Kunskap ger de med kontakter möjligheter och de segregerade (arbetslösa m.fl.) förståelse.

Men det är skillnad på vilken kunskap som sprids över tid. Kunskap som missleder de utan makt har varit vanligt. Kunskap av falsk karaktär ser vi även spridas idag som om den vore sanning.

Exempelvis sprids sedan alliansens tillträde påståenden vilka ska ses som kunskap att de arbetslösa får arbete lättare om ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är låg. Att sjuka lättare blir friska om de utförsäkras från sjukförsäkringen. Att arbetsförmedlingen är effektivast om de kontrollerar att arbetslösa söker jobb istället för att söka kontakter på arbetsmarknaden och förmedla jobb som de gjorde tidigare.

Det finns mycket kunskap som missleder men som ska spridas som sanning till de som är fördomsfulla, vilket oftast innebär de utan föregående kunskaper.

Citat: Makthavarna har nu under lång tid underminerat vägen till kunskap och även kunskapens innehåll, särskilt gäller detta för de ”mindre bemedlade” – som omskrivningen lyder – det vill säga de fattiga, de längste ner på samhällsstegen, underklassen som Strindberg skulle sagt. Kunskap är återigen förvandlad till en klassfråga. Alla undersökningar är entydiga: klyftan blir större, ja allt mer bråddjup för varje seriös utredning som genomförs. Det gamla klassamhället har återuppstått. Slut citat.

Att göra något åt att viss kunskap ska spridas till allmänheten och sanningen ska finnas bland de styrande är inte lätt att ändra på. Det har alltid varit så. Kritiskt tänkande sprids inte i mer i än universitetens salar. I övriga kunskapscenter finns inte detta, grundskolor, arbetsmarknadsutbildningar, kurser, gymnasieskolor etc.

Kunskap är annars bra genom att de med kontakter kan använda denna för att nå mål. De utan kontakter förstå varför samhället och deras egen situation är som den är.

Makt kan dock inte den senare få, enbart förståelse. Men förståelse ger acceptans och mindre psykiska besvär och kan ge den senare gruppen andra ting där de kan använda sin energi istället för att må dåligt av skäl som de inte förstår.

Det du anser kan inte andra förstå, vi är alla ensamma

Kunskap läggs till kunskap. Erfarenhet till erfarenhet. Ur detta skapas vår personlighet och vår bild av verkligheten.

Vi är ett subjekt som är unikt i förhållande till andra subjekt. Vår bild av verkligheten är aldrig och blir aldrig lik den som tillhör andra subjekt (personer).

Likväl ska alla vi subjekt i många sammanhang komma överens om en uppfattning. Lagar, normer och ex ideologi.

Men dessa objekt som vi måste dela för att ett samhälle ska kunna fungera utan anarki kan vi många gånger inte alltid förstå däremot måste vi respektera dem.

Vi kan därför aldrig veta något objektivt då alla objektiva sanningar skapats av något subjekt som fått gehör för sin subjektiva idé.

Alla är vi olika men vissa ting och normer regler mm delar vi villigt eller ovilligt med andra subjekt.

Kan man förstå en dikt skriven av någon annan än en själv?

Knappast, man tolkar den. Därför är oftast tolkningen gjord utefter vad man som läsare tycker sig förstå. Alltid utefter den förförståelse man har av en liknande textmassa.

Därför kan ibland poesiaftnar där poeten själv läser sitt verk vara bra för förståelsen av vad denne egentligen menar med poemet. Om inte, fråga denne.

Jag har själv alltid svårt för att förstå vad en dikt egentligen vill säga. Min egen tolkning har alltid varit långt från vad den som skrivit den menat. Många gånger är en dikt för mig helt oförståelig.

Kan det vara vanligt att människor inte kan förstå och därför är det en anledning till att poesi läses så litet och säljes än mindre?

Vilka är då förståsigpåarna av denna litterära genre?

Kan det var samma slag av människor som slukar kultur?

Kan det vara en åtskillnad mellan oss och de andra som gör att vissa som läser poesi gör detta för att ge sken av att förstå det men egentligen inte förstår mer än vi andra?

De fascineras av poetens personlighet i många fall men texterna är för dem lika mystiska som för de flesta andra.

Är poesi något för alla eller är det bara något som ska segregera människors så kallade kulturella förfining människor emellan? 

Iakttag vad du vill, men förstår du vad du iakttar?

Du ser och upplever saker hela tiden.

Men ser och upplever du det riktiga och äkta? Troligen inte. Du tillrättalägger det du ser enligt din förförståelse och får det att passa in i vad du anser och tycker enligt det schema du har inom dig.

Det du upplever, upplever du som unik personlighet och därför är det subjektivt värderat.

Ingen har samma bakgrund, samma arv eller samma verklighetsbild.

Alla är vi unika och upplever det vi ser som bra, dåligt, trevligt, humoristiskt eller något annat, beroende på vem vi är eller med vem vi upplever.

Fortsätt iakttag, du upplever det unikt och ensamt men lär dig samtidigt något nytt i ditt uppbyggande av din till viss del föränderliga personlighet.

Fysik grundas på matematik och förstås av få i dag.

Fysik är ett ämne som liknar matematik och därför innehåller formler av skilda slag. Av den anledningen är många tveksamma till att läsa det mer än absolut nödvändigt.

Få har upptäckt fascinationen av hur mycket som kan förklaras genom detta ämne.

Varför är det då så impopulärt bland många? Jag tror att det beror på att den som inte har en naturlig fallenhet för matematik har svårt för att ta till sig kunskapen då den fodrar en del av den som pluggar det.

Vår tid är mer en det snabba förändringarnas tid och då lockar de humanistiska samhällsämnena mer. Detta då detta gebit har mycket, ibland flummig, kunskap som det som är aktuellt att lära sig i dag men är ute i morgon då ny flum kommit att vara inne.

Naturvetenskap som fysik förändras långsamt och vissa normer och formler är gällande sedan antiken och ickeförändringsbara.

Därför passar detta många gånger inte vår tid. Tyvärr. När man lärt sig grundfysiken står den fast till skillnad mot samhällsvetenskaperna som man knappt kan lära sig förrän ny kunskap kommit. Om det nu är ny och inte bara ett nytt sätt att tänka på statiska ting.

Att lära innebär inte alltid att förstå.

Detta vet nog de flesta som gick i den gamla folkskolan. Här skulle man lära sig årtal, psalmer och kungalängder utantill. Kunde man det så ansågs man ha grundläggande kunskaper om den svenska historien eller de mest sjungna psalmerna i psalmboken.

Men vad förstod man? Kungars födelse och dödsdagar, kända slag, psalmer med ord som man inte förstod men ändå skulle kunna rabbla upp.

Krig och kungars agerande i dessa visste man men skulle bara kunna i förhållande till resultatet, bakgrunder till slagen visste man eller skulle man inget veta om.

Meningslös kunskap om händelse man inte visste bakgrunden till.

Samma sak är det att lära sig formler i matematiken när man kan dem kan man lösa ett tal men man förstår inte varför det fungerar.

Att lära innebär inte alltid att förstå.

Testa dig själv. Vem är du? Försök förstå.

Det finns många tester på nätet och i tidningar som ska ge svar på vem du är och hur du är.

Men tänk på att dessa tester i de flesta fall bekräftar att du är den du vill vara. De tolkas oftast positivt och ska ses som underhållning, inte som hårdfakta.

Samma sak gäller med de tester du kan anmodas göra vid en anställningsintervju. De är satta utefter vad arbetsgivaren önskar av dig. Du kan manipulera svaren utefter vad du tror denne vill se och inte efter vad du egentligen tycker.

Kanske det inte går i så kallade IQ-test men dessa passar mest för matematiker. Andra slutsatser är tveksamma att dra från dessa test.

Önskar du förstå dig själv ska du lyssna på dig själv. Du ska känna efter om du mår bra i en viss miljö, med en speciell människa eller med att göra något på ett visst sätt. Känns det bra då vet du att just detta är du bra på. Just denna person speglar hur du själv är. Just detta intresse bör du ägna dig åt.

Men gör inte så stora saker av färdigställda tester i tidningar eller på nätet. De är skapade för att underhålla och bekräfta. De har samma värde som ett horoskop, de stämmer om du vill de ska stämma och bekräftar det du önskar. Horoskop är än värre de delar upp mänskligheten i 12 olika grupperingar som var och en har samma vecka eller dag framför sig. Sedan är det upp till dig att tolka in vad som helst i dessa uppgifter.

Det finns goda förstående krafter även numera. Bank stöttar arbetslösa, se här.

Det finns stöd och förståelse för hur svårt det är ekonomiskt att bli eller vara arbetslös.
Något som är svårare ju längre en person är detta. En bank hjälper nu sina låntagare genom att ge amorteringsfria lån under arbetslösheten.

Man blir positiv till mänskligheten när man läser att det fortfarande i Alliansens Sverige finns godhjärtade och förstående människor på ledande poster.

Alliansens politik som annars blir mer och mer populär tar med svenska folkets mandat strupgrepp på de svaga, arbetslösa och sjuka. Ondskan och egoismen har brett ut sig otroligt på bara några år och fått och får fortsatt mandat som jag tolkar de senaste opinionsundersökningarna.

Kanske denna ondska och egosim fanns även tidigare i större antal än man vet. Men då var den dold och smög sig först med Alliansens seger upp på en nivå som mottogs med glädje av merparten av svenska folket. Fast många i dag fått det svårt, arbetslösa, sjuka och pensionärer kontrolleras stenhårt och ska ses som samhällsparasiter och segregeras om de inte klarar av att skaffa en egen inkomst har svenska folket accepterat detta och ser en egen fördel i detta om de har jobb. De som inte har detta nämns inte. Kommer välfärdssamhället för alla tillbaks igen? Nej inte under överskådlig tid tvärtom tror jag om vi inte får en total samhällskollaps men det tror jag inte på.


Rundhuvuden o rumpparlament

Det var på Cromwells tid dessa utryck fanns. Deras betydelse var följande.

Parlamentets ledamöter kallades i folkmun rundhuvuden då de hade sitt hår kortklippt.
Ett uttryck som skulle kunna användas till merparten av män i dag. Men så var det inte då.
Att vara kortklippt sågs som lite udda och därför utmärkande.

Cromwell som man kan läsa om på länken nedan ansåg inte Karl I var att lita på utan behövde för att framtiden skulle bli lite säkrare avrättas omedelbart. Parlamentet tyckte det ar att skynda på lite väl snabbt. Cromwell upplöste då parlamentet med hjälp av sina soldater.

Det blev då en mycket liten rest av parlamentsmedlemmar kvar efter detta, från att för några år sedan varit ca 500 och under senare år ca 150 blev det efter Cromwells rensning ca 50 kvar. En utrensning var gjord av parlamentsmedlemmar. Det fanns som det kallades bara en rump kvar. Och ur detta kom uttrycket rumpparlament. Så på Cromwells tid fanns rumpparlamentet och även under andra historiska skeenden där utrensningar gjorts av liknande slag har sedan uttrycket rumpparlament använts.

Cromwell o hans tid kan man som jag skrev ovan läsa om här.

Historiska platser är omöjliga att förstå.

Paul Ricoeur, 1913-2005. Förståelse är nödvändig sa han. Detta får man, enligt honom, först efter att man bestämt sig för en ideologisk, religiös, hermeneutisk, fenomenologisk eller någon annan metodisk utgångspunkt. Först genom att utgå från någon forsknings eller ideologisk utgångspunkt kan man arbeta sig fram till en helhetsförståelse av ett fenomen.

Det är kärnan i Ricoeurs tankar och som kan ses som relevanta i sin helhet. För att förstå, menar han, måsta man utgå från någon livsåskådning eller metod. Sedan är det under resans gång möjligt att lämna denna utgångspunkt för att istället utgå från någon annan metod eller ideologi när man beslutat sig för att den utgångspunkt man valt för att förstå inte ledde till full förståelse eller förståelse överhuvudtaget.

Det är därför det finns och uppfinns nya ideologier och forskningsmetoder och diskussionerna går höga inom den akademiska likväl som i lekmannavärlden för vad som är rätt eller fel.

Man kan kanske se både ideologier som metoder, som relativa, utifrån urvalet av metod och ideologi. Och även som tidsbundna, för en viss tids vetenskaps eller samhällssyn.

Vad som i många fall kan ses som relativa forskningsresultat är tolkningen av historiska perioder eller platser. Hur man tolkar dessa beror mycket på forskarens förförståelse eller intressen. Historiska platser kan aldrig till fullo förstås då de som en gång levde här var präglade av sin tid. En tid vi inte kan förstå då vi har helt andra referensramar än vad som fanns då. Men någon sanning bör man hitta och historia är spännande vilket kanske är det viktigaste. Tänkte utefter detta när jag läste följande artikel:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1260483.svd

Konst eller slarviga installationer konstigt är det

Konst är tolkningen av fantasi och verklighet och denna är flytande. Inga fasta värden finns enbart förklaringar av vad ett verk betyder för ex förståelse för tittaren och ibland inte ens det.

Vad är konst? Kan en installation av vad som helst kallas konst och accepteras i konstvärlden? Jag påstår det och ju mer etablerad en konstnär är desto enklare är detta.

Skulle du som lekman vanlig svensk arbetare snickra upp några verktyg och spån inom en ram skulle du knappast ses som konstnär utan som konstig. Skulle en etablerad konstnär göra samma sak skulle denne beundras och kanske även få en slant för ditt upphängande av vardagliga ting med tillgörande spån.

Vad är då accepterad konst. Jo det är allt om du är etablerad konstnär. Det är inget om du som privatperson gör samma sak.

Vad är då vackert? Min uppfattning är att flertalet människor anser att vacker konst är konst som avbildar verkligheten på ett naturtroget sätt eller med naturromantiska motiv. Fantastiska landskap och romantik
Smaken är olika men konst som ska förklaras eller som ska tolkas av tittaren är konst för eliten. Vanligt folk med icke konstvetenskap i sina betyg förstår inte denna konst. De kan förundras över men inte förstå den.

Min uppfattning är därför att merparten av konst ses som konstig av merparten av svenska folket medan den konst merparten tycker om och förstår ses som naiv och ful av de som ser sig som konstförståsigpåare.