Är universum ett lärande objekt

 

Universum kan lära sig att utvecklas till ett mer stabilt kosmos. Det är den udda idé som föreslås av ett team forskare som säger att detta lärande omformar universum precis som Darwins teori om det naturliga urvalet en gång förnyade vår syn på naturen.

"Vi försöker ändra diskursen likt  Darwin gjorde  för att få en djupare förståelse för biologin", säger författaren Lee Smolin, fysiker vid Perimeter Institute for Theoretical Physics, i Waterloo, Kanada (Darwin förändrade diskursen inom biologin till det naturliga urvalet).

"Ett av målen i grundläggande fysik idag är inte att endast förstå vad fysikens lagar innebär utan även varför fysiken råkar vara som den är och varför den tar de former som den tar", säger författaren William Cunningham, fysiker och mjukvaruledare på kvantdatorstartföretaget Agnostiq. "Men det finns egentligen ingen uppenbar anledning till att en uppsättning naturlagar skulle föredras framför andra."

Denna kontroversiella idé är utgångspunkten i ett försök att förklara varför fysikens lagar är de vi antaget, lär ut och använder i ett accepterat matematiskt ramverk för att beskriva olika teorier inom fysik, såsom kvantfältteorier och kvantgravitation. Resultat i ett system som används och liknas som ett maskininlärningsprogram.

Forskare har upptäckt många fysiska lagar och otal med fasta värden som hjälper oss att definiera universum och verkligheten som vi upplever den. Från en elektrons massa till gravitationens effekter. Men det finns även ett flertal specifika konstanter i universum som verkar godtyckliga med tanke på deras exakta och till synes mönsterlösa värden.

 Teamet fann att vissa kvantgravitations- och kvantfältsteorier som kallas gaugeteorie – en klass av teorier som syftar till att bilda en bro mellan Einsteins teori om speciell relativitet och kvantmekanik för att beskriva subatomära partiklar – kunde kartläggas eller översättas på matrismatematikens språk och skapa en modell som liknar ett maskininlärningssystem. 

Denna koppling visade att i varje iteration eller cykel i maskininlärningssystemet kan resultatet ses som universums fysiska lagar. Inlärningsramen som beskrivs i deras studie och som nu publicerats finns i preprintdatabasen i arXiv.

Men alla forskare är inte lika entusiastiska över den nya idén. Tim Maudlin, professor i filosofi vid New York University vilken inte varit involverad i det nya arbetet hävdar att det inte finns några bevis för konceptet och mycket talar emot det, till exempel att vissa fysiklagar som har mätts är desamma idag som de var kort efter Big Bang. Dessutom, om universums lagar skulle utvecklas över tid, anser Maudlin att det måste finnas en större oföränderlig uppsättning lagar som styr att den förändringen sker och detta skulle då motsäga idén om ett självlärt system.

 

"När vi tittar på de grundläggande lagarna – som Schrödingers ekvation eller allmänna relativitetsteorin – ser dessa inte alls slumpmässiga ut", säger Maudlin till Live Science. "De kan skrivas ner matematiskt på mycket snävt begränsade sätt med ett fåtal justerbara parametrar."  

Forskarna bakom den nya studien medger dock att deras arbete bara är preliminärt och inte avsett som en slutteori, utan snarare ett sätt att börja tänka på gamla dogmer på ett nytt sätt.

 Jag (min anm.) anser att förändringar i universum inte är av lärande slag av något slag utan enbart effekter av försök till ett balansläge av materia.

Bild från pxhere.com Frågan man kan ställa sig och se på bilden är ”Vad är du universum- Vem är jag- och varför finns vi?”

Att lära sig att inte bry sig.

Det var en plikt och självklart att bry sig förr.

Man hjälptes åt med egna och andras barn genom att stoppa ofog man såg. I dag låtsas dagens vuxna inte se förstörelse ungdomar och barn gör. De går förbi och bryr sig inte heller om att någon misshandlas framför en, utan går omvägar av feghet och dumhet för att slippa bli inblandad.

Dagens vuxna är en skam i jämförelse med gårdagens.

Ingen vågar bry sig och ser det enbart som en polissak att ingripa.

Det är brottslingars och misshandlares utopia vi skapat.

Man präglar barn till att inte bry sig och som vuxna gör de självfallet oftast då inte detta.

Hur blev det så?

Jag tror att missriktad barnuppfostran och tron på att samhället ska lösa alla problem ligger bakom.

Mycket var bra i den långa socialdemokratiska regimen. Fördelningen av ekonomiska resurser på ett rättvist sätt skapades där även, sjuka, arbetslösa och andra utanförlevande kunde klara sig och leva någorlunda gott.

Men missriktad respekt för barns och ungdomars sätt att leva var fel. Gränsdragningar var något man förr var noga med, och alltid varit, men dessa uppluckrades.

Respekt för barns vilja, men inte motsatsen barns respekt för vuxna, skapades. Resultatet ser vi idag. Omogna föräldrar som inte klarar av sina egna problem och då självfallet inte heller barnens, vilka de vare sig inser eller förstår.

Att lära innebär inte alltid att förstå.

Detta vet nog de flesta som gick i den gamla folkskolan. Här skulle man lära sig årtal, psalmer och kungalängder utantill. Kunde man det så ansågs man ha grundläggande kunskaper om den svenska historien eller de mest sjungna psalmerna i psalmboken.

Men vad förstod man? Kungars födelse och dödsdagar, kända slag, psalmer med ord som man inte förstod men ändå skulle kunna rabbla upp.

Krig och kungars agerande i dessa visste man men skulle bara kunna i förhållande till resultatet, bakgrunder till slagen visste man eller skulle man inget veta om.

Meningslös kunskap om händelse man inte visste bakgrunden till.

Samma sak är det att lära sig formler i matematiken när man kan dem kan man lösa ett tal men man förstår inte varför det fungerar.

Att lära innebär inte alltid att förstå.

Glädje i undervisningen är viktigt.

Ett av de uttalanden som kommer från filantroperna är just ovanstående.

Jag vill tolka det som att det ger tillfredsställelse för både elev och pedagog.

För eleven att denne får känslan av förståelse och för pedagogen att denne får upplevelsen av att ha kunnat förmedla en kunskap som eleven visar sig ha förstått och tagit till sig.

Men även att eleven frågar utifrån vad som förmedlats och att de följdfrågor som ställs visar att eleven har förstått och är intresserad av att lära mer.

Ovanstående är vad som jag anser ger glädje i undervisningen. Hur den utförs är mindre viktigt då det är ovanstående upplevelser som visar på det som filantroperna kallar glädje enligt mitt sätt att tolka på som själv är utbildad pedagog.