Var det fel att nedvärdera Plutos planetstatus?

 

Pluto upptäcktes 1930 och klassificerades då som en planet. Detta ansågs den vara tills den omtolkades till dvärgplanet 2006. Men hur man ska dra gränsen mellan dvärgplanet och planet är aldrig riktigt klarlagt och olika personer har skilda uppfattningar.

I en ny studie  publicerad i tidskriften Icarus ger forskare uppslag till att rätta till det då de ser på hur en planets definition har förändrats sedan Galileos tid fram till det kontroversiella beslutet som Internationella astronomiska unionen fattade 2006 om att skapa en ny definition och som resulterade i att  Pluto inte längre ska ses som en planet.

Forskarna säger att IAU: s nuvarande definition är rotad i folklore och astrologi och att organisationen bör återkalla den tolkning de gjorde 2006. OBS mer diskussion inom detta se denna länk. 

 

De rekommenderar att kravet på att en planet rensar sin egen omloppsbana tas bort och att den ska fokusera på en viktigare egenskap som gått förlorad i den nuvarande definitionen. Definitionen att en planet är eller har varit geologiskt aktiv. Att rensa sin egen bana innebär att en planet har den starkaste gravitationskraften i sin omloppsbana och inte delar eller korsar sin bana med andra kroppar i rymden.

 

Eftersom Neptunus gravitation påverkar sin grannplanet Pluto och Pluto delar sin bana med frusna gaser och föremål i Kuiperbältet innebar IAU:s krav från 2006 att Pluto miste sin status som planet.

 – När Galileo föreslog att planeter (inklusive Jorden) kretsar kring solen fick det honom fängslad och i husarrest under resten av sitt liv, säger Metzger som är den som ledde studien och som arbetar vid University of Central Floridas Florida Space Institute. "När forskare intog hans ståndpunkt blev han på sätt och vis rättfärdigad och släpptes bildligt ut ur fängelset.

Men i början av 1900-talet satte vi honom i fängelse igen (bildligt) när vi gick med på 2006 års tolkning. Så på sätt och vis återfängslade vi Galileo. Så vad "vi" nu försöker göra är att fria Galileo ut ur fängelset igen så  hans djupa insikt blir kristallklar. "För termen planet anser jag och som de flesta planetforskare att runda isiga månar är planeter", säger Detelich en av de forskare som var med om studien. "De har alla aktiva geologiska processer som drivs av en mängd olika interna processer liksom alla världar med tillräckligt med massa har för att nå sin hydrostatiska jämvikt. Som geolog är det oerhört mer användbart att katalogisera planeter efter deras inneboende egenskaper än genom deras omloppsdynamik, avslutar hon"

Själv anser jag också att Pluto ska ses som en planet men tvekar över att se månar som detta (min anm).

Bild vikipedia på Pluto. Pluto sedd från New Horizons 14 juli 2015.

Hygiea klassas nu som solsystemets minsta dvärgplanet

Genom SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile har astronomer avslöjat att asteroiden Hygiea skulle kunna klassas som en dvärgplanet.

Hygiea är det fjärde största objektet i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter efter Ceres (dvärgplanet) är följande klassade som asteroider Vesta, Pallas, Juno och Hygiea.


För första gången har bilder av Hygiea tagits med så hög upplösning att dess yta, form och storlek har kunnat studeras i detalj. Forskarna fann då att Hygiea är sfärisk vilket gör att den kan ersätta Ceres på tronen som solsystemets minsta dvärgplanet.


 Hygiea uppfyller direkt tre krav som ställs på en dvärgplanet. Den går i en omloppsbana kring solen. Den är inte en måne. Den har till skillnad från planeterna inte rensat bort objekt från banor i sin omgivning. Det sista kravet är att massan är tillräckligt stor för att gravitationen ska dra kroppen samman till ett klot.


Nu har observationer med VLT visat att Hygiea uppfyller även detta krav. Med datormodeller har forskarna konstaterat att Hygieas nästan sfäriska form sannolikt uppstod vid en frontalkollision med en asteroid vars diameter var mellan 75 och 150 kilometer.


Simuleringar visar att den våldsamma kollisionen, som inträffade för omkring 2 miljarder år sedan, fullständigt splittrade moderkroppen vilket fick resultatet att  kollisionsresterna samlades till ett nytt objekt. I detta fall Hygiea med en rundad form.


"En kollision av liknande slag mellan två stora kroppar i asteroidbältet har inte inträffat under de senaste 3-4 miljarder åren" säger Pavel Ševeček, forskarstudent vid Karlsuniversitet i Prag en av de medverkande i studien.


Bild från vikimedia på Hygiea.

Namngivningen av en nyligen upptäckt dvärgplanet ej klar.

Bortom Neptunus finns en liten röd dvärgplanet som kretsar runt solen vilken ännu ej har något namn.


Sedan upptäckten 2007 har forskare kallat den ”OR10 2007”. Men nu önskas ett namn och allmänheten får därför möjlighet att rösta på ett av flera namnförslag. 

De namn som man kan välja på är  Gonggong(en kinesisk vattengud), Holle en fertilitetsgudinna vilken kunde skapa snö enligt fornnodisk mytologi och Vili guden som besegrade Ymer i nordisk mytologi



007 OR10 finns i Kuiperbältet området bortom Neptunus där även  Pluto ingår. Forskare vet inte den exakta storleken på 007 OR10 men  tror den är  ca 1250 km i diameter. Den är därmed mindre än dvärgplaneterna Pluto och Eris  men likväl en av de 10 största objekten i Kuiperbältet.


Den är troligast materalmässigt en blandning av is och sten och har en av de rödaste ytor av de objekt som  upptäckts i Kuiperbältet. 


Forskarna tror att den röda färgen kan vara resultatet av solljusreflex på metanis  på ytan. Själv tror jag det är sand mättad av rostat järn. Men det är min teori.
  

Bilden visar några dvärgplaneter i Kuiperbältet. Dock ej ovanstående då jag ej fann någon fri bild på denna att publicera. Men följ länken ovan där finns en illustration för att se denna enligt hur man antar den ser ut.

Den vad vi vet mest avlägsna dvärgplaneten i vårt solsystem har skymtats igen.

I november upptäcktes en tidigare okänd dvärgplanet i vårt solsystem. Det är den mest avlägsna dvärgplanet vi hittills upptäckt nära 100 gånger avlägsnare från vår sol än vad Jorden är.


Den har fått smeknamnet ”Farout” medan dess preliminära beteckning från den internationella astronomiska unionen är 2018 VG18. Allt tyder på att det är en rund rosafärgad dvärgplanet. Se här en illustration av hur den kan tänkas se ut.

Samma team, se nedan upptäcte den redan i oktober i år och gav den då smeknamnet ”The Goblin”. 


Allt som vi för närvarande vet om 2018 VG18 är dess extrema avstånd från solen dess ungefärliga diameter och dess färg säger David Tholen forskare vid University of Hawaii och del av discovery-teamet. 


”Eftersom 2018 VG18 är så avlägsen och kretsar mycket långsamt är det sannolikt att det tar mer än 1000 år för den att runda solen” säger Tholen.


Om vi ser på den hypotetiska Planet 9 vilken är än mer avlägsen mellan hundratals och tusentals AU anser forskare att denna kan förändra banor för mindre objekt därute och det kan ge en vink om var vi ska söka planet 9 (när vi vet mer om Farouts bana). 


Kanske vi då en dag kan upptäcka planet 9 (om den nu finns). Men till detta behövs än mer kraftfulla teleskop och kanske bör något av dessa ha en bana ute i området bortanför Pluto.


 Bild på dess bana därute. En illustration på hur den kan se ut i närbild kan ses genom länk ovan.

Ny forskning visar vissa små oregelbundna dvärgplaneter o asteroider har ringar

Chariklo eller 10199 Chariklo även känd som 1997 CU26 är en så kallad centaur (asteroider med namnet centaur är de vilkas omloppsbana ligger mellan Saturnus och Uranus). 


Det är den största kända centauren. Chariklo upptäcktes av James V. Scotti vid Spacewatch-projektet den 15 februari, 1997. Asteroiden är uppkallad efter Chariklo i den grekiska mytologin. Chariklo var en nymf, kentauren Keirons hustru och dotter till Apollo. Storleken på denna oregelbundna asteroid är 260*10 km.


Dvärgplaneten Haumea är dvärgplanet djupt in i vårt solsystem. Haumea var först känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet dit även dvärgplaneten Pluto räknas in men med enbart en tredjedel av Plutos massa. Haumea upptäcktes av J. L. Ortiz et al vid Instituto de Astrofísica de Andalucía vid Sierra Nevada Observatory i Spanien och av Mike Brown's team vid Caltech i USA. 

Haumea namn är från den Hawaianska mytologin där Haumea är fruktbarhetsgudinna och  namnet valdes särskilt med tanke på att gudinnan förknippas med elementet sten.

 Storleken på Haumea är ca1150*100 km. Den har likt ovanstående Chariklo och likt planeterna Saturnus, Jupiter, Neptunus och Uranus egna ringar runt sig. Något som förvånat då man ofta ansett att ringar bör finnas enbart runt runda kroppar där gravitationen är likartad runt om. Vilket ovanstående objekt inte är.


Chariklo och Haumea var de första små föremål som upptäcktes med ringar vilket nu får oss att anse att ringar är vanligare än vi trott ”, säger Maryame El Moutamid forskarassistent vid Cornell centrum för astrofysik och planetarisk vetenskap och en av författarna till en ny rapport.


”När det gäller små som kroppar Chariklo och Haumea är ringarna begränsade av gravitationen på grund av objektens form ”. 


Chariklo är en liten, stenig asteroid mellan Saturnus och Uranus vilken tar 63 år på sig för att kretsa ett varv kring solen. Det är det största objektet i en asteroidklass som kallas kentaurer.


Haumeaen dvärgplanet i Kuiperbältet (korsar Neptunus omloppsbana) ungefär en tredjedel så lika stor som Pluto med form som en rugbyboll. Den finns i Kuiperbältet en region bortom Neptunus omloppsbana. Haumea tar ca 285 år på sig för att kretsa ett varv kring solen.


Det var lite nytt från vårt solsystem.


Bilden är en illustration av Haumea innan ringen upptäcktes som den antas se ut med sina två små månar utan ring.

Sedna dvärgplaneten vilken verkar komma från samma nebulosa som vår sol

Sedna är en dvärgplanet vilken finns  Kuiperbältet, 13 miljarder kilometer från jorden. Det innebär ca 3 gånger så långt bort som Neptunus finns från oss.  Där ute finns även kända kometer som befinner sig längre bort än Sedna, men de är för svaga för att kunna observeras. Det tar ungefär 10 800 år för Sedna att kretsa ett varv kring solen.

Sedna har en mycket avlång omloppsbana runt solen. Den troligaste förklaringen till detta är att Sedna en gång blivit störd av en stjärna som passerade i dess närområde. En av de stjärnor vilka bildades av samma kollapsande nebulosa som vår sol.

Denna förklaring är troligast av ett antal andra som teoretiserats fram.

Sedna är det mest avlägsna objektet i solsystemet som kunnat observeras.

Den är det fjärde största objekt man funnit ute i Kuiperbältet efter Eris, Pluto samt Makemake. Dess temperatur överstiger aldrig -250C.

Observationer vilka gjorts från ESO i Chile  visar även att Sedna är ett av de rödaste objekten i solsystemet nästan lika röd som Mars. Det gör att det troligen har samma slag av ytmaterial som Mars.

Teorin om en passerande stjärna vilken stört Sedna har i ett nytt arbete än mer visat sig sann. Se medföljande länk om detta arbete. Därför kan vi nog lämna tidigare teorier om Sednas mystiska bana som förklarad.

Mycket finns ännu att upptäcka och gränsen mellan dvärgplanet och planet diskuteras åter. Tidigare var Pluto kvalificerad som en planet men har nu blivit klassificerad som dvärgplanet. Men  gränsen ska dras diskuteras vidare så kanske Pluto snart blir en planet igen. Vi har ju även månar som är större än planeten Merkurius ex Ganymedes runt Jupiter. Men de blir säkert fortsatt kvalificerade som månar då de kretsar runt en redan kvalificerad planet.

Sista ordet är knappast sagt. En dag får kanske Pluto åter planetstatus. Likt Eris även borde få vilken även denna är en dvärgplanet snäppet större än Pluto.

Bilden är en konstnärs bild av Sedna.

Haumea en av flera dvärgplaneter i vårt solsystem. Äggformad och snabbroterande. Läs dess historia som vi tolkat det.

Idag har som de flesta vet vårt solsystem enbart åtta planeter mot tidigare nio. Pluto har klassificerats om till en dvärgplanet. Men som sådan är Pluto inte ensam. Fem stycken finns inklusive Pluto. Se lista och info om dem här.

Men nu var det dvärgplaneten Haumea det skulle handla om. Denna finns i Kuiperbältet bortom Pluto och har en massa av en tredjedels av Plutos. Namnet kommer från den Hawaiianska mytologins förlossningsgudinna och bestämdes av dess upptäckare på Palomar observatoriet Mike Brown 2004. Två månar finns runt Haumea vilka namngavs efter gudinnans döttrar Hi´iaka och Namaka.´

Haumea vilkens omloppstid runt solen är 285 jord-år är känd för sin snabba rotation runt sin axel vilken tar 4 timmar. Jordens i jämförelse tar 24 timmar.

Dess steniga yta är täckt av ett tunt skal av is och på ytan finns även en röd fläck. Men till skillnad mot den hjärtformade röda fläcken på Pluto har denna ingen form som ger associationer till något.

De två månarna är enbart ca 1% så stora som Haumea. Hi´iakahar en omloppsbana runt Haumea på 49 dagar och Namakas omlopp tar 18 dagar.

I dag anses Haumea en gång ha varit sammansatt på likande sätt som Pluto, hälften sten och hälften vatten Men för några miljarder år sedan smällde en större asteroid in i Haumea och det mesta av isen försvann plus att Haumea blev deformerad (oval ses den som eller äggformad) och försattes i spinn. Detta ses som förklaring till dess snabba rotation och form. Det finns en hel del isigt skräp i närområdet vilket visar att teorin kan bekräftas.

Min fundering är om dess månar kan vara rester av denna kollision?

Bilden är på dvärgplaneten Haumea med dennes två månar Hi´iaka och Namaka.

Haumea en dvärgplanet i Kuiperbältet hade en överraskning för astronomerna att visa upp.

Tre gånger mindre än Neptunus finns Haumea därute i samma bälte av himlakroppar där även Pluto finns.

Pluto har det inte men Haumea har det, en ring. Likt Saturnus och i viss mån även Neptunus och Uranus vilka ha ringar har det för första gången hittats en ring runt en dvärgplanet och det ute i det avlägsna Kuiperbältet.

En överraskande upptäckt. Det var när en avlägsen stjärnas ljus i bakgrunden låg i ett läge från oss sett som ringen kunde skymtas.

Kanske är ringar av damm och stoff något vanligare än vi tidigare trott runt planeter och kanske även asteroider. Egentligen är det inte konstigt att dessa små partiklar fångas upp av större kroppar och får en egen bana runt dessa efterhand som dessa partiklar  blir fler och attraherar varandra och en ring bildas.

Bilden föreställer Haumea som vi antar den ser ut på nära håll.

Dvärgplaneten Ceres med sina lysande punkter har har livets byggstenar

Intresserade läste och förundrades under lång tid över mysteriet på Ceres starkt lysande fält för några år sedan. Idag tror man det är saltavlagringar.

Nuhar även resultat visat att livets byggstenar kol och väte finns på Ceres.

Om dessa föreningar bildats på ytan eller inuti Ceres eller kommit till Ceres utifrån är en obesvarad fråga. En viktig fråga vilkens svar forskare idag söker.

Kan liv finnas i enkel form under ytan? Kanske men troligt är det inte. Livets byggstenars existens på en plats innebär inte liv. Det innebär ungefär samma sak som att guld finns på en plats men inget guldmynt. 

Ny dvärgplanet upptäckt i vårt solsystem. Tillfälligt namn är 2015 RR245.

Pluto vilken numera ses som en dvärgplanet i sällskap med en mängd andra i vårt solsystem har sällskap av flera andra. Exempelvis Ceres med sina ännu inte helt förklarade ljusskimrande fält på ytan.

Nu har ytterligare en upptäckts. Denna gång bortom Neptunus bana. Storleken är inte mer än ytan av Storbritannien. Förvånande nog är den mycket ljus. Kanske det är anledningen till att den nu upptäckts. Säkert finns det mörka dvärgplaneter därute vilka ännu inte hittats. Tänk på den så eftersökta planet 9 vilken antas finnas därute.

Namnet på den dvärgplanet vilken nu hittats är för tillfället 2015 RR245. Men den ska få ett egennamn snarast.

De dvärgplaneter vilka är erkända som sådana hittills förutom denna är följande i dagsläget: Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris.

Troligast är den nu funna dvärgplaneten  en istäckt kropp likt flera av de andra dvärgplaneterna och månarna i vårt solsystem. 

Triton den största av Neptunus 16 månar kunde lika väl ha bytt plats med Pluto som dvärgplanet.

Triton är den största av Neptunus  16 månar och den sjunde största i vårt solsystem.

Den har stora likheter med Pluto dvärgplaneten och ses därför som troligast infångad från Kuiperbältet. Bältet med större och mindre objekt där Pluto ingår som ett. Det skulle därför lika gärna kunnat vara Pluto som kretsat runt Neptunus och Triton haft Plutos plats. Se storlekar på de två.

Stora delar av månens sydpol täcks av kväveis. Även atmosfären är kväverik. Här finns isvulkaner och gejsar vilka kan spy ut flytande kväve uppåt åtta meter högt.

Självfallet är även Triton likt gårdagens Ariel intressant att undersöka närmare.

Långt in i framtiden blir solen en expanderande röd jättestjärna. Mänskligheten kan likväl överleva på Eris.

Om flera miljarder år expanderar solen till en röd jättestjärna och har detta utseende under många miljoner år. Det kommer att innebära att Jorden uppslukas av värme och blir obeboelig. Allt kokar bort.

Men det går inte över en natt utan vi får mycket god tid på oss att reagera.

Och den beboeliga zonen runt solen kommer att finnas kvar men inte här. Ända ut till Pluto blir det problem. Pluto blir den nya Venus eller Merkurius och knappast beboelig.

Men utanför denna kommer zoner av beboeliga småplaneter att finnas under mycket lång tid. Kanske blir det mänsklighetens nya hem här ute i Kuiperbältet.

Här kommer att finnas småplaneter med vatten och temperatur som passar människan. En småplanet vilken kan bli människans nya hem är Eris.

Kanske ytterligare någon småplanet kan bli mänsklighetens nya hem därute men en bit utanför Eris bana blir det för kallt och den mystiska planet 9 om den nu finns är säkert alldeles för långt bort.

Eris verkar vara den bästa livschansen om människan fortfarande finns då om flera miljarder år för överlevnad i vårt solsystem under ytterligare flera hundra miljoner år.

Första månen upptäckt på Makemake av Hubbleteleskopet.

Utanför vårt solsystem och Plutos bana finns ett asteroidbälte där tusentals stenar och dvärgplaneter finns. En del av ungefär samma storlek som Pluto.

Det var efter upptäckten av detta Pluto fick lämna sin klassificering som planet och bli en dvärgplanet. Kuiperbältet heter området och Pluto ingår i detta.

Här har många himlakroppar upptäckts de senaste åren. En av dessa är dvärgplaneten Makemake  vilken upptäcktes den 31 mars 2005. Det är en dvärgplanet  vilken är av 75% storlek av Plutos. De tredje största av dvärgplaneterna. På andra plats kommer Eris.

Det är i omloppsbana runt denna som nu en måne upptäckts.  Månar finns troligen i omloppsbana runt de flesta himlakroppar av en bestämd storlek. Var denna storlek  går är okänt. Men teoretiskt skulle alla himlakroppar kunna hysa stenbumlingar eller månar runt sig. Kanske även små asteroider har ministenar kretsande  om sig.

Månar är i varje fall inte unikt. Det unika är troligen istället en planet utan måne om denna inte finns för nära sin sol likt Venus och Merkurius i vårt solsystem. I det fallet drar troligen solen bort månen och den kommer att falla in i solen.