Bild wikipedia. Talgoxhane med klara gula sidor. Tips på en bok om hur smart talgoxen är
Anders Brodins bok ”Smartast bland mesar” utgiven av förlaget Natur &
Kultur.
Många grupplevande djur inklusive människan lär sig
av varandra men få vilda djur har möjlighet att förstå social inlärning
som talgoxarna. Talgoxar blev kända på 1920-talet efter att vissa började
öppna folielocken på mjölkflaskor för att få tag på grädden som flöt på ytan.
Invånarna i en liten stad i England var de första som beskrev beteendet,
men snart öppnade människor över hela Europa sina dörrar efter att mjölkbudet kommit för att upptäcka att
deras mjölkflaskor hade blivit plundrade av fåglar. Beteendet spred sig så
långt och snabbt från första rapportplatsen att forskare ansåg det osannolikt att enskilda fåglar kom på detta
trick på egen hand utan fåglarna lärde av varandra.
2015 gjorde ett team lett av Lucy Aplin som då fanns vid
University of Oxford, ett experiment på en population av talgoxar i
en engelsk skog. Hennes experiment visade att fåglar kunde lära sig att frigöra
mat från en pussellåda genom att kopiera lösningen från andra talgoxar vilket
bekräftade att de ursprungliga mjölkplundrande fåglarnas beteende också hade
förts vidare till sin flock varifrån det sedan förts vidare till andra talgoxar från andra flockar.
"Social inlärning är en bra genväg när det
gäller att testa nya förmågor på ett säkert sätt", beskriver Chimento,
postdoktoral forskare som arbetade i Aplins team vid Max Planck Institute of
Animal Behavior i Konstanz, Tyskland. "Att vara uppmärksam på vad andra
gör ger chansen att se om ett nytt beteende är fördelaktigt eller potentiellt
farligt.
"Teoretiska modeller har föreslagit att djur
bör ändra sin sociala inlärningsstrategi när de ställs inför nya miljöer",
beskriver Chimento verksam vid Cluster of Excellence Collective Behaviour vid
universitetet i Konstanz. Med andra ord, när djur flyttar till en ny plats kan
de lära sig nytt av de artfränder som finns på den nya platsen. Men ingen har tidigare
experimentellt visat detta på annat än människor, beskriver han.
Med hjälp av ett automatiserat pussellådsystem som
de utvecklat, utformade teamet ett experiment för att testa denna hypotes på
talgoxar. De skapade experimentella sociala grupper av vildfångade talgoxar.
Varje grupp fick en handledare (talgoxe) som hade lärt sig att komma åt mat
från en pussellåda genom att antingen trycka en lucka åt vänster eller höger. Talgoxen släpptes sedan in i grupper av talgoxar så att deras flockkamrater lärde
sig att föredra att använda en lösning framför en annan.
Därefter kom invandringsevenemanget. Fåglar som
tryckte höger flyttades till fågelburar där de bofasta fåglarna använde den
vänstra lösningen och vice versa. Invandrarna såg inte bara att de boende
öppnade pussellådan på ett nytt sätt, utan i vissa grupper upptäckte de också
att de boende fick en bättre belöning genom att göra det. "Det som är
viktigt är att invandrarna var blinda för det faktum att matbelöningen hade
förändrats", beskrev Chimento, studiens huvudförfattare. "Invandrare
kunde bara veta att något har förändrats genom att antingen se invånarna
använda pusslet eller genom att prova den andra sidan själva."
Och det gjorde invandrarna. Efter att ha släppts
ut i den nya buren bytte den stora majoriteten av invandrarna – 80 procent –
sin metod omedelbart. I stället för att försöka sig på den metod som de hade
utbildats i, använde invandrarna boendes lösning vid första försöket. Chimento
säger att detta resultat är ett övertygande bevis för att social
inlärning spelade in: "Naturligtvis kan vi inte fråga fåglarna exakt var
de fick sin information ifrån, men dessa beteendemönster är slående nog för att
antyda att fåglarna iakttog invånarna mycket noga från det ögonblick de kom in
i sin nya sociala grupp."
Men immigranterna flyttades inte bara till en plats
där invånarna fick bättre mat; Deras visuella värld förändrades också
drastiskt. Forskarna manipulerade invandrarnas miljö genom att även ändra
bladverket i de experimentella burarna. Och det var den förändrade visuella
miljön som visade sig vara grundbulten för lärandet. I försök där bladverket
inte förändrades var det bara 25 procent av nykomlingarna som provade den
inhemska lösningen vid första försöket, även när lokalbefolkningen fick mer mat.
"De
ignorerade inte nödvändigtvis de boende, men det tog mycket längre tid för dem
att gå över till den mer givande lösningen. Våra analyser tyder på att det
beror på att de inte påverkades lika mycket av de boende (när miljön runt om inte förändrats mot vad de var vana vid), beskrev Chimento.
Kan
vi finna samma slag av acceptans av nya möjligheter och belöningar bland
människor? Kanske. Men människan har något talgoxar inte har vad man vet
”stolthet”(eller som många kulturer ännu i vår tid anser viktigt heder) som
säger, mig ändrar du inte på jag är jag och vägrar passa in i en ny kulturs
värderingar och sätt att leva. Detta ser vi i dag i Sverige och världen och är
inget unikt. Det har alltid funnits och även helsvenskar är sådana. Vi vill visa
världen att vårt sätt att leva och tycka är det rätta likt andra kulturer vill
med sina åsikter.
