Google

Translate blog

fredag 8 juni 2018

Tre miljarder ljusår bort finns ett område som kan tolkas som att vårt universum krockade med ett annat universum vid Big Bang.


Från en punkt  mindre än en elektron skedde för länge sedan i ett ingenting en explosion (eller expansion) vi idag kallar Big Bang och varifrån allt sedan kom till. Ett universum där vi finns och vilket expanderar och blir allt större sedan dess från en riktning vilken inte finns då allt expanderar åt alla håll samtidigt likt en bubbla eller ballong i ett då ingenting som plötsligt blev någonting.

Expansionen skedde först  i en takt högre än ljusets hastighet något som därför borde ge vetenskapen idéer om att ljushastigheten går att forcera.

Nåväl expansionen (utvidgningen) av universum fortsatte och gör så än i dag men inte i en hastighet av detta slag dock i en ökande takt.

Vid Big Bang skedde det i högre hastighet än ljusets under en biljarddel av en biljarddel av en biljarddels sekund. Därefter fortsatte utvidgningen i långsammare takt.

Universums utvidgning växte och gör så än och blev till vårt universum.


Processen var dock mer kaotisk enligt nya rön och teorier och skedde enligt denna i betydligt större rymd än vad man tidigare antaget vilket fick till resultat att oräkneliga universum skapades samtidigt. (min undran är varför det och varför just då, vad fanns innan och är denna process bara en av många tidigare BigBang och upplösanden där tid och rum inte kan sökas till en startpunkt då denna inte finns)

Enligt multiuniversumteorin finns det i dag oräkneliga bubblor av skilda universum runt vårt eget universum och bortom i tid och rum. Detta om teorin stämmer och vilket astronomer vid Durham University i England anser sig nu ha hittat det första eventuella beviset för. Men jag undrar; Varför skulle multiuniversumteorin behöva förutsätta större rymd för att ske? Kan inte multiuniversum i otal ha skett i ett ingenting som blev någonting likt ovan?



Beviset de utgår från i multiuniversumteorin nu är en mystisk kall fläck i universum som kan vara en krater efter en kollision med ett annat universum vid Big Bang och den första snabba expansionen (min tanke är att då bör det finnas ett annat universum med motsvarande kalla fläck).

Teorin förutsätter att när vårt universum var stort (blev stort som en elektron förutsätter jag vid explosionens händelse) som en elektron hade efter Big Bang all materia samma temperatur. Under expansionen spreds och sprids temperaturen och bevarades (as) överallt. Observationer av den kosmiska bakgrundsstrålningen visar att temperaturen normalt bara varierar några miljondelar av en grad med undantag för en plats. (men även miljondelar av en grad är en mystisk skillnad men kan bero på att mätinstrument inte är känsliga nog tänker jag)

År 2004 upptäckte nämligen astronomer en kall fläck i bakgrundsstrålningen tre miljarder ljusår från jorden. Området vilket täcker fem grader av himlavalvet är 0,00015 grader kallare än strålningens normala 2,73 grader över absoluta nollpunkten (för mig låter det försumbart o kan vara mätfel).

Den så kallade fläcken är då en krater från en kollision mellan vårt universum och ett annat universum som inträffade under Big Bang. (finns inte andra möjliga förklaringar undrar jag)

Kollisionen antas då ha blåst bort massa och energi och skapat en  kall plats i bakgrundsstrålningen.

Det finns även en annan teori som säger att multiuniversumbyggande inte innebär att fler universum byggdes enbart när vårt universum kom till utan istället är en ständig process som lägger till fler universum hela tiden i expansiv takt runt platsen där vårt eget universum existerar än idag (varför inte se det som att det bildas på andra platser också det kan ju finnas multiplatser också likväl som multiuniversum utan att det ska ses som samma sak).

torsdag 7 juni 2018

Bör vi söka efter utomjordiska virus därute?


Virus räknas vanligtvis inte som en livsform utan  som ett mellanting mellan levande och död materia då de saknar egen ämnesomsättning. Virus kan inte heller föröka sig på egen hand utan detta görs genom att infektera en levande cell och parasitera i denna. Men genom detta förökar det sig desto mer och ger upphov till allehanda sjukdomar och problem. 

Virus  är den vanligast förekommande formen av liv (blandning av materia o liv) på jorden och forskare i dag anser att det bör även vara den vanligaste formen även på främmande himlakroppar om det finns liv där vilket virus kan infektera eller ligga o vänta på.
 NASA har därför börjat fundera över om vi inte skulle söka efter virus också bland de exoplaneter mm som finns däruppe. Bakterier som anses som lägsta formen av liv vilket förökar sig själva utan värdskap likt virus söks det redan efter.

Men ännu inte efter virus. Virus är även något vi bör vara försiktiga med att få med hit från ex Mars om det finns där då virus är svåra att bekämpa och helt okända virusformer här på Jorden kan ställa till med massdöd.

Nu finns astrobiologer vilka börjat överväga att söka efter virus bortom jorden med hjälp av NASA:s resurser.

Virus är en integrerad del av livet på jorden som vi känner det och varför det inte skulle vara det på andra planeter därute om liv finns skulle vara underligt.

Men som sagt inget är omöjligt det kanske finns planeter där liv finns men inga virus. Allt är möjligt.

Bilden är på ett av de otrevliga virusen vi har här på Jorden rotaviruset vilket ger svår maginfluensa hos i första hand små barn.

onsdag 6 juni 2018

Stora möjligheter att missuppfatta meddelanden från utomjordiska varelser och de våra.


En dag kommer det kanske? Meddelande från ett annat solsystem eller ett passerande UFO.

Ett meddelande vi troligen inte förstår är ett meddelande. Men om vi tror det är detta behöver det avkodas till vår förståelse.

Då kan kanske även du eller jag behövas. Detta då alla former av kritiskt tänkande och försök till avkodningstankar kan behövas. Kanske lingvister inte klarar det men du eller jag som vanliga medeljordbor kanske får idén om hur det ska görs.

Arbete av professionella lingvister, matematiker och vetenskapsmän kommer förmodligen inte att vara tillräckligt för att lösa ett kosmisk mysterium säger Sheri Wells-Jensen, lingvist vid Bowling Green University i Ohio.

Exempelvis ges i följande artikel (se länk)  hur elever fick ekvationen för omkretsen för en cirkel, samt en lätt kodad representation av ”pi” (förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter) och skulle förklara vad detta var. Man skulle hitta svaret pi.

De kom upp med alla typer av galna saker. Några gjorde poetiska tolkningar och fick ordet värld. Några av dem gjort ett motsatt poetisk hopp och sade oändlighet. Vissa trodde att meningen var att diametern på cirkeln slutade på i slutenhet och sade fängelse. 

Och det var ändå ett meddelande som utarbetats av en medmänniska. Det kommer utan tvekan vara mycket tuffare att avkoda något utarbetat av varelser från ett fjärran solsystem som inte delar vår kulturella eller evolutionära historia.

De kanske även använder andra sinnen än vi för att uppfatta sin omgivning och de kan vara intelligentare och tekniskt mer avancerade än vi.

Därför behövs all smarthet och alla slags tänkande för att lösa ett meddelande av detta slag. Vi ska även tänka på  att vi ännu inte avkodat alla antika språk ännu på lertavlor vi funnit i världen. Kanske det behövs tankemönster från primitiva folk isolerade från civilisationen i Sydamerika eller Afrika.

Så även om kontakt kommer är det inte säkert vi förstår det likväl som utomjordingar kanske aldrig kan förstå ex vårt meddelande i Pioneer farkosten med meddelande från mänskligheten som fortsätter på sin okända riktningsfärd därute sedan 1970-talet. 

Bild en del av meddelandet vi sände ut med Pioneer.

tisdag 5 juni 2018

Vesta en mindre känd asteroid i asteroidbältet


I asteroidbältet mellan Jupiter och Mars finns minst 60 000 asteroider varav den största Ceres (dvärgplanet)  är väl känd sedan rymdfarkosten Dawn besökte den 2016 och upptäckte de omtalade (och en gåta ett bra tag) lysande reflexerna på dess yta.

Vesta är den asteroid i bältet som kommer på andra plats som mest massiv efter Ceres. Storleksmässigt är asteroden Pallas  på andra plats efter Ceres.

Vesta har undersökts grundligt genom Hubbleteleskopet och besöket av Dawn 2011-12 då denna farkost var på väg till ovanstående Ceres.  Storleken på Vesta är ca 500 kilometer i diameter.

Vesta är den ljusaste asteroiden i solsystemet och kan ibland ses med blotta ögat. Dess storlek är 530 km i omkrets.

Vesta är unik bland asteroider då den har ljusa och mörka fläckar på ytan likt månen. Observationer har visat att asteroiden har basaltiska regioner vilket innebär att lava en gång strömmade över ytan. Vesta har en oregelbunden form.  Här finns en stor krater på sydpolen,  460 km i diameter.

 Kratern skär ett genomsnitt av 13 km ner i  jordskorpan sannolikt bildad under  asteroidens tidiga existens.

Materialet vilket flög ut från denna kollision resulterade i ett antal mindre asteroider som nu finns i närområdet däruppe. Inklusive några meteoriter som efter händelsen tog riktning mot Jorden och kraschade här. Som de jordlika planeterna har Vesta en skorpa av kyld lava som täcker en stenig mantel och en järn och nickelkärna. Det ger tilltro till argumentet för att det är en protoplanet, snarare än som en asteroid. Förstadiet till en planetbildning. 

Ett massivt berg finns på Vestas södra pol med ca  20 kilometers  höjd, Flytande vatten flödade en gång över asteroidens yta. Vatten som numera försvunnit ut i rymden sedan länge. 

Tänk så många intressanta och unika asteroider det finns att undersöka ca 60 000 bara asteroidbältet och utanför Pluto finns Kuiperbältet där minst 70000 asteroider inklusive protoplaneter finns.

måndag 4 juni 2018

Kan Pluto ha bildats av miljarder kometer?


Nu finns en teori om att Pluto kanske inte är  en dvärgplanet utan istället en större kometkonsruktion.

Det är forskare från Southwest Research Institutei USA   vilka arbetat fram en teori där Pluto ses som sammansatt av miljarder kometer. För mig låter det som en konstig tanke och teori.

Vetenskapsmän har annars ansett att Pluto kom till i solsystemets början genom att en stenig kärna med en massa gas och damm omkring sig  genom att tyngdkraften gradvis fyllt på mer och mer material på kärnan och lett till en liten sfärisk kropp till det som vi nu kallar dvärgplaneten Pluto.

Men senare upptäckter under 90-talet av andra isiga föremål likt Pluto i Kuiperbältet fick tankarna att ändras och i dag ses en ny möjlig teori om Plutos ursprung.

 "Det nuvarande paradigmet är att kroppar i det yttre solsystemet byggdes av stenar och is", säger Christopher Glein, en forskare från Southwest Research Institutet. Utöver det anser han med flera forskare i en vetenskaplig rapport att  kometer är det som bildat större kroppar av detta slag genom att kometers sammansättning en teori de anser passar bra in på Pluto.

Uppgifterna i rapporten kommer från  kommer från två källor. New Horizons upptäckter   2015 av kväverika glaciärer på Pluto som heter Sputnik Planiti och är den hjärtformiga formationen på Pluto. Inklusive den kemiska sammansättningen av kometen 67P / Churyumov-Gerasimenko, studerad av ESA;s Rosetta 2016.

Författarna av rapporten fann att glaciärens kväveinnehåll liknade vad andra modeller skulle förutsäga om Pluto hade bildats av massor av kometer som 67P.

Pluto är som jättekomet uppbyggd genom att mängder av innehåll från miljarder kometer ingår. En annan upptäckt är att det finns en tunn atmosfär på Pluto vilket antyder att det finns ett underjordiskt hav på Pluto.

Vatten från kometerna som byggt upp Pluto kan visas även på vad jag skrev här i bloggen om iskullar som flyter på kväveytan i hjärtformationen den 24 maj.

 Idén är intressant. Men jag har likväl mina tvivel i så motto att den verkar överarbetad för att kunna bevisas. Vad säger att inte tidigare teori kan vara sann?

söndag 3 juni 2018

Det har hittats Galaxer med få eller inga stjärnor alls. Så kallade mörka galaxer.


Sex mörka galaxer har hittats.  

Galaxer av detta slag är både ljussvaga och svårhittade.

Det finns teorier om att de måste finnas mörka galaxer där enbart enstaka stjärnor kan skymtas i dess svaga sken. Galaxer där gasmoln skymmer all sikt och där stjärnor antas bildas inuti dessa gas- och dammoln som skymmer utsikten. Mörka galaxer är nästintill osynliga om inte rätt instrument avsöker platsen.

Nu finns detta och svagt ljus från mörka galaxer av ett antal av sex stycken hittills har hittats.

Det finns säkert många fler att hitta därute och filosofera över om vad de innehåller eller inte innehåller.

lördag 2 juni 2018

Två slag av svarta hål finns och de finns överallt men av skilda ursprung


I centrum av små galaxer kan dölja sig ett mystisk slag av svart hål som har visat sig svårfångade. Svarta hål av storleken några solmassor till upptill miljontals stora. Solmassan ses då med utgångspunkt av vår sols.


Astronomer har länge (några årtionden) upptäckt många exempel av två typer av svarta hål. Svarta hål bildas efter det att jättestjärnor dör i en supernova och sedan kollapsar inåt. Utöver detta finns stora supermassiva stora svarta hål i mitten av galaxerna ex  Sagittarius A i mitten av Vintergatan. Dessa kan vara upp till miljarder gånger större än solens massa men dess ursprung är okänt.

Numera ses även troligheten av att ett mellanslag i storlek av svarta hål vilka finns i små galaxers centrum. Dvärggalaxerna. Det verkar som om alla galaxer därmed har ett svart hål i sitt centrum.

Forskning visar även att galaxers utbuktning i dess centrala del  är större ju större galaxen är och har samband med det centrala svarta hålets storlek. Ju större galax desto större utbuktning och desto större svart hål finns där.

Detta visar att galaxers och svarta håls tillblivelse har ett samband. Men vad det är för samband vet man inte.

Som vanligt funderar jag på en kanske fantasifull lösning. Kan det vara så att de svarta hålen är resterna av en tidigare galax och den nya är materia som aldrig sögs in utan istället bildade en ny galax? Kanske i samband med Big Bang.

 Kanske de svarta hålen är resterna från ett tidigare universum där enbart svarta hål blev kvar? Just detta och vidare funderingar inom detta kommer här den 12 juni.