Google

Translate blog

söndag 1 juni 2008

Har människan behov av klasskillnad?


Mitt svar är Ja. Genom hela historien fram till nutid har vi upplevt hur människor kategoriseras och klassificeras. Ofta genom framgångsmöjligheter, ekonomiska möjligheter eller politiska ställningstaganden vilka i sin tur oftast har samband med föregående.


Människor har ofta försökt förtrycka andra för sin egen vinning. Vi har haft slavsamhällen, feodalsamhällen och vårt samhälle av i dag där man ex i Sverige värderas efter om man har arbete eller inte har vår nuvarande regering skapat nya värderingsgrunder som ytterligare ett instrument för segregering av människan.


Religioner har kommit som inte haft som mål att segregera kristendomens att alla människor är lika inför Gud har i många fall skapat respekt för medmänniskan och en mänskligare syn på denna. Men som sagt det har även gett mandat för att behandla icketroende annorlunda. Hedningar har setts som lägre stående människor många gånger och oliktänkande som parias som ska utrotas.


Vi är alla lika inför Gud har inte setts som samma sak som att vi alla är lika inför varandra. Lid i detta liv i nästa kommer du till ett bättre har varit en ledstjärna för slavar och förtryckta i många samband genom historien för att stå ut med vardagen. Lydnad inför Gud och de förtyckare som funnits har inpräntats i människan av kungar och herremän.



Kan människan leva och utvecklas utan att förtrycka andra? Kan människor göra stora symboliska verk eller utvecklas om de inte kämpar mot sitt förtryck? Behövs denna stimulans? Måste många gå under för att vissa människor ska kunna utveckla nya medel att styra leva och skapa nya saker och behov? Nej jag tror inte det.


Är människan skapad för att förtrycka och hitta på sätt att ursäkta detta? Se på rasbiologin som en gång fanns och sågs som legitim för att ta ett ex. Mitt svar är att hur mycket vi än försöker förändra människans sinnelag till det kristendomen förespråkar hittar ändå människan något i denna lära som de tolkar som att det är legitimt att förtrycka.


Historien är full av exempel på människans grymhet och denna grymhet visar på att vi alla kämpar mot eller tar till oss den ondska som finns i världen sedan tidernas skapelse. Godheten är svår att leva utefter men vi är många som försöker så gått vi kan.

Men hur lyckade är våra försök?

lördag 31 maj 2008

Fascism och demokrati är föränderliga mänskliga ideologier över tid.


Max Horkheimer, 1895-1973, som blev rektor 1930 på Frankfurt universitetet är bland annat känd för att ha sagt att den som inte vill tala om kapitalismen bör även tiga om fascismen. Detta sagt under 30-talet då vi hade fascistiska diktaturer i Europa.

Han menade att båda systemen skulle granskas kritiskt då båda systemen hade omänskliga system inbyggda. I dessa sågs människan som ett verktyg av de som hade makten för att förverkliga mål som inte var till allas bästa utan till de som lyckats få makten och hade möjlighet att utöva den.

Men alla system har den nackdelen att inget är perfekt oberoende vad det är, höger eller vänsterinriktat. Inget system gynnar alla eller är fullständigt rättvist för alla.

Det finns inom alla politiska system vinnare och förlorare. Det som man kan se som en gemensam nämnare är att det alltid är de svaga som får det sämst oberoende av vilket system som råder. Det är dessa som används för att förverkliga utopisternas mål. Ideologiernas mål som väl aldrig nått fram inom något system utan alltid omtolkats till nya utopiska mål som ingen trott vara möjliga men som de svaga hoppats på.

Alternativt de fascistiska ledarna trott på, innan de störtats. En höger eller vänsterdiktatur har en gemensam likhet båda störtas förr eller senare. En demokrati däremot ändrar riktning utefter vilka strömmar som råder i ekonomi och bland människor i en stat. Men inget är bestående för en särskilt lång tid även vad som är demokrati och medmänsklighet förändras över tid.

Se följande artikel som är ett ex på elitsamhällens ideologier.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1284753.svd

Detta hade passat bra i 1900-talets fascistdiktaturer att arbeta utefter. Idag är det svenska regeringen, som ska ses som demokratisk, som har genomfört detta beslut. Som sagt demokrati förändras över tid. För bara några år sedan hade den demokrati vi hade då aldrig genomfört detta beslut.

fredag 30 maj 2008

Är du troende är du icke önskvärd på många arbetsplatser.


Ernst Bloch, 1900-tals filosofen, sa bland annat att begrepp som frihet, broderskap och jämlikhet har ett utopiskt gränsöverskridande som sträcker sig långt förbi borgerliga perspektiv och kommer att förverkligas när väl socialismen kommer. Och som marxist var han övertygad om att detta bara var en tidsfråga.

Han sa även att det finns två strömningar av marxism. En rationell, vetenskaplig och analytisk som är utan förbarmande, en objektiv strömning som teoretiserar över vad kapitalism är, hur den fungerar och vilka motsättningar den ger upphov till.
Den andra strömningen grundas på en hoppets princip, en utopi och pånyttfödelse av världen. Strömningarna komplimenterar varandra tyckte han. Visst finns en spänning mellan dem. Men en positiv, dialektisk sådan. Spänning som ser till att inte den ena strömningen tar intresset helt från den andra. Båda ansåg han nämligen behövdes i dialektisk samverkan.

Han tog exemplet om historia för att förtydliga.

Medeltiden innehåller nämligen, enligt Bloch, på ett paradoxalt sätt inte bara av sig själv utan också glimtar av något som ännu inte finns, halvt formulerade tankar om något annat, föreställningar som saknar förankring i den nutidens verklighet som var.

Av den anledningen kan vi känna igen oss i historien Det som det en gång drömdes om är i en del fall vår verklighet i dag. Inte allt, men en del. Bloch menar även att det finns återanknytning mellan historia, dröm och framtid, och därmed är även framtiden vår historia. Blochs tankar om förverkligade drömmar är ett exempel på förhållandet mellan vår uppfattning om det existerande och vår förväntan om framtiden.

När det gäller kristendomens budskap, för att ta något helt annat, anser jag detta har mer likheter med vänsterpolitik än högerpolitik. Det handlar ju om att bry sig om de svaga i samhället, inte att döma dessa som jag anser vår politik idag har som syfte. Att segregera de icke framgångsrika. Men i vilket fall som helst. Varför har vi blivit så avkristnade att vi bör tiga med vår tro om vi inte ska förbigås löne- eller karriärmässigt på den arbetsplats vi ev. har.

Hade det varit i ett tidigare historiskt skede hade det varit tvärtom. Den som inte var troende sågs det ner på och denna misstänkliggjordes. I dag är det tvärtom. Varför blev det så? Kristendom är i grunden, om den inte missbrukas och tolkas fel, en kärlekens och godhetens religion. Varför ses det då som fel att tala positivt om den på arbetsplatserna? Kanske det är just därför som man inte får gehör, vår tid är knappast godhetens tid. Satsa på materiella ting är ledstjärnan i dag, andens värld hånas.
Nåväl fick idén för denna filosofiska tanke utifrån att ha läst denna korta notis:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153702

torsdag 29 maj 2008

Sortering av svenska folket i dugliga eller ickedugliga medborgare sker nu öppet i Sverige.


Georg Lukacs filosofi tillhör den kritiska teorin vilken blev utgångspunkten till Frankfurtskolan inom forskningsmetodik.

Han sa bland mycket annat att människan under kapitalistiska förhållanden är styrd av järnhårda marknadslagar. Hon är berövad sin frihet och det hon är möjlig att vara och bli.

Samhället är avhumaniserat. Människor betraktas som kalkylerbara ting för byråkratiska kontroller och styrning. Taylorismens löpandeband princip med tidsstudier på fabriksgolven för maximalt utnyttjande av människor för maximal vinst är allenarådande inom arbetslivet.

Den marxistiska filosofin bör därför hitta lösningar som åter humaniserar samhället och ger människan en insikt om att hennes öde inte nödvändigtvis ska styras av mekaniska lagar utan istället kan omvandlas till ett för människan fritt handlande.

Hur det blev får var och en tolka utifrån sin erfarenhet eller nutidshistoriska kunskap.

Se här och nu vad som i dagarna beslutats av vår kära regering:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153676
Är detta medmänsklig behandling? Solidaritet med sjuka och svaga? Nej, det är ideologi och dagens demokrati i Sverige. Segregation och sortering av människor i kategorier och värde. Sådant har vi sett tidigare i Europa. Har man börjat sortera och segregera är det ett första steg mot ytterligare av samma vara. Det visar historien skräckexempel på, vart det kan leda.

onsdag 28 maj 2008

Historiska platser är omöjliga att förstå.


Paul Ricoeur, 1913-2005. Förståelse är nödvändig sa han. Detta får man, enligt honom, först efter att man bestämt sig för en ideologisk, religiös, hermeneutisk, fenomenologisk eller någon annan metodisk utgångspunkt. Först genom att utgå från någon forsknings eller ideologisk utgångspunkt kan man arbeta sig fram till en helhetsförståelse av ett fenomen.

Det är kärnan i Ricoeurs tankar och som kan ses som relevanta i sin helhet. För att förstå, menar han, måsta man utgå från någon livsåskådning eller metod. Sedan är det under resans gång möjligt att lämna denna utgångspunkt för att istället utgå från någon annan metod eller ideologi när man beslutat sig för att den utgångspunkt man valt för att förstå inte ledde till full förståelse eller förståelse överhuvudtaget.

Det är därför det finns och uppfinns nya ideologier och forskningsmetoder och diskussionerna går höga inom den akademiska likväl som i lekmannavärlden för vad som är rätt eller fel.

Man kan kanske se både ideologier som metoder, som relativa, utifrån urvalet av metod och ideologi. Och även som tidsbundna, för en viss tids vetenskaps eller samhällssyn.

Vad som i många fall kan ses som relativa forskningsresultat är tolkningen av historiska perioder eller platser. Hur man tolkar dessa beror mycket på forskarens förförståelse eller intressen. Historiska platser kan aldrig till fullo förstås då de som en gång levde här var präglade av sin tid. En tid vi inte kan förstå då vi har helt andra referensramar än vad som fanns då. Men någon sanning bör man hitta och historia är spännande vilket kanske är det viktigaste. Tänkte utefter detta när jag läste följande artikel:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1260483.svd

tisdag 27 maj 2008

Radbandet hör till den katolska kyrkan. Men bort med frälsarkransarna ur Svenska kyrkan.


Emmanuel Levinas ansågs som Frankrikes originellaste filosof under det sena 1900-talet. Han dog 1995.

Han sa följande; Människan är till sin essens egoistisk och identisk med sig själv.
Men denna essens överskrids när hon i språket och tilltalet vänder sig till den Andre.

För tydlighetens skull nämner jag här att med den Andre menas medmänniskan som det söks kontakt med.

Vidare fortsätter Levinas med följande; I tilltalet av andra lämnar människan ut sig själv och utsätter sig därmed för risken att bli sårad eller avvisad. Men hon visar även beredskap för att sätta sig själv i den Andres ställe.

Här får jag förtydliga igen tror jag. Vad Levinas menar är att människan försöker förstå sin medmänniska, vad denne önskar eller vill och bemöta detta.

Levinas fortsätter i detta överskridande av självidentiteten och de för stunden givna villkoren där det finns en transcendens, en riktning mot den Andre som Gud.

Vad han menar med detta är mer svårtolkat. Jag tolkar det så att när man vänder sig mot den Andre har man möjlighet att som Gud ta till sig de signaler som den andre utsänder och då välvilligt ta kontakt eller avvisa densamma. Man önskar även bli bekräftad som individ av den Andre. Den Andre önskar självfallet samma sak av mig. Man är fri att göra som Gud, välja hur och om kontakten ska fortsätta. Gud väljer och gör fria val så gör också människan i kontakten utåt.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153554

I denna artikel kan man läsa om eller tolka in hur den protestantiska kyrkan börjar närma sig den katolska kyrkan symboliskt. Man talar om frälsarkrans här och just detta har fått mer och mer likheter med radbandet. Många kyrkor i dag inom svenska kyrkan har kurser i frälsarkransmeditation och i detta finns stora likheter med katolikernas radband. Inte så att man upprepar samma ord om och om igen. Men man lägger symbolik i frälsarkransens kulor liksom i radbandets.

Är det bra eller dåligt? Jag är tveksam till meditationsövningar som har likheter med österländsk religion i svenska kyrkan och frälsarkransens idé kommer som jag förstått från österländska tankar.

Frälsarkransarnas mystik hör inte hemma i den protestantiska kyrkan. Det finns inget stöd I bibeln för meditation och kransfingrande. Krimskrams var bla en av de ting Martin Luther ville ha bort ur kyrkorna varför ska vi då sätta in en massa nytt idag? Kyrkans uppgift är inte att hitta på nya sätt att locka fler till kyrkorna. Kyrkans uppgift är att förmedla kunskap om Jesus gärning och Bibelns ord. Människor kommer till kyrkan när Jesus kallar dem om de tar emot denna kallelse. De ska inte lockas till kyrkan med världsliga ting. Den icketroende som inte önskar vara troende ska inte komma till kyrkan för att närvara med ickekristna samkväm. Det blir fel om så sker.


Den som är mogen och beredd att ta till sig det kristna budskapet kommer alltid. Att så få idag inte kan ta till sig detta beror inte på något annat än att vi lever i den tid som bibeln kallar den sista och just därför avfolkas kyrkorna ateismen brer ut sig och med den materialismen. Men även då ska kyrkan oförtrutet sprida sitt budskap utan förändringar. Det kristna budskapet ligger fast och ska inte förändras eller förvärldsligas i fantasiprodukter bara för att medlemsantalet den vägen kanske kan ökas.

måndag 26 maj 2008

Barnsliga politiker finns det gott om.


Simone Weil 1909-1943, var judinna men konverterade till kristendomen och som radikal kvinna valde hon att arbeta som fabriksarbeterska. Hon ville med detta visa sin sympati för arbetarklassen. Hon deltog även i inbördeskriget i Spanien på republikanernas sida och svälte sig själv till döds för att visa sin sympati och sin solidaritet med sina plågade judiska vänner och anfäder.

Hon tänkte runt religion med inblandning av sociala frågor. Hon tog fram motsättningen i som hon tyckte människans inneboende godhetslängtan och universums kalla materialism. Hon diskuterade även det moderna arbetslivet som då hade börjat få formen av löpande bandsprincipen och därmed gjort människan själlös och förtryckt i arbetslivet. Det löpande bandet uppfanns och utvecklades av Henry Ford i Fordfabriken i USA under 20-talet.

Weil å sin sida betonade som kristen korset som en symbol för tidens lidande människa.

Hon var en revolutionär, troende på korset och människan i sin kamp mot förtryck och utnyttjande. Det fanns fler kvinnor av denna kaliber under de år det handlar om. En annan som kanske fler hört talas om var Rosa Luxemburg hennes öde tar jag inte upp här men för den som är intresserad av henne finns mycket att läsa på nätet.

Nu åter några ord som avslutning i dag på det accelererande avkristnandet i vårt land och vilka abnorma följder det börjar få.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153546

Nu har även traditionen med kyrklig avslutning i skolorna börjat misstänkliggöras. Som man kan tolka denna artikel är det lokalen i sig som är problemet.

Jag undrar om en lokal där annan verksamhet utförs, politisk, newageföreläsningslokal eller föreningslokal överhuvudtaget skulle bli lika misstänkliggjord som skolavslutningslokal? Svenska politiker har blivit tramsiga. Om nu det kristna budskapet ses så misstänkt ut i dagens politiska ögon som har likheter med kungarnas och dess lakejers på hednatiden kan kanske traditionen med en kristen avslutning efter moget övervägande ändå få fortsätta.

Inte påverkar en kristen avslutning den som inte vill vara troende en person mer än en julavslutning med julklappar påverkar ett barn att tro på jultomten. Skulle vi vara lika barnsliga i uppfattning om julfirande skulle tomtemasker och julklappsutdelning även vara lika fel som en avslutning i kyrkan med några ord och psalmer.

Så i konsekvensernas är detta liktydligt. Liksom alla barn inte är kristna utan kanske istället muslimer som då kan fira alternativ avslutning är inte alla barn från familjer där man firar jul. Så ska det ena bort ska det andra bort. Barnsliga politikers klåfingrighet borde stoppas. Skolorna klarar själva sin avslutning utan censurpolitiker.