Munken Thomas av Aquino

blev den som harmoniserade kristendomen med Aristoteles filosofi. Detta blev tvunget då Aristoteles skrifter hade börjar översättas och läsas igen. Nu var bokbrännarna från de mörka århundradena borta och Aristoteles skrifter studerades på största allvar för att förstå verkligheten och människan. Men för att inte motsättningarna mellan den kristna läran och skrifterna skulle skapa problem så behövdes denna harmonisering och det var detta som gjorde Thomas till en av de personer i historien som aldrig kan nonchaleras. Han lyckades med denna svåra uppgift.

För att förstå hur och vad han gjorde bör skrifterna läsas exempelvis boken: Handbok i teologi -Summa theologiae. Han utarbetade och diskuterade också olika gudsbevis vilket var diskussioner på denna tid som satte känslorna i svallning. Tiden vi talar om är 1200 talet.

Munkar skrev på denna tid ord för ord av skrifter då boktryckarkonsten ännu inte fanns. Därför blev inte alltid skrifterna exakt lika utan avläsningen kunde bli fel när munken kanske ibland tänkte på något annat. Samma fel gör vi ännu idag när vi avskriver något. Vissa munkar lade också till eller tog bort något i en text så den skulle passa mer deras egen åsikt. Så avskrifter från denna tid är inte alltid lika. Man får försöka sammanställa originaltexterna så gott man kan genom att läsa flera avskrifter och hitta gemensamheter i dessa. Detta gäller inte bara filosofiska skrifter utan även bibeln.

I dagens skrifter har kvalitén åter blivit lidande. Från det att man tidigare skrev på maskin och det sedan blev korrekturläst har idag många skrifter publicerats som enbart blivit snabbt skrivna i något wordprogram ibland även utan avstavning och stavningskontroll . Tidningsankor stavfel och upprepningar är inget någon idag förvånas över i vare sig tidningar eller böcker. Kvantitet istället för kvalitet ses i många tegelstensromaner.

Tegelstensromaner var sällsynta för några decennier sedan innan wordprogrammen kom till. Men däremot var de texter som då kom ut kvalitativt bättre utan en massa upprepningar, grammatiska konstigheter och stavfel av samma mängd som vi ser i dag. Man lyckades säga vad man ville med färre ord.

Avicenna visiren o filosofen

var en av flera araber som översatte Aristoteles skrifter till arabiska och det är tack vare araberna som många av de grekiska filosofernas skrifter bevarats till eftervärlden under de filosofifientliga århundradena i Europa runt 500 talet och framåt av vår tideräkning efter Kristus. Visserligen bevarades en del skrifter i kloster men mycket hade gått förlorat utan arabernas insats och bevarande av dessa i Konstantinopel.
Islam var inte lika fientligt mot filosofi som kristendomens tolkare var då.

Så vad man kan lära av historien är att spara alla skrifter för framtiden. Arkiv för detta har länge funnits och förhoppningsvis kommer inte några bokbrännareregimer tillbaks för att förstöra mänskliga tankar och kunskaper. Den senaste och förhoppningsvis sista var nazismen i Tyskland. Ingen vet om vad framtiden behöver av vår kunskap av idag. Kunskap vi ser som självklar eller kunskap vi ännu inte förstår eller ser som kunskap. Kunskap vi ser som onödig eller okunskap och skrönor och vantro men som en dag kan bli högaktuell för framtidens forskare och samhälle.

En bok och film som skulle kunna ses som en varning i detta sammanhang är Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. http://www.cine.se/filmsida.php?film=fahrenheit_451

Ingen under det första årtusendet förstod hur Aristoteles skrifter skulle påverka mänskliga tankar under århundradena senare och ännu i dag påverkar. Då hade de kanske inte försökt förinta dem eller var det kanske just därför de försökte utplåna dem? Många skrifter försvann också för alltid.

En bok av Aristoteles som är häpnadsväckande att läsa är boken han skrev till sin son: Den Nikomachiska etiken: Sida upp och sida ner får man förnimmelsen av att den är skriven i nutid. Idéer påståenden m.m. allt känns igen från teorier och idéer man läser om i media dagligen och som samhället är uppbyggt omkring.

Abelard en av de

som var med under 1100 talet när filosofin blev i ropet igen efter den så kallade mörka medeltiden när filosofi var lika med religion. En tid då inte mycket hände inom området. Nu började man upptäcka de grekiska skrifterna igen skrifter som bevarats av araberna sedan kristendomen haft klappjakt på irrlärorna.

Abelard var med när katedralskolorna byggdes ut och i Paris blev den centrum för den tidens intellektuella och kunskapstörstande. Senare under 1100 talet bildades de första universiteten. Paris katedralskola blev universitet andra universitet blev till i Salerno, Bologna, Montpellier och Oxford.

Abelard skrev böcker undervisade och tog ställning för de gamla filosofernas skrifter. Etik var hans intresse och enligt honom var det orden: Känn dig själv, uttalade en gång av Sokrates som var ledtråden i etiksökandet. Etik-sökande i frågan om vad som är rätt och vad som är fel.

Detta har skiftat genom tiderna. Idag kan man se hur terrorister världen över ser på etik. Det vi förfasar oss över är självmordsbombaren. Denne tar ju inte livet av sig själv för nöjes skull eller på grund av att personen är trött på livet.

Istället handlar det om en inställning till etik. Inställningen att självmordsbombningen tjänar ett högre politiskt syfte av rättrådighet för en viss grupp politiskt marginaliserade människor. Och att då offra oskyldiga från andra utanför denna marginalisering ses som ett offer värt att göra i människoliv. Etiskt ses rätt och fel på ett annat sätt av själmordsbombaren och hans gelikar än av offrens familjer och de grupperingar som blir offer.

Därför blir etik ett flytande begrepp beroende situation och tid. Men vi i västerlandet är annars inom området påverkade mest av den etik som de gamla grekerna Sokrates. Platon och kanske allra mest Aristoteles arbetade fram och naturligtvis av kristendomen etik.

Vecka 3 upplevelse elaka skämt om män

Blinka lilla lampa där undrar just vem som är där.

Här är jag, tack för lampans milda sken som täcker mig från topp till ben.

Tack alla husägare som har censorer på lampor så de tänds när man rör sig ute på trottoarerna utanför husen. Det känns tryggare och säkrare att gå utanför era hus numera mot förr då allt var beckmörkt och man inte visste vad som kunde dyka upp i mörkret av trädgårdar och gångar och uppfarter. Kanske ilskna hundar, leklystna katter eller folkilskna villaägare med gevär i händerna.

En tanke som slår mig är om män har gett upp kampen om jämställdhet eller jämställdhet innebär att män icke får håna kvinnor medan det för kvinnor är fritt fram?

Ofta ser man på arbetsplatser, studiesammanhang mm anslagstavlor där män punktvis förlöjligas på ett A4 ark. Någon kvinna bör ha satt upp detta. Men ingen man reagerar, det verkar vara helt ok.

Men hur många har sett en anslagstavla där det hänger ett A4 ark där kvinnan punktvis förlöjligas? Någon?? Nej tänkte väl det. Den man som skulle sätta upp något sådant skulle med all säkerhet inte se sitt alster sitta uppe många minuter. Klappjakten på män skulle komma igång med omedelbar verkan och glåporden hagla från kvinnorna i gruppen på hur hemska män är.

Varför kan det ena könet, kvinnan, håna män utan repressalier medan det är tabu för män att göra detsamma?

Finns det en logisk förklaring till detta? Är män dumma, kvinnor smarta? Om kvinnor är smarta så skulle de knappast sätta upp ark med nidbeskrivningar av män. Om män vore smarta skulle de knappast tillåta det utan hämnd av samma slag. Skulle någon man håna en annan man skulle aldrig den hånade mannen tiga.

Varför ger inte kvinnans hån då någon reaktion? Min uppfattning är att det ligger sexuella undertoner i det. Män gillar att uppmärksammas av kvinnor. Kvinnor gillar att uppmärksammas av män. Så dessa pappuppsättningar är sexuella provokationer i första hand.

Kvinnor som njuter av att irritera män och män som njuter av att kvinnan uppmärksammar dem.
Det är ett flirtspel av lite sm –karaktär.

Alla män tycker inte om det men anser det är så omoget att de inte bryr sig. Alla kvinnor flörtar inte heller utan de är så mogna att de inte heller tar papperna som något seriöst utan ser det bara som tramsigt.

Så det handlar om kvinnor som önskar egga upp män som tillbringar sin tid med att se hur män reagerar på deras uppräkningar av mäns själsliga förmågor och även fysiska. Ofta finns sexuella anspelningar med även i texterna. Se ett ex här. http://home.swipnet.se/teslacoil/jokes/joke45.htm

Gå in på Google sök på meningen ”skämt om män” du får många direktträffar. Sök på meningen ”skämt om kvinnor” du får ingen direktträff. Vem har då makten män eller kvinnor?
Vem styr vad som man kan skämta om?

Anselm av Canterbury

och det ontologiska gudsbeviset. Enligt Anselm, som levde på 1000 talet är Gud ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är större, innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla denna kriterie.

Svårt att förstå? Ja det fodrar rätt mycket tankeverksamhet för att förstå hur beviset är tänkt och att det faktiskt säger något. Först tycker man det ser enbart rörigt och intetsägande ut. Men med en del begrundande förstår man och då är det fascinerande. Det är inte utan anledning Anselm blivit känd inom området gudsbevis.

Men religion är i första hand en trosinriktning. Tro, inte kalla bevisbara fakta. Samtidigt kan man även se fakta som en tro. En tro på fakta som tagits fram av någon annan än en själv. Så tro och fakta kan ses som flytande begrepp i många sammanhang.

Men utan tron i religion skulle det inte vara en religion. I religion är tro grundad på känsla och påståenden som ger känslor som känns rätt. En faktafylld religion där allt bevisats som absolut sant skulle innebära att inga val fanns för att icke tro eller vägra tro.

Det skulle även innebära att alla skulle sluta söka meningen med livet då meningen var känd och konkret. Vilken skulle då meningen med att leva och utvecklas då bli? Allt är ju ändå förutbestämt. Likt Predestinationsläran där allt ses som förutbestämt och oberoende av vad man gör blir resultatet alltid det som Gud en gång bestämt ska ske i ett bestämt tidsavsnitt i livet.

Läs om detta på nätet det finns mycket att söka och då gärna enligt Kalvins tankar. En som jag tycker kuslig inriktning. Nej det är nog bäst som det är med en mänsklighet som kan tro men även tvivla och icketro. En mänsklighet som är fri att välja då inget är bevisat och tanken är fri att spekulera inom området. Just genom detta har vi fått och får fortfarande nya trosinriktningar och förslag på livsmeningar.

Augustinus medlaren

mellan nyplatonismen och kristendomen. Detta blev till slut en syntes och den kristendom vi i dag har. Då detta blev möjligt glömdes snart nyplatonismen snart bort.

Att medla för att få en helhet mellan två åsikter är inte alltid möjligt. Men där det finns så stora beröringspunkter att det finns en möjlighet, där kan det ske. I annat fall bör åsiktsskillnader respekteras när man inte kan komma överens.

Men i flertalet fall i livet finns möjligheter till överenskommelser om man är beredd på att ge och ta. Nu talar jag inte om religion utan om allmängiltiga åsiktsskillnader av skilda slag i samhället. Löner, politik ja åsikter av skilda slag i smått som stort som skapar eller riskerar att skapa djupa åsiktsskillnader med risk för osämja och kanske våld och hämnd.

Vi ser i dagarna bevis på hur det kan gå i på skilda håll i världen. Vad har gått fel i alla dessa konflikter där dialog har ersatts av vapenmakt?

Ser vi historiskt är det inget nytt utan det har alltid varit så. Till och med i religionens namn har det stridits fastän denna i de flesta fall predikat förståelse, kärlek och fred.

Som Jesus sade den som är utan synd kan kasta första stenen. I bibeln kastade ingen då stenen på äktenskapsbryterskan då ingen kunde påstå sig vara utan synd. Men genom historien har stenen kastats utan tanke på om den som kastar är bättre än den som det kastats på. Våld har präglat mänsklighetens historia och gör så ännu. Kanske det händer än mer i dag och i vilket fall som helst många gånger utan anledning på svenska gator och torg nattetid.

Varför slår människor andra människor utan förbarmande och anledning i dag? Oprovocerat våld. Min tro är att samhället har skapat respektlösa människor utan tro på någonting som söker spänning och tillfällig makt. Människor som mår dåligt är farliga både för andra och sig själva. Självmordstankar och våld mot andra är ofta liknande tankar. Våld mot andra kan vara en ersättning för våld mot mot sig själv. Kan vi skapa en bättre värld? Nej. Människan kan inte detta. Den har försökt sedan tidens början men aldrig lyckats.

Vad är en människa? Mycket är skrivit om detta och det är en av filosofins grundpelare att försöka förklara. Många har försökt och många försöker. http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10085.asp

Ptolemaios i Alexandria

Cirka år 100 utarbetade han den världsbild som sedan skulle gälla under lång tid. Den geocentriska världsbilden. Här solen kretsade runt jorden, som var väldens medelpunkt att jorden var rund hade man i den lärda världen vetat länge. Tron att människan i den lärda världen då såg jorden som platt är helt fel.. De lärda visste bättre och det var mest de breda folklagren som i många fall såg jorden som platt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teorin_om_en_ih%C3%A5lig_jord

På 300 talet före Kristus levde en man som hette Aristarchos och som var långt före sin tid. Tyvärr togs hans observationer inte på allvar då. Han utarbetade nämligen den moderna heliocentriska världsbilden. Bilden av den runda jorden snurrande runt solen och som inte alls var medelpunkten i universum. Så de gamla grekerna var inte dumma.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioteket_i_Alexandria


I Alexandria fanns det berömda jättebibliotek som om det inte brunnit ner säkert skulle ha gett mänskligheten mycket intressant att läsa och lära även idag.

Inget är nytt under solen kunskap har funnits längre än vi tror inom många områden.