Tro på en Gud ses som konstigt i nya läroböcker för skolan.

Kanske inte så konstigt då de som satts att skriva dem är icketroende.
Hade det varit troende som skrivit dem hade resultatet blivit det motsatta. Men vad man bör reagera för är att man ses ta parti i detta fall för en inte religiös skolning. De som skriver böcker för elever bör inte ta parti för något. De ska ge kunskap om det som de satts att skriva om inte värdera.

Värderingar i skolböcker är lika fult som indoktrinering från politiker i skolorna.

Vår tid är inte en tid för fritt tänkande utan en tid där kontroll visar sig på alla områden. Övervakningslagar och nu även tankekontroll i syfte att påverka i en viss riktning.
Framtiden ser inte ljus ut friheten hotas på alla områden genom den politik vi nu accepterar mer och mer i samhället.


Filip II

Han byggde ett residens men inte i Madrid som var regeringsstaden och som stad då ny. Istället byggde han sitt residenspalats vid berget Sierra Guardarrarna. Escorial heter byggnaden då som nu. Det byggdes till ära för sankt Laurentius detta helgons dag hade han nämligen vunnit ett slag mot fransmännen.

Jättekomplexet fick formen av ett halster: detta därför att Laurentius som martyr dött genom att stekas levande på ett halster år 258.

Jag tycker det är ett konstigt sätt att ära ett helgon genom att bygga upp tortyrinstrumentet som tog livet av densamme. Men så var det. Du som vill se hur residenset ser ut kan söka på namnet o bilder det finns en hel del vackra bilder om man söker på ex google.

Intuition är återuppväckande för att slippa ta ny ställning i en situation vi igenkänner. Asatron, våra förfäder var säkra detta var sanning.

Hur hade världen sett ut i dag om kristendom, islam eller judendom aldrig uppstått utan istället den grekiska mytologin och asatron varit de största religionerna i världen?
Hade vi då haft en protestantisk och även katolsk asatro här i norden och likaså en protestantisk, ortodox och katolsk Zeustro i Sydeuropa? Hade vi upplevt religionskrig grundade på schismer mellan asatroende o grekisk romersk gudatro?

Hade missionärer spritt tron på Tor o Oden till andra folk o världsdelar liksom kristendomen spridits genom vår historia?

Därefter kommer frågan som vi inte kan besvara men som har ett svar i historiens töcken.
Hur uppstod ex tron på asagudarna? Vem var först att berätta om dessa? Var det en sagoberättare som började med detta genom att fantisera och berätta under stilla kvällar för sina barn, liksom Astrid Lindgren en gång började berätta om Pippi Långstrump för sin dotter? Var det historier som spreds från en enda berättare i början? Ingen vet. Vem var först med asatron, vem var först med den grekiska mytologin?

Vem var först att berätta om det kristna budskapet? Svar; profeterna och slutligen Jesus. Hur berättades det första gången, av vem och för vem och var? Av profeter, Jesus och lärjungarna, vilka alla spred det vidare.

Hur kunde budskapet spridas o bli till en religion som delades av mängden? Historien om detta finns i bibeln och romerska historien.

Varför var skandinaverna så skeptiska till det kristna budskapet de första århundradena som det spreds här? Först på 1200 talet kan vi se Sverige som kristnat. Fastän kristendomen redan på 900 talet gjorde insteg i Sverige genom Ansgar och hans efterföljande munkar.
Betydligt tidigare blev Sydeuropa kristnat. Först när kristendomen blev statsreligion accepterade människor religionen. Men inte var asatron en statsreligion och likväl var människorna asatroende i århundraden.

Asatron finns ännu i dag. I Sverige har vi ex asatrosamfundet, se länk för info. De hade ex vårblot vid Uppsala högar för ett tag sedan, 16 april. http://www.asatrosamfundet.se/
Men frågan kvarstår, hur hade världen sett ut om de gamla religionerna funnits kvar och kristendom, islam o judendom aldrig uppkommit?

En intressant artikel som jag tycker har en bra förklaring på vad intuition är kan man läsa om på följande länk.
http://www.nyteknik.se/jobb/karriarartiklar/article385412.ece
Inget hokuspokus direkt. Vi ser likheter med en likartad situation som vi upplevt och de likartade problem vi upplevde och löste då kan användas igen. Det kan liknas med reflexbeteende.

Att gömma sig bakom överordnande för att slippa ansvar

Voltaire trodde inte på att vi lever i den allra bästa av alla möjliga världar. Han hade retat upp sig på Leibniz och dennes idé om att vi levde i den bästa av alla möjliga världar. Leibniz idé skrev jag om tidigare.

I opposition mot denna rappakalja som Voltaire ansåg att det var skrev han den ironiska berättelsen om Candide och dennes äventyr i en värld som var allt annat än den bästa. Hånet mot tron på den bästa av världar är in absurdum ironiserat i boken som är intressant även för oss i dag att läsa. Den ges fortfarande ut i nyupplagor.

Ett citat ur bokens sista sida är följande:

Allt vad som händer och sker är inkedjat som länkar i den tänkbart bästa av världar; om ni sålunda inte hade bortjagats från ett vackert slott med kraftiga sparkar i ändan, därför att ni älskade fröken Cunigunda, om ni inte hade blivit fast för inkvisitionen, om ni inte hade sprungit till fots i Amerika, om ni inte förlorat alla edra får från landet Eldorado, skulle ni här inte äta citronsylt och pistascher.
Citatet tagit ur: Votaire.Candide: Bokförlaget Fabel 1995 sid 144.

Köp boken eller låna den på närmsta bibliotek. Den är läsvärd.

Har man inte reagerat för tidens gång när man läser detta då kan man börja fundera på om man går genom livet med skygglappar.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151193

Av vilken anledning skulle denna mamma ljuga? Det finns ingen. Har ingen frågat barnet på skolan? I ska man ta barns upplevelser på allvar. Se rättssamhällets juridik, se sjukvården och inte minst se skolans värld. Mobbing ska tas på allvar när det anmäls. Men inte på denna skola.

Här tar områdeschefen istället för rektorn till orda och nekar till att skolan har gjort något fel alls. Varför uttalar sig inte rektorn den högst ansvariga på skolan i media? Varför gå till områdeschefen dessa är sällan på skolorna och vet det mesta bara genom hörsägen. Områdescheferna ska självklart jobba utefter att lita på sina underordnande men att göra det till den grad att de tar till orda istället för dessa vid ett fall som detta är misstänksamt.

Varför är rektorn som man kan tolka det tystad. Varför uttalar sig denne inte? Är det ett så känsligt fall? Varför är förnekandena så tydliga hos ledningen om att något hänt?

Är man rädd för anklagelser som förföljelse och acceptans av hån mot troende som vågar stå för sin tro när det handlar om barn? Frågorna kan göras många men bakom allt finns en plågad pojke som på grund av sin öppna tro upplever sig hånas och förlöjligas för denna. Det är viktigare att ta tag i detta än att som skolans personal verkar ha gjort fly och lämna allt till områdeschefen för skolområdet för att själva slippa ta tag i det. Det ligger med all säkerhet mer bakom detta fall än vad som framkommer i media.

Kyrkans hjälpverksamhet SKA inte avkristnas!!

Ashley Cooper tredje earl av Shaftesbury var John Lockes beskyddare. Själv intresserade han sig i första hand för moralfrågor. Dessa såg han fristående från religionen vilket i många fall var motsatsen till de flesta andra tänkare på 1600-talet.

Människan har enligt Cooper en moralisk känsla. En insikt och sympati som binder oss samman med andra människor. Denna känsla leder oss rätt för att handla moraliskt riktigt.

Här finns likheter med Sokrates och dennes idé om att moraliskt handlande fodrar kunskap, om hur. Denna kunskap har alla människor inom sig men kan enligt Sokrates behöva väckas upp. Detta kan ske genom dialogen med en läromästare. Detta kallade Sokrates majvetik, förlossningsteknik.

Ofta var det adelsfolk eller personer i maktställning som var beskyddare åt vetenskapsmän och filosofer. Skillnaden mellan dessa titlar var små eller ingen alls. Ofta var filosoferna allvetare enligt den kunskap som då fanns. Vi ska ha i minnet att det inte publicerades mer än kanske en handfull vetenskapliga verk om året därför var det knappast så svårt att hålla sig informerad på den tiden.

Tänk på vår tid, det skulle aldrig fungera i dag och därför har vi fått och får fler och fler specialister. Personer som kan mycket om ett mycket litet område och mycket lite om andra områden. Tidigare kunde vetenskaparna det mest om allt som då var känt. Härifrån kom en gång begreppet allvetare. Idag används det mest om personer som vet mycket om alldagliga händelser eller populärvetenskap.

Vad som menades med beskydd enligt ovan var i första hand mat för dagen, bostad och drägliga levnadsförhållanden så personen kunde fortsätta skriva och tänka utan dessa vardagliga bekymmer. Självklart ingick även kostnader för boktryckeri och även ibland beskydd från meningsmotståndare. Varför beskyddades de då? Vad önskade beskyddaren få i utbyte?

Självklart ny kunskap att använda i maktsyfte. Men inte bara det utan även status. Statusen av att i sitt hem ha en vetenskapsman som kunde tänka ut fler lösningar på dagens problem eller förståelse av verkligheten.

I dag kan man se att beskydd av vetenskapsmäns upptäckter går genom patent och stipendier. Filosofer ses däremot inte på samma sätt som vetenskapsmän som då för länge sedan utan befinner sig i dag i mycket till viss del i vetenskapens utmarker. Det materialistiska går före det humanistiska och teologiska i dag i människors medvetande.

Kan detta vara anledningen till att många i dag ser lycka och tillfredställelse i tekniska prylar och lämnar det andliga som de ser som mycket svårare att snabbt få tillfredställelse genom? Genom denna utveckling av förvärldsligande av behov har vi fått den sekularisering som vi idag upplever inom hela västvärlden.

Men än mer skrämmande än sekulariseringen i samhället är att även missionsverksamheten i världen från kyrkans sida även den ska bli avkristnad. Man kan bara förundras över en så otroligt illa genomtänkt idé och att den verkar ha fått fotfäste. En skrämmande artikel på hur illa det kan se ut finns här. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149382

Mer behöver knappt sägas om hur konstig värld vi lever i. Människan behöver både andligt och kroppsligt bröd och ska ha möjlighet till båda. Varför ska då kyrkan göra en åtskillnad mellan dessa vid hjälpinsatser? En åtskillnad som varken behövs i missionshänseende eller för hjälpbehov och därför inte kan göras förståelig för de av kyrkans folk som tar sin tro på allvar och arbetar med bibelns normer som sitt rättesnöre.

ÄR du nödvändig här på Jorden?

Spinoza hade en (nödvändig?) idé.
Den var att det enbart finns en materia och att denna genomsyrar allt. Tankarna är även de en del av denna materia. Substansen är därför både ande och materia. Allt som sker, är rörelser i materian och allt sker av nödvändighet.

Vi förstår enligt Spinoza inte att det är nödvändigt att om vi en dag exempelvis möter några bekanta först Göran, sedan han du aldrig kommer ihåg namnet på och till slut Gun den feta, så är det nödvändigt. Det kunde inte ha skett på något annat sätt. Rörelserna (materian) är en gång satta i gång av (röraren) Gud. Och därefter sker allt av nödvändighet en räcka av rörelser som enbart är en orsak verkan kedja i materien. En orsakskedja startad av röraren och orsak följer därefter verkan på ett sätt som inte kan förändras utan är förutbestämt eller som Spinoza utrycker det är nödvändigt.

Denna idé tycker jag är fascinerande och värd att fundera över. Själv kan jag inte nonchalera den. Det innebär samtidigt att människan inte skulle ha en fri vilja. Men hur kan vi bevisa att vi inte har en fri vilja? Om vi nu inte har detta. Då allt sker av nödvändighet kan vi knappast uppfatta att det vi gör, inte är av fri vilja utan av nödvändighet.

Hur ska vi förstå att det var nödvändigt att möta de tre personer vi nämnde ovan just då och i den följd de mötte oss? Av den anledningen blir diskussionen om nödvändighet ointressant, men ändå möjlig som förklaring på verkligheten. Det vi inte kan uppfatta eller bevisa som negativt eller positivt har vi inte heller ont eller gott av. Så Spinozas tanke är intressant. Men omöjlig att bevisa eller motbevisa, kanske just för att den är av nödvändighet utefter en nödvändig händelsekedja vari även din o min existens är nödvändig.

Marsilius av Padua o Kejsaruppgiften

Enligt honom var en stark kejsarmakt det bästa för en stat och dess medborgare. Kejsarens största uppgift skulle vara att upprätthålla det yttre och inre försvaret mot oordning och krigshandlingar.

Men han såg ett farligt hot mot freden. Det var risken av krig mellan den världsliga och kyrkliga makten. Därför ansåg han att kyrkan skulle underordna sig den politiska makten i allt som handlade om världsliga frågor. Påven och prästerskapet ska hålla sig till sakramentens utdelande och lärarrollen inom den kristliga sfären och inget annat ansåg han.
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist01-04disc.htm

Detta sa han under 1200-talet och historien talar sitt tydliga språk. Det blev stora religionskrig senare. Trettioåriga kriget är ett exempel på religionskrig.
http://www.smb.nu/svenskakrig/1618.asp

Något annat var men även det en från början ickepolitisk handling var inkvisitionen.
http://www.admetam.org/inkvisitionen/index.htm

Ja att dra gränsen mellan vad som är världsligt eller religiöst har under hela mänskligheten varit ett dilemma. Många krig har utkämpats med religionen som täckmantel. Vad kan ses som något ickereligiöst, något utanför trons område. Ska man se det objektivt blir det allt utanför de områden Marsilius beskrev. Ska man se det subjektivt utifrån en troendes synpunkt innefattar religionen allt.

Så problemet inom området är näst intill olösligt. Troende och icke troende står här i motsatsförhållande till varandra, troende av olika kyrkor likaså. Därför blev religionskrig så vanliga och så grymma och fortfarande finns oro inom religionsområdet. Islam och hinduism mot kristna m.m. ser vi ofta bevis på i medierna. Politik eller olika slag av religion är ofta inte något som går ihop även idag om de inte är trosfränder. Se tex http://www.gfa.org/latestnews eller http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149373

Slutligen anser jag själv som aktivt kristen att vi alla måste respektera varandra även om vi har helt motsatta uppfattningar i tro eller politik. Tyvärr har religion och tro många gånger använts i mänskliga maktsystem eller av rädsla för oliktänkande och då gett ett resultat som är helt motsatt till kärlek och omtanke innebär vilket oftast är grundpelarna i all trosinriktning.