och det ontologiska gudsbeviset. Enligt Anselm, som levde på 1000 talet är Gud ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är större, innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla denna kriterie.
Svårt att förstå? Ja det fodrar rätt mycket tankeverksamhet för att förstå hur beviset är tänkt och att det faktiskt säger något. Först tycker man det ser enbart rörigt och intetsägande ut. Men med en del begrundande förstår man och då är det fascinerande. Det är inte utan anledning Anselm blivit känd inom området gudsbevis.
Men religion är i första hand en trosinriktning. Tro, inte kalla bevisbara fakta. Samtidigt kan man även se fakta som en tro. En tro på fakta som tagits fram av någon annan än en själv. Så tro och fakta kan ses som flytande begrepp i många sammanhang.
Men utan tron i religion skulle det inte vara en religion. I religion är tro grundad på känsla och påståenden som ger känslor som känns rätt. En faktafylld religion där allt bevisats som absolut sant skulle innebära att inga val fanns för att icke tro eller vägra tro.
Det skulle även innebära att alla skulle sluta söka meningen med livet då meningen var känd och konkret. Vilken skulle då meningen med att leva och utvecklas då bli? Allt är ju ändå förutbestämt. Likt Predestinationsläran där allt ses som förutbestämt och oberoende av vad man gör blir resultatet alltid det som Gud en gång bestämt ska ske i ett bestämt tidsavsnitt i livet.
Läs om detta på nätet det finns mycket att söka och då gärna enligt Kalvins tankar. En som jag tycker kuslig inriktning. Nej det är nog bäst som det är med en mänsklighet som kan tro men även tvivla och icketro. En mänsklighet som är fri att välja då inget är bevisat och tanken är fri att spekulera inom området. Just genom detta har vi fått och får fortfarande nya trosinriktningar och förslag på livsmeningar.
Svårt att förstå? Ja det fodrar rätt mycket tankeverksamhet för att förstå hur beviset är tänkt och att det faktiskt säger något. Först tycker man det ser enbart rörigt och intetsägande ut. Men med en del begrundande förstår man och då är det fascinerande. Det är inte utan anledning Anselm blivit känd inom området gudsbevis.
Men religion är i första hand en trosinriktning. Tro, inte kalla bevisbara fakta. Samtidigt kan man även se fakta som en tro. En tro på fakta som tagits fram av någon annan än en själv. Så tro och fakta kan ses som flytande begrepp i många sammanhang.
Men utan tron i religion skulle det inte vara en religion. I religion är tro grundad på känsla och påståenden som ger känslor som känns rätt. En faktafylld religion där allt bevisats som absolut sant skulle innebära att inga val fanns för att icke tro eller vägra tro.
Det skulle även innebära att alla skulle sluta söka meningen med livet då meningen var känd och konkret. Vilken skulle då meningen med att leva och utvecklas då bli? Allt är ju ändå förutbestämt. Likt Predestinationsläran där allt ses som förutbestämt och oberoende av vad man gör blir resultatet alltid det som Gud en gång bestämt ska ske i ett bestämt tidsavsnitt i livet.
Läs om detta på nätet det finns mycket att söka och då gärna enligt Kalvins tankar. En som jag tycker kuslig inriktning. Nej det är nog bäst som det är med en mänsklighet som kan tro men även tvivla och icketro. En mänsklighet som är fri att välja då inget är bevisat och tanken är fri att spekulera inom området. Just genom detta har vi fått och får fortfarande nya trosinriktningar och förslag på livsmeningar.
