Google

Translate blog

tisdag 17 juli 2018

Vi kan vara ensamma i vårt universum


Vi kan vara mer ensamma i universum än vi inser. Detta enligt Cardiff University:s astronomer Jane Greaves och Phil Cigan.

Det handlar om fosfor. Ett kemiskt vanligt ämne på Jorden vilket kan vara sällsynt utanför vårt solsystem. Fosfor är väsentlig för livet men sällsynt därute och det betyder att livet kan vara lika sällsynt om det inte kan grundas utan fosfor.

Livets ursprung och utveckling är väldigt komplexa processer som är högt beroende av närvaron av olika element och förhållanden )som vi känner det). Om ett av dessa element visar sig vara extremt sällsynt blir den spontana uppkomsten av liv extremt svårt och kanske helt omöjligt.

 Ett exempel på något som är viktigt är ovannämnda fosfor, relativt vanligt på jorden, men resultatet av en ovanlig händelse.

Fosfor skapas i supernovor då massiva stjärnor exploderar i slutet av sina liv. Men de mängder som hittills hittats matchar inte teorin av att det är vanligt. Mängden fosfor som uppstår vid en explosion är inte alltid lika stor. Likaså exploderar långt ifrån alla stjärnor i en supernova utan blir bara novor i slutet av sina existenser.

Enligt data indikerar visas att fosfor kan vara ojämnt fördelat i galaxen då fosfor skapas av särskilda typer av supernovor )inte i alla). Detta kan innebära att livet som uppstod på jorden kan ha varit beroende av att solsystemet bildats i närheten av en fosforskapande supernova. En  mycket ovanlig händelse.

Men fosfor är bara en komponent och händelse som måste ske och byggas upp i ett solsystem för att liv ska kunna uppkomma. Men uppkommer det accelererar det i alla former (troligen) då det är vad som skett på Jorden.

Men andra planeter i andra solsystem kanske inte har dragit högsta vinsten i livets spelrum.

måndag 16 juli 2018

Ufo observeras även av astronomer


Visst ser astronomer UFO:s se medföljande artikel vilken är mycket spännande.

Visst har allmänheten sett dem länge och rapporter finns.

Men hur kan främmande farkoster komma hit då avstånden mellan stjärnor bara i vår galax är enorma och vi aldrig härifrån kan besöka ens den närmsta stjärnan med den teknik vi förfogar över idag.

Visst kan vi tänka oss teknik som vi inte ens kan föreställa oss  idag och vilken kan ha utvecklats av civilisationer vilka kanske är miljarder år äldre än vår.

Men skulle de komma hit eller sända farkoster hit och visa upp sig med dessa? Jag undrar.

UFO finns men man ska tolka Ufo som oidentifierade föremål och ett sådant innebär inte per automatik att det är tillverkat eller utsänt.

Det kan vara en klotblixt, asteroid eller ljusfenomen av något slag. Det kan vara fenomen uppkommit i ett teleskop eller reflexer i speglar eller annat reflekterande material.

Men mystiskt är allt som inte kan förklaras utan måste tolkas och inte alltid med säkerhet kan förklaras vad det är.

UFO finns men själv är jag tveksam till om det finns något av intelligent ursprung.

söndag 15 juli 2018

Gaiateorin och vad den säger oss idag om liv och sammanhang av universum och verkligheten.


Gaiateorin är en teori där livet självt antas påverka jordens biosfär för att skapa och upprätthålla goda livsförhållanden Grundtanken är att biomassan själv reglerar förhållandena på planeten (i synnerhet temperatur och kemisk sammansättning av atmosfären) i syfte att göra den fysiska miljön mer anpassad till de organismer som har liv.

Exempelvis i teorin är när koldioxidhalten i atmosfären stiger växer växterna till sig i mängd och storlek och tar på så sätt bort mer koldioxid vilket stabiliserar atmosfären till den bästa livschansen för liv. 

Den mest radikala formen av gaiateori anser att jorden är en organism. Enligt denna teori påverkar organismen (Jorden) medvetet klimatet för att förbättra livsvillkoren. Denna teori backas dock inte upp av några som helst vetenskapliga bevis. Teorin anses ha fått sin grund i att människor har lätt för att tro att komplexa system måste styras av någon/något. En Gud.

Alla spekulativa versioner av gaiateorin, där man tror att jorden är en medveten entitet, förkastas (hittills) av vetenskapen. De kallar denna tanke för gaiafilosofi.

Den så kallade Gaiahypotesen antyder däremot något slag av interaktiv resonans mellan jordens biologiska och oorganiska processer vilket tillåtit liv att överleva klimatförändringar, vulkaner, meteorer och andra hot.

Hittills har forskare haft svårt att förklara exakt hur denna resonans fungerar. Men nu har forskare på det Universitetet i Exeter  hittat en lösning till Gaia-hypotesen.

De anser att fenomenet beskrivet ovan fungerar på samma sätt som naturligt urval (evolutionsteorin). Biologiska förändringar som destabiliserar ej livsvänliga villkor kommer naturligt att bli kortlivade medan de som destabiliserar stabilitet är mer benägna att kvarstå och förstärkas.

Sekventiellt val och urval av överlevnad kallar forskarna detta och det förklarar hur planeten har ackumulerat stabiliserande processer under miljarder år.

Teorin om Jorden som en levande organism är enligt mig intressant och mycket möjlig och här ingår då människan. Vi ingår i denna helhet av organismer och kan eller ska kanske inte ses som något annat än en av flera organismer i en helhet av liv vilket utvecklats vidare mot ett för oss okänt mål genom våra kreativa förändringar av liv och livsvillkor.

lördag 14 juli 2018

Asteroider har en våldsam historia


Asteroider faller in mot Jorden då och då. De finns i otaliga mängder överallt däruppe. 
Mellan Mars och Jupiter finns asteroidbältet där mängder av objekt kretsar i en bana runt solen. 
Vid Pluto finns Kuiperbältet i vilket denna igår med minst lika mycket objekt som i asteroidbältet. Däremellan finns även asteroider och utöver det kometer vilka har sina banor av skilda slag genom solsystemet.

I fjol fick vi ett snabbt besök av en interstellär asteroid eller som man nu eventuellt kan tolka den en komet.

De finns överallt och är ibland faromoment för Jorden. Deras ursprung är kollisioner av större objekt eller rester av materia vilka aldrig blev planeter.

Misslyckade planetbildningar kanske mindre planeter vilka krockat och förintats i små objekt. Många ser asteroidbältet som en exploderad planets rester.

Det är inget tomrum ovanför oss. Låt oss komma ihåg det.
Bilden är en illustration av asteroidbältet

fredag 13 juli 2018

Black Beaty visar att Mars är äldre än Jorden och kan ha varit en vattenrik planet


Den tidiga ytan av Mars bestod av ett flytande magmahav vilket kristalliserades extremt snabbt. Det tog endast 20 miljoner år efter solsystemets bildande.

Därefter uppstod en fast skorpa vilken efter hand kan ha innehållet hav med vatten och liv. Detta skedde 130 miljoner år innan en motsvarande fast skorpa fanns på jorden.

Detta har forskare från Center for Star and Planet Formation vid Danmarks naturhistoriska museum på Köpenhamns universitet publicerat en rapport om efter att ha analyserat Black Beaty.

Black Beauty är en meteorit från Mars vilken hamnat på Jorden. Skorpbildning se ovan är ett viktigt steg i utvecklingen av yta på planeter.

Det ämne som är viktigtoch som hittats i Black Beaty är Zircon vilket finns i meteoriten  ett mycket robust mineral som är idealiskt för att ge  åldersbestämning. 
I detta sammanhang kan zirkonerna användas för att fastställa en tidsmässig ram för att förstå historien i marsskorpan, säger professor Martin Bizzarro på universitetet och fortsätter med följande uttalande - Zircon fungerar också som en liten tidskapsel eftersom det bevarar information om miljön var och när den skapades. I detta fall är en tidskapsel med hafnium som härrör från Mars tidigaste skorpa, som var närvarande cirka 100 miljoner år innan den äldsta zirkonen av Black Bety skapades. Således fick Mars en tidig start jämfört med jorden, vars fasta skorpa inte bildades förrän mycket senare".

Jag funderar över om Jordens senare utveckling i förhållande till Mars kan bero på att Jorden ligger närmre solen. Kan det då vara temperaturen som fått utvecklingen att ta en snabbare bana vid Mars som då bör svalnats tidigare?

Bilden är på en bit Zirkon.

torsdag 12 juli 2018

Första fyndet av en plats där just nu en ny planet bildas.


Det var med hjälp av instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope i Chile som det nu gjorts möjligt fånga den första bekräftade bilden av en planet som håller på att bildas i den dammiga skiva som omger unga stjärnor.

Den i detta fall unga planeten rör sig i en skiva av gas, stoft och damm som omger den mycket unga dvärgstjärnan PDS 70.

De nu avslutade mätningarna tyder på att planeten har en molnig atmosfär.  På bilden vilken kan ses genom den här medföljande länken syns den som en ljus punkt till höger om stjärnan i mitten (här täckt av en svart cirkel).

Planeten ligger på ett avstånd av ca tre miljarder kilometer från den centrala stjärnan vilket innebär ungefär lika långt som avståndet mellan Uranus och solen i vårt solsystem. Stjärnan PDS 70b (planeten) är en gasjätte och är några gånger större än Jupiter. Temperaturen på planetens yta är cirka 1000 °C vilket innebär att den är mycket varmare än någon planet i vårt solsystem.

Skivor av detta slag som omger unga stjärnor är platser där nya planeter bildas. Så skedde en gång även i vårt solsystem.

Tills nu och detta bevis på en planet i en skiva har bara ett fåtal observationer visat tecken på babyplaneter inuti en skiva. Men det har aldrig kunnat bevisas att det varit en planet som hittats utan har lika gärna kunnat vara detaljer i själva skivan. Men nu med det förbättrade verktyget SPEHRE och ovanstående upptäckt vilken är bekräftad  kommer säkert fler planeter att hittas i andra skivor därute.

Bild på PDS 70.  Vilken finns i Kentaurens stjärnbild ca 370 ljusår bort. 

onsdag 11 juli 2018

Universum innehåller mängder av smutsigt o giftigt fett


Mellan stjärnorna i Vintergatan finns ett dimaktigt moln av feta kolmolekyler där även sand och sot är innehållet. Så tomt är det inte.

Detta i en mängd motsvarande 40 miljarders, miljarders, miljarders smörförpackningar.

Säkert eller nästan säkert är det samma förhållanden i andra galaxer och kanske även mellan galaxerna.

Kan dessa molekyler vara de som en gång när väl solsystem bildades blev en del av de planeter o månar som nu finns och innebär det att dessa feta kolmolekyler kan vara de som är startskottet till liv?

Frågan kan inte besvaras men är intressant. Detta då livets gåta är svår att lösa om man inte har tron på en skapande Gud.