Google

Translate blog

fredag 9 februari 2018

Röda dvärgstjärnor är målet när exoplaneter av Jordens storlek söks.


Röda stjärnor är mindre än vår sol och den vanligaste stjärntypen däruppe med klassificeringen M-stjärnor.

Det är La Silla observatoriet i Chile som fått ett nytt instrument för att avsöka röda stjärnors omgivning i jakt på jordliknande planeter. Att just detta  instrument i Chile fått detta instrument till sitt observatorium beror på läget, torr och ej så förorenad luft finns här vilket skulle störa det kortvågiga infraröda ljus som används för detta syfte.

Med avsökning av infrarött ljus vid en röd stjärna kan passagen av en planet ses när den passerar framför sin sol. Passagemetoden kallas denna metod för sökandet efter exoplaneter vilket är en ny metod.

Det hoppas att denna metod ger större detaljrikedom och ska kunna ge mer än bara att planeter passerar framför sin sol. Detaljrikedomen i observationerna bör kunna förfinas så än mer kan ses och upptäckas av dessa planeter vilka man säkert tror sig kunna upptäcka.



Bilden är på  Teegardens star eller  SO25300.5+165258 är en röd dvärgstjärna 7,8 ljusår från solen i riktning mot Vädurens stjärnbild.

torsdag 8 februari 2018

2018CB och 2018CC är exempel på asteroider vilka passerar oss denna vecka. Möjlighet att se live på Asteroid 2018 CB finns i morgon.


Asteroider av skilda storlekar passerar oss i banor mer eller mindre nära varje vecka. Flertalet upptäcks aldrig andra är så små att vi inte behöver bekymra oss även om de råkar träffa vår planet.

Några nyupptäckta asteroider som passerar oss i dagarna är bland annat 2018 CB vilken kommer som närmast den 9 februari då den kommer mellan månen och Jorden.

Närmare Jorden än denna var passagen av asteroid 2018CC vilken var som närmst oss den 6 februari.

Båda asteroiderna upptäcktes för bara några dagar sedan av Catalina Sky surveys i Arizona. 

För den som önskar se asteroiden 2018 CB live och dess passage se denna länk den 9 febr kl 20.00 följ länk på denna sida.

Bilden är inte på någon av ovanstående utan på hur en asteroids färd kan se ut däruppe.

onsdag 7 februari 2018

Var går gränsen mellan en planet och brun dvärg?


När ska man klassificera en himlakropp som en brun dvärg eller som en planet av slaget gasjätte? Alternativt när ska en gasplanet ses som en brun dvärg? I vårt solsystem har vi fyra gasplaneter eller gasjättar. Jupiter, Saturnus, Neptunus och Uranus.
En brun dvärg är en misslyckad stjärnbildning där kärnreaktionerna och massan inte räckte till för stjärnbildande.
Ser vi på Jupiter vår största gasplanet kunde den blivit en brun dvärg om den varit ca 10 gånger större.
Jupiter har till skillnad mot en brun dvärg även en stenkärna vilken dragit till sig gas vid bildandet av vårt solsystem. En brun dvärg har gas som kollapsat med hjälp av gravation till vad den är och ingen stenkärna. Här finns inte metall likt det finns i gasplaneters kärna.
Klassificering av rymdens objekt pågår för fullt därför ska gränsdragning dras mellan olika objekt. 
Bilden visar vår sol en röd stjärna, en brun dvärg, en gasplanet och Jorden bilden kommer från NASA.

tisdag 6 februari 2018

Nya metoder i sökandet av liv på andra planeter utarbetade av Washington university


De förfinas hela tiden, metoderna i sökandet efter liv på andra planeter i andra solsystem. Så kallade exoplaneter.

Nu har ytterligare ett  förslag utarbetats. Denna gång från University of Washington.

Att som hittills bland annat söka efter spektralmönster som visar på syre är ingen dum idé, men det finns ytterligare förfinade metoder då syre inte säger allt.

Livsformer har funnits på Jorden innan syrets tid och kan i dag finnas även på andra planeters ytor.

En gasblandning vilken kan visa på liv i en atmosfär är ex metan +koldioxid, om vatten finns men ingen kolmonoxid. Detta utifrån att metan kan vara svårt att producera utan någon form av biologiskt liv på en stenplanet utan denna blandning.

Metan och koldioxid visar möjligt liv om samtidigt kolmonoxid fattas.

Kolmonoxid visar på vulkanaktivitet och denna gas äts upp av bakterier så om den finns i större kvantitet eller överhuvudtaget, sker inte detta och bakterier saknas och då finns troligen inget liv.

Detta var lite om vad som kan löna sig att söka efter eller söka frånvaron av i jakten på en planet med liv och ett stundande nobelpris om detta liv kan bevisas.

Bilden visar ett fantasilandskap på en främmande planet med en aktiv vulkan.

måndag 5 februari 2018

Haumea en av flera dvärgplaneter i vårt solsystem. Äggformad och snabbroterande. Läs dess historia som vi tolkat det.


Idag har som de flesta vet vårt solsystem enbart åtta planeter mot tidigare nio. Pluto har klassificerats om till en dvärgplanet. Men som sådan är Pluto inte ensam. Fem stycken finns inklusive Pluto. Se lista och info om dem här.

Men nu var det dvärgplaneten Haumea det skulle handla om. Denna finns i Kuiperbältet bortom Pluto och har en massa av en tredjedels av Plutos. Namnet kommer från den Hawaiianska mytologins förlossningsgudinna och bestämdes av dess upptäckare på Palomar observatoriet Mike Brown 2004. Två månar finns runt Haumea vilka namngavs efter gudinnans döttrar Hi´iaka och Namaka.´

Haumea vilkens omloppstid runt solen är 285 jord-år är känd för sin snabba rotation runt sin axel vilken tar 4 timmar. Jordens i jämförelse tar 24 timmar.

Dess steniga yta är täckt av ett tunt skal av is och på ytan finns även en röd fläck. Men till skillnad mot den hjärtformade röda fläcken på Pluto har denna ingen form som ger associationer till något.

De två månarna är enbart ca 1% så stora som Haumea. Hi´iakahar en omloppsbana runt Haumea på 49 dagar och Namakas omlopp tar 18 dagar.

I dag anses Haumea en gång ha varit sammansatt på likande sätt som Pluto, hälften sten och hälften vatten Men för några miljarder år sedan smällde en större asteroid in i Haumea och det mesta av isen försvann plus att Haumea blev deformerad (oval ses den som eller äggformad) och försattes i spinn. Detta ses som förklaring till dess snabba rotation och form. Det finns en hel del isigt skräp i närområdet vilket visar att teorin kan bekräftas.

Min fundering är om dess månar kan vara rester av denna kollision?

Bilden är på dvärgplaneten Haumea med dennes två månar Hi´iaka och Namaka.

söndag 4 februari 2018

Nya rön om Titans hav


Saturnus måne Titan är en intressant plats. Här likt på Jorden finns hav. Flytande vatten är det inte i dessa utan flytande kolväten som etan och metan.

Små centimeterstora vågor kan ses här och båtar skulle kunna segla fram på ytan.

Vad som nu upptäckts är att likt på Jorden finns en medelhöjd på havsytorna runt månen likt det finns på Jorden.

Detta visar att det  finns vätska under ytan  likt det finns grundvatten under ytan runt Jorden. Just genom detta uppstår en medelhöjd av havsnivån likartad runt om.

Det visar att det finns mycket vätska under Titans markyta vilket får det att bli en reglering av havsmedelhöjden likt det blir här på Jorden.

Detta till skillnad om vattnet funnits enbart i skilda håligheter med skilda djup på skilda platser runt om på Titan då hade det inte varit en medelhavsnivå utan stora skillnader runt om månen i skilda håligheter eller havsdammar.

Bilden visar en bit av Titans nordpol med några synliga sjöar (hav)

lördag 3 februari 2018

I morgon 4 febr passerar asteroiden 2002 AJ129 oss på ett avstånd av 4,2 miljoner km.


Asteroiden 2002 AJ129 passerar i vårt närområde i morgon den 4 februari. Den diameter av ca 1 km och tillhör gruppen medelstora asteroider. Första gången den upptäcktes var 2002 av ett observatorium på Hawaii.

Dess hastighet är ca 34/km sek en hastighet högre än de flesta jordnära asteroider.

Om den skulle komma att krascha Jorden skulle den ställa till med stora skador. Men dess bana gör att denna fara ses som mycket liten under överskådlig tid.

Tyvärr är den för liten och avståndet för stort för att det ska gå att se den utan större teleskop.

Bilden visar dess bana i vårt närområde