Planering dålig i vissa kyrkor

Kierkegaard ansåg att tro är att lyda Gud mot allt förnuft. Att upptäcka det osannolika och sedan hålla fast vid detta med stark lidelse.

Så sa Kierkegaard.

Han var även motståndare till en harmonisering och kompromiss mellan kyrka och förnuft. vetenskap, filosofi, etik och världens krav på människan.

Så sa Kierkegaard.

Av den anledningen förkastade han den existerande kyrkan som han ansåg för världslig.

Så sa Kierkegaard.

Ingenting kan förena den kristendom som är ensamhet, ångest, förtvivlan, syndabekännelse och utstötthet med den kyrka som är full av kyrkliga ämbeten.

Så sa Kierkegaard.

Ångest är honnörordet i Kierkegaards filosofi. Den såg han inte som fruktan för något bestämt utan som en metafysisk ångest vilken kommer på oss och avslöjar vår längtan som evighetsvarelser vilka söker något mer än vår jordiska existens. Vår ångest öppnar därför vägen till tro och frälsning en väg som är stängd för den nöjde och tillfredställda människan.
Så sa Kierkegaard.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151918

ett bra förslag man kan läsa om här då det gäller nattvardens utdelande. Men ett problem som inte tas upp är de gudstjänster där prästen av tidsbrist inte hinner dela ut nattvarden. Där prästen en halvtimme efter gudstjänsten ska vara i en ny kyrka för en ny gudstjänst. Dålig planering, javisst. Skulle lätt åtgärdas om gudstjänsten började en halvtimme tidigare i första kyrkan. Men nu är det inte så i många fall. Mitt förslag är då att istället för att avsluta med en nattvard efter gudstjänsten istället börja med en innan gudstjänsten. Denna kunde utdelas på stående fot på väg in i kyrkan eller avsides. Enkelt och tidsbesparande där tid saknas.

Så säger Jag.

Kyrkans hjälpverksamhet SKA inte avkristnas!!

Ashley Cooper tredje earl av Shaftesbury var John Lockes beskyddare. Själv intresserade han sig i första hand för moralfrågor. Dessa såg han fristående från religionen vilket i många fall var motsatsen till de flesta andra tänkare på 1600-talet.

Människan har enligt Cooper en moralisk känsla. En insikt och sympati som binder oss samman med andra människor. Denna känsla leder oss rätt för att handla moraliskt riktigt.

Här finns likheter med Sokrates och dennes idé om att moraliskt handlande fodrar kunskap, om hur. Denna kunskap har alla människor inom sig men kan enligt Sokrates behöva väckas upp. Detta kan ske genom dialogen med en läromästare. Detta kallade Sokrates majvetik, förlossningsteknik.

Ofta var det adelsfolk eller personer i maktställning som var beskyddare åt vetenskapsmän och filosofer. Skillnaden mellan dessa titlar var små eller ingen alls. Ofta var filosoferna allvetare enligt den kunskap som då fanns. Vi ska ha i minnet att det inte publicerades mer än kanske en handfull vetenskapliga verk om året därför var det knappast så svårt att hålla sig informerad på den tiden.

Tänk på vår tid, det skulle aldrig fungera i dag och därför har vi fått och får fler och fler specialister. Personer som kan mycket om ett mycket litet område och mycket lite om andra områden. Tidigare kunde vetenskaparna det mest om allt som då var känt. Härifrån kom en gång begreppet allvetare. Idag används det mest om personer som vet mycket om alldagliga händelser eller populärvetenskap.

Vad som menades med beskydd enligt ovan var i första hand mat för dagen, bostad och drägliga levnadsförhållanden så personen kunde fortsätta skriva och tänka utan dessa vardagliga bekymmer. Självklart ingick även kostnader för boktryckeri och även ibland beskydd från meningsmotståndare. Varför beskyddades de då? Vad önskade beskyddaren få i utbyte?

Självklart ny kunskap att använda i maktsyfte. Men inte bara det utan även status. Statusen av att i sitt hem ha en vetenskapsman som kunde tänka ut fler lösningar på dagens problem eller förståelse av verkligheten.

I dag kan man se att beskydd av vetenskapsmäns upptäckter går genom patent och stipendier. Filosofer ses däremot inte på samma sätt som vetenskapsmän som då för länge sedan utan befinner sig i dag i mycket till viss del i vetenskapens utmarker. Det materialistiska går före det humanistiska och teologiska i dag i människors medvetande.

Kan detta vara anledningen till att många i dag ser lycka och tillfredställelse i tekniska prylar och lämnar det andliga som de ser som mycket svårare att snabbt få tillfredställelse genom? Genom denna utveckling av förvärldsligande av behov har vi fått den sekularisering som vi idag upplever inom hela västvärlden.

Men än mer skrämmande än sekulariseringen i samhället är att även missionsverksamheten i världen från kyrkans sida även den ska bli avkristnad. Man kan bara förundras över en så otroligt illa genomtänkt idé och att den verkar ha fått fotfäste. En skrämmande artikel på hur illa det kan se ut finns här. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149382

Mer behöver knappt sägas om hur konstig värld vi lever i. Människan behöver både andligt och kroppsligt bröd och ska ha möjlighet till båda. Varför ska då kyrkan göra en åtskillnad mellan dessa vid hjälpinsatser? En åtskillnad som varken behövs i missionshänseende eller för hjälpbehov och därför inte kan göras förståelig för de av kyrkans folk som tar sin tro på allvar och arbetar med bibelns normer som sitt rättesnöre.

En upplevelse leder inte alltid till Tro

Pascal irriterade Descartes. Pascal förde nämligen fram åsikten till motsats till Descartes att hävda att tomrum existerade. Det var något Descartes inte kunde hålla med om.
Descartes blev riktigt irriterad på Pascal som vågade sticka upp med en sådan åsikt enbart 23 år gammal. Det enda tomrum som finns sa Descartes, finns i Pascals huvud.

Nåväl Pascal var inte så dum som Descartes ansåg då han var den vetenskapsman som lyckades bevisa att det fanns lufttryck. Detta resultat irriterade högeligen den aristoteliska vetenskapen som fortfarande var på modet. Detta då luften enligt Aristoteles befinner sig vid sin naturliga plats och därför saknar strävan neråt.

Men natten mellan 23 och 24 november 1654 hände något som förändrade Pascal. Han fick en religiös upplevelse som fick till följd att han lämnade sitt sedan lång tid rikliga sällskapsliv och drog sig undan för meditationer. Sina sista år tillbringade han med sitt mest kända verk Tankar från 1670 där han försvarar den kristna läran. Verket blev aldrig helt klart men gavs ut efter hans död.

Denna religiösa fanatism som Pascal ägnade sig åt efter den där natten är förunderlig. Man kan undra vad Descartes hade sagt om han fått uppleva den enligt honom irriterande Pascals omvändelse från vetenskap till religionsgrubblerier. Ingen vet Descartes dog 1650 några år innan den konstiga natten.

Människan är förunderlig. Den mest materialistiske kan plötsligt bli religiös och tvärtom exempel på detta har nog många av oss upplevt bland sina bekanta och kanske även själva upplevt.

En religiös upplevelse är troligen något många av oss troende har upplevt. I många fall var det denna som fick upp ögonen på oss att det som prästen sa, som i mitt fall när jag blev troende, var fakta inte bara ord. Det finns många sätt att få en religiös uppenbarelse på. Men jag är övertygad om att det finns en mening med dem. En kallelse. Upplevelsen kan komma till olika människor på skilda vis. Några får den när de upplever att deras tillvaro slagits i spillror medan andra får den när de upplever sitt liv på toppen av lycka och framgång. Ett råd är från mig som upplevt det är att ta vara på den fly inte från den. Kanske det låter konstigt? Men även vid en religiös uppenbarelse finns valmöjligheten kvar att ta den till sig eller fly och låta den falla i glömska. Frälsning är inget tvång det är en möjlighet som kan komma som en religiös uppenbarelse eller som en kamp. Men valmöjligheten att ta den till sig eller inte finns alltid.

Ett exempel på hur det kan förverkligas är beskrivit i denna artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149982 där en av Sveriges enligt mig bästa sångerskor Carola Häggkvist, blev den utlösande faktorn med sin utstrålning och sång.

Anaximander något finns där ute

Anaximander (610 f.Kr., död 546) var en av de första filosoferna som ansåg att urämnet var apeiron vilket betyder det obestämda och oavgränsande i tid och rum. Något som var ursprunget ur något. Vi kan troligen se detta exempelvis som ur anden av Gud. Att Gud, Zeus eller någon annan gud eller gudar beroende på trosinriktning i tid och rum, genomsyrar allt och att allt utgått ur denne.

Mycket förenar tro och filosofi och många filosofiinriktningar utgår från, eller försöker, få in religionen i sin teori. Det bildar många gånger en enhet.

Själv är jag troende och medlem i svenska kyrkan. Men då detta ej är en religiös blogg ser jag ingen anledning att gå djupare in på detta än att jag ser parallellen mellan Anaximanders filosofi och tron på en Gud som likhetstecken. Apeiron som ande ursprunget ur skapelsen eller en skapare.

Något finns där ute är något som jag tycker många anser fastän de inte tror på en Gud. Sekualiseringen har resulterat i en ökande tro på det okända. Denna tro har självklart funnits tidigare också men i dag kan man se en acceptans för det även i medier. Jag tänker då på tv i vilket program om det okända var relativt ovanligt för bara några årtionden sedan.

I dag finns många tv-serier som har sin utgångspunkt från det okända. Medium på uppdrag, spökplatser som ska undersökas mm mm. De förr så populära deckarserierna har fått allt större konkurrans av serier av mysticism. Lost, mfl serier får allt större publik. Detta visar på ett behov av att bekräfta livet eller tron på livet efter detta vilket tidigare tillfredsställdes av bla kristendomen.

Det finns hur mycket trosinriktningar som helst i dag och många skapar sin egen tro. Det är new age som var början till denna massframställning av tro. Sekualiseringen har med andra ord inte resulterat i en ökning av ateism utan enbart till nya uppfattningar av eller tillbakagång till tidigare mysticism då det gäller meningen med tillvaron och livet. På nätet finns många länkar till ghostpicture mm mer eller mindre seriösa. Seriositeten får var och en själv bedömma då det gäller äktheten av dessa bilder.

Anaximander skulle troligen känt igen mycket av dagens tankar om han haft möjlighet att komma på besök till vår tid.
http://www.spiritualworld.org/