt som jag har gjort mig en föreställning om man ser då fenomenet som ett väsen. Man tänker då att man tänker och föreställer sig något i detta fall ett fenomens väsen. Jaget är därmed den sista instansen i denna medvetandeprocess. Denna mänskliga faktor, får man då anta, spelar en stor roll för hur fenomen uppfattas och medvetandegörs.

Fenomenologi är svårt och ännu svårare att använda som forskningsmetod. Man måste lära sig att skåda sig själv inifrån i forskningsprocessen och det är inte enbart svårt utan för många en omöjlig hållning. Fenomenologi innebär därför mycket utbildning i förfarandet och mycket arbete för att den ska vara meningsfull att använda. Många har försökt och misslyckats. Några har säkert tyckt sig lyckas och övertygat andra om detta. Men tveksamheten är stor anser jag om fenomenologi som metod som kan användas som teorin förutsätter. I teorin låter det bra i verkligheten, ja själv är jag tveksam.

Nu lite lättare ting att fundera över. Enligt artikeln http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=765788
påstås det att det aldrig tidigare försvunnit så många djurarter som i vår tid. Själv ser jag det som konstigt då jag trodde att dinosauriernas tid var den tiden. Men man vet ju inte säkert hur många arter som då fanns och dog ut. Men jag har kanske fel.

Kan det bli samma sak om många arter försvinner i vår tid. Andra arter ökar istället arter som i dag är små får utökat utrymme? Vad kan det då bli för arter? I artikeln talas det om en minskning av gamar och rovdjur i sig kan det innebära att det bör bli utökning av arter som kaniner råttor mfl mindre djur som älskas av rovdjur. Ja jag vet att gamar är asätare men alla rovdjur eller fåglar är inte detta och de flesta rovdjur minskar i antal. Kanske det blir så att djurantalet ökar men artantalet minskar i framtiden.