Mantra: Mindre lönsamhet fler jobb!

Ja vore det inte en bra idé. Självklart ska det löna sig att driva ett företag. Men om det går med vinst bör man då inte vara nöjd. Varför öka vinsten kontinuerligt. Var finns smärtgränsen? När blir ökningen en minskning på sikt mänskligt men även företagsekonomiskt sett?

Kanske en konstig fråga. Men tänk då på följande under 50 och 60-talet ökade produktionen och lönsamheten år för år. Samtidigt fick fler och fler arbete. Arbetslöshet fanns knappast. Då gällde följande sanning att den som ville ha ett jobb fick och oftast där denne ville få det.

Vad har hänt sedan dess? Ja lönsamhetsjakten har fortsatt. I dag upplever vi hur man förväntar sig fortsatt lönsamhetsökning. Men smärtgränsen var finns den?

Jodå den har uppkommit och fler smärtgränser kommer att uppstå. Råvarutillgång, klimatpåverkan är några som kommer att stoppa lönsamhetsförväntingarna i framtiden och fler kommer.
Har då smärtgränsen redan nu nåtts inom något område. Jodå det har den. I lönsamhetsjakten jagas kostnader fastän företag redan går med vinst och ibland hög sådan. Men för att öka den ytterligare någon procentenhet för aktieägarnas skull har man många gånger dragit in på personal.

Smärtgränsen har härmed gett det vi ovan kallade en minskning. I detta fall en minskning av personal. Minskningen har då drabbat enskilda personer som i många fall därefter inte fått nytt jobb. Var den procentuella lönsamhetsökningen då värd detta mänskligt sett?

Min uppfattning är nej. Bör vi inte hushålla med både naturresurser, klimatpåverkan och mänskliga resurser i så motto att mänskliga resurser innebär att dela med sig av det vi har av arbete och konsumtion. Självklart enbart så länge företaget går med vinst. När företaget pekar mot förlust eller redan hamnat där då finns ingen annan lösning ibland än personalnedskärningar. Det är bättre att några har jobb i ett företag än att företaget läggs ner.

Men att som i Telias fall nu dra ner på så mycket personal därför att företaget ger några procentandelar mindre vinst än förväntat är enligt mig egoistiskt vansinne. Samtidigt kommer ett par tusen personer för dessa procentandelars skull att drabbas personligen och säkert i många fall hamna i krissituation, ekonomiskt, äktenskapligt och psykiskt.
http://www.idg.se/2.1085/1.144400

http://www.ekonominyheterna.se/nyheter/2008/02/08/telia-soneras-vinst-lagre-an-va/index.xml

Ja så var det sagt med förhoppningen att det kan ge någon fröet att kunna påverka det inte jag har möjlighet till.

TÄNK PÅ FÖLJANDE är allt förutbestämt och i så fall hur och varför? Är följande resonemang fel och i så fall hur?

En rörelse för länge sen gjorde att följverkningarna blev att du i dag höll på att bli överkörd av en bil när du gick över gatan. Är allt förutbestämt om man bara kom på hur man skulle tolka pusslet som läggs bit för bit...

Detta var mitt inlägg som vecka 6 upplevelse.

Galningar, Lyssna! skrek LorenzoValla

Valla var praktiker och född under 1400-talet. Han ansåg att många av de aristoteliska syllogismerna och de deduktiva arbetssätten vid bevisföring kunde ses som opraktiska.

Han tog följande exempel:
Påstående 1 : Ingen människa är en sten.
Påstående 2: Någon människa är ett djur.
Slutsatsen blir då: Således är något djur inte en sten.

Valla sa nu. Jag kan inte avhålla mig från att skrika: Har ni någonsin hört någon argumentera på detta sätt ni folk av galningar?

Han ville därför utarbeta en ny och mer praktisk logik

Modernisering av vetenskapliga metoder har kommit och gått. Kvantitativa metoder som mätning och vägning med analysförfaranden som statistik har funnits länge och används fortfarande mycket. I många undersökningar kan denna metod knappast ersättas Laboratorieförsök är ett exempel där den används. De kvalitativa försöken däremot har i dag fått många förespråkare. Här undersöks enstaka fall. Metoder som den hermeneutiska m.fl. har idag stort utrymme inom samhällsforskningen. För metodintresserade se länken
http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm

Petrus Ramus som var född i början av 1500-talet blev den som utarbetade den nya idé som Valla hade eftersökt.

Idén var att det skulle finnas en bättre metodik av logik än den aristoteliska som blandad med religionen och med namnet skolastik nu vara allenarådande. Han lyckades bilda skola med sin egenkomponerade logik. En logik som blev en del av en retorik och argumentationsteknik som han hämtat ur flera källor och blandade till en egen blandning som faktiskt både uppmärksammades och även bildade en ny skola inom området logiskt argumenterande. Enklast att förstå honom på ett kortfattat sätt finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramism

Ja nog kunde man hitta på nya idéer då som nu inom vetenskapsområdet. Människan var inte dummare då än nu. Skillnaden var bara att mänskligheten ännu inte gjort så många misstag som nu och därmed inte hade samma lärdomar att utgå från som vi har i dag. Av misstag lär man sig i både laboratorier och bland olika yrkesgrupper eller bland vanligt fotfolk. Genom att ta avstamp från en idé föds nya idéer inom alla vetenskaper.

Vi har lättare i dag att ta detta avstamp från någon idé sedan tidigare och utveckla den vidare än vad folk tidigare i historien hade. Det fanns inte så många idéer att ta avstamp från tidigare och inte spreds idéer så snabbt heller. Boktryckarkonsten som uppfanns på 1400 talet blev en första avstamp på spridning av idéer till fler och därmed blev med tiden idéerna som det kunde utgås från fler för fler. Då började även tekniska idéer spridas och utvecklas likt alla andra idéer och från detta har vi just nu 2008 års samhälle. Ett samhälle där utveckling och förändring accelererar hela tiden.

I dag har vi det som kallas kunskapssamhället. Vi överflödas dagligen med en kunskaps och idébank från Internet. Ökningen av vetenskap och pseudovetenskap bombarderar den vetgirige i accelererande takt. Knappen stäng av fungerar inte alltid och risken för överkonsumtion av kunskap kan bli att den till slut nonchaleras. Större och större datorkapacitet får kunskapsfloden att öka hela tiden. Det finns snart hur många svar som helst på samma fråga om man använder sökmotorerna. Att sortera ut sanningen ur all kunskap innebär att ta till sig den sanning som man mår bäst av. http://internetworld.idg.se/2.1006/1.143292

Det tekniska inom datorerna har idag blivit huvudintresset för många och då hårdvaran inte mjukvaran. Därför finns en hop av olika slag av nischade datorskrifter som alla har sina läsare.

OBS: självklart finns även en stor mängd mjukvaruutvecklare som försöker få mjukvara och hårdvara att jobba tillsammans få än mer kapacitet i spel och kunskapsaccelerationssamhällets tjänst. Men alla samhällen har till slut kollapsat hur vår tids kunskapsdatorsamhälle kommer att kollapsa vet ingen bara att det statistiskt kommer att ske förr eller senare.

Petrarca krävde latin

Han var vältalare och krävde en återgång till klassiskt latin i de lärda kretsarna. Det latin som politikern och filosofen Cicero en gång talade och skrev under det sista århundradet före vår tideräkning i Rom.

I dagarna har en kurs i detta det lärdas språk genom tiderna startat i Lund igen. Det var ett tag sedan sist. http://sydsvenskan.se/lund/article297565.ece Självklart behövs det. Hur många gamla skrifter är inte skrivna på latin och nya tolkningar behöver nya översättare. Det är inte enbart läkare exempelvis som behöver kunna latin. Ja. Läkare kan väl knappast latin mer än den latin som namnger människans sjukdomar och organ.

Latin var de lärdas språk och talades genom århundradena i både kyrkor och på lärosäten. På universiteten var det ett sätt att urskilja sig som lärd i motsatts till allmogen vilka knappast alltid ens var läskunniga. Däremot kan man ha åsikter om varför predikanter använde latin. Allmogen förstod ju ingenting av mässorna. Men mystiskt lät det säkert i deras öron och kanske det var meningen. Men det innebar att besökande i kyrkorna inte förstod ett ord av vad prästen sa utan fick sitta och lyssna på predikningar söndag efter söndag på ett språk de inte förstod. Det innebar inte att de fick avstå ifrån dessa ibland långa, mycket långa, mässor. Kanske inte så konstigt då att människor somnade i kyrkan och kyrkvärdar fick som uppgift, då som senare, att hålla besökarna vakna med kyrkstötar som man puttade till de sovande med så de vaknade och inte missade mässan de inte förstod.

Vältalighet är något som följt med genom historien. De som inte kunde tala de lärdas språk sågs det ned på och även i dag ses vissa sätt att tala som mindre fina. Vi kan bara ta vårt eget land som exempel. Det skämtas om vissa dialekter även idag. Skånska ses på en del håll uppåt landet som en ful dialekt och många ser ner på de som talar detta. Likväl som många dialekter norrut ses ned på i Sydsverige.

Så vi är inte ett dugg bättre i dag än då. Människan är den samma påverkad av genom generationer av olika slag och av egenkonstruktioner av fördomar. Latin används inom vissa vetenskaper fortfarande inom läkarskrået och biologin m.m. Annars är i dag engelska världsspråket. Från tiden då latin blev något urskiljande mellan lärd och olärd har vi troligen fått allmogens behov av urskiljande mellan fint och fult språk. De ville också urskilja sig som bättre mot sämre folk och här kom urskiljningen att handla om dialekter. Därför har vi de uppfattningar inom det dialektala som vi ännu i dag bedömer människor utifrån i 2000 talets Sverige. Lite dialekter att lyssna på finns här. Jag anser det lika finns att tala norrländska som skånska eler någon annan lokal dialekt. Ingen dialekt är finare eller fulare än någon annan. Alla tillhör samma språk Svenskan. http://swedia.ling.gu.se/

Eckerhart och själens ofödda gnista

Enligt Eckerhart är en del av vår själ ofödd och ännu ej skapad. Den är vårt innersta. Denna som han kallar själens gnista kan förenas med Gud eller bättre utryckt återförenas med Gud då den ses som kommen ur Gud. Men för att detta ska kunna ske måste vi uppge allt inte bara materiella föremål utan även vår status och hör och häpna vår vilja till att göra goda gärningar och ännu mer häpnadsväckande förlora Gud. Själen måste förlora Gud??

Men Eckerhart är klar i sin ståndpunkt och påstår som slutknorr att allt, precis allt, måste förloras för att själens tillstånd ska få ett fritt intet vilket är en förutsättning för att vinna sig själv och återförenas med Gud.

Som mystiker fick Eckerhart stort anseende på sin tid. Många följde i hans fotspår. Mystiker och 1300-talet var en kombination som fungerade och gav eko i historien. Vidskepelse och vetenskap, religion och alkemi, hörde tiden till.

Nog var denna tid lika spännande som vår. Skillnaden var att i vår tid är tekniken spännande hela tiden utvecklas tekniken och gör livet mer och mer teknikfixerat genom att nya tekniska behov skapas med hård marknadsföring som får oss att anse oss tvungna att äga denna för att vi ska må bra.

På 1300-talet var spänningen inte teknik utan de inre resorna som intellektuella och andra gjorde som sedan resulterade i fantastiska idéer och mystiska uppenbarelser som fick människor att häpna och rädas. Sedan ska vi inte bara se positivt på detta då det i vissa perioder gick helt överstyr. Tänk på häxjakten och på inkvisitionens härjningståg. Men även tekniken som idag påverkar vårt samhälle har och kommer troligen än mer att gå överstyr lite då och då den med. Här tänker jag på atombomben, avgasproblemen och freonutsläppen för att ta något exempel.

Ett aktuellt supervapen som det i dagarna har skrivits om är detta supervapen från USA som nu sett dagens ljus. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1763115.ab Kanske betydligt miljövänligare än de vapen vi tidigare sett. Men fortfarande dödligt farligt och man kan inte påstå annat än att vi människor inte har lärt något ur historien. Vi krigar och förstör lika glatt som våra förfäder gjorde. Varje gång ett krig tagit slut tror vi lika fullt att detta var det sista kriget.

Men så kommer nya generationer och upprepar samma sak igen nu med nyare och mer effektiva vapen. Det vapen som beskrivs ovan är ett av de nyaste. Säkert i tiden. Då det kan ses som miljömässigt bättre än tidigare. Så miljöanpassningen har även börjat synas i vapenarsenalen. Men inte har mänskligheten blivit mindre mordiska för det.

Marsilius av Padua o Kejsaruppgiften

Enligt honom var en stark kejsarmakt det bästa för en stat och dess medborgare. Kejsarens största uppgift skulle vara att upprätthålla det yttre och inre försvaret mot oordning och krigshandlingar.

Men han såg ett farligt hot mot freden. Det var risken av krig mellan den världsliga och kyrkliga makten. Därför ansåg han att kyrkan skulle underordna sig den politiska makten i allt som handlade om världsliga frågor. Påven och prästerskapet ska hålla sig till sakramentens utdelande och lärarrollen inom den kristliga sfären och inget annat ansåg han.
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist01-04disc.htm

Detta sa han under 1200-talet och historien talar sitt tydliga språk. Det blev stora religionskrig senare. Trettioåriga kriget är ett exempel på religionskrig.
http://www.smb.nu/svenskakrig/1618.asp

Något annat var men även det en från början ickepolitisk handling var inkvisitionen.
http://www.admetam.org/inkvisitionen/index.htm

Ja att dra gränsen mellan vad som är världsligt eller religiöst har under hela mänskligheten varit ett dilemma. Många krig har utkämpats med religionen som täckmantel. Vad kan ses som något ickereligiöst, något utanför trons område. Ska man se det objektivt blir det allt utanför de områden Marsilius beskrev. Ska man se det subjektivt utifrån en troendes synpunkt innefattar religionen allt.

Så problemet inom området är näst intill olösligt. Troende och icke troende står här i motsatsförhållande till varandra, troende av olika kyrkor likaså. Därför blev religionskrig så vanliga och så grymma och fortfarande finns oro inom religionsområdet. Islam och hinduism mot kristna m.m. ser vi ofta bevis på i medierna. Politik eller olika slag av religion är ofta inte något som går ihop även idag om de inte är trosfränder. Se tex http://www.gfa.org/latestnews eller http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149373

Slutligen anser jag själv som aktivt kristen att vi alla måste respektera varandra även om vi har helt motsatta uppfattningar i tro eller politik. Tyvärr har religion och tro många gånger använts i mänskliga maktsystem eller av rädsla för oliktänkande och då gett ett resultat som är helt motsatt till kärlek och omtanke innebär vilket oftast är grundpelarna i all trosinriktning.

d`Autrecourt sa att det finns mirakler

med bestämdhet som förklaring till att man aldrig kan vara för säker på någonting. Något som alltid inträffar efter en viss händelse kan bli helt annorlunda i resultat nästa gång det sker även om all erfarenhet visat att alltid en viss händelse resulterar i ett visst resultat. Som exempel tog han elden. Om man för in sin hand i lågan visar all erfarenhet att man bränner sig. Men det finns inget som säger att detta alltid måste bli resultatet. Det finns mirakler. Jesus utförde sådana, bibeln är full av dem.

Vi måste alltid i alla beräkningar ha med möjligheten av ett mirakel. Därför kan vi aldrig vara helt säkra på någonting menade han.

Ja det finns säkert viss sanning i detta. Oväntade resultat av överraskande slag efter en viss handling har vi säkert alla upplevt. Oförklarliga upplevelser vi ej kan förklara har säkert också många av oss upplevt. Även om vi har rutiner av exakt samma slag i många fall när vi gör något och gjort exakt samma sak under lång tid för att vara säkra på att göra rätt så inträffar en dag plötsligt något helt oväntat som vi inte kan förklara, som resultat av handlingen.

Tänk efter, vi har alla upplevt detta, i smått som stort. Man kan kalla det mirakel, otur, tur eller bara bli förbannad eller irriterad när detta sker. Men förklara, det kan vi inte. Livet är inte något vi kan förutse fortsättningen av. Därför är egentligen all planering framåt meningslös. Då händelsekedjor vi inte rår över krockar med vår händelsekedja i livet dagligen och ändrar planering och händelser vi tror oss möta till helt andra slag av händelseresultat. Ett aktuellt exempel på ett mirakel av det slag som bara händer utan att någon förstår hur eller varför är detta som beskrivs här. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_807237.svd

Hur vi än planerar så blir livet ändå inte som vi planerat och ju längre fram i tiden vi planerat våra liv desto större felmarginal måste vi räkna med.

Ockham o Guds vilja inkl dagens makthavares

Hans världsbild gick stick i stäv med den då rådande aristoteliska. Aristoteles världsbild är att världen är som den är av nödvändighet det finns inget alternativ. Ockham ansåg däremot att världen är tillfällig det är tillfälligheten som avgjort hur världen set ut. Det fanns otaliga alternativ vid skapelsen att den blev som den blev såg han som Guds suveräna vilja i bemärkelsen av ett medvetet val av Gud.

Detta gällde även moral. Guds vilja är bestämmande för alla moraliska normer det hade kunnat bli andra moralregler om Gud velat detta. De vi har, är inte som Aristoteles påstod och tidens vetenskapsmän ansåg, det absolut nödvändiga. Vi talar om slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Konsensus enlig Ockham: Gud vill inte det goda därför att det är gott. Istället är det goda gott därför att Gud vill det.

Man kan se det som att godhet är något vi kommit överens om och likaså ondska är något vi kommit överens om. Ondska och godhet är tolkat olika tid för tid. Att ta livet av oliktänkande sågs som godhet för länge sedan. Religionsförföljelser i bemärkelsen tvångsdöpning av hedningar sågs som godhet under många sekel och att utrota avgudadyrkan likaså. Våld och avrättningar i det godas tjänst var helt naturligt och även idag kan man se samma sak. Två stater som kämpar i ett krig mot varandra ber samma Gud om hjälp mot den onde fi. Ja inte kan det vara lätt att vara Gud och veta vem som ska bönhöras i ett sådant läge. Vem har rätt och vem har fel? Tur man inte har gudomlig makt. Hur man än gjort skulle då troende fått lida i ett krig. Vem skulle ha bönhörts och vem skulle ha nonchalerats?

Kan vi inte i vårt sekualiserade land se en likhet enligt ovan i bemärkelsen ont och gott?
Våra politiker ser på människan med politiskt färgade ögon. Reinfeldt anser att människor ska kontrolleras mer så de inte myglar till sig bidrag. Han anser även att det är ok att diskriminera människor utefter om de har ett jobb eller ej. Fastän diskriminering i dag i lag är förbjuden kan ett riksdagsbeslut särbehandla en viss grupp av människor utan att det ses som diskriminering utan istället ses som något gott som bär namnet arbetslinjen.

Inget indexuppräknande görs för långtidsarbetslösas ersättning som ex pensionärer får. Istället har ersättningen sänkts och för att ytterligare segregera har man särbehandlat dessa genom att icke sänka inkomstskatten för dessa utan istället för de som redan har en dräglig inkomst, de som har lyckan att ha ett jobb. Sahlin anser detta vara mycket orättvist och tänker återställa välfärden även för de som blivit utanför efter regeringsskiftet nästa gång. De långtids arbetslösa.

Med andra ord rätt och fel, gott och ont blir ett relativt begrepp där majoriteten av människors värderingar är vad som ska ses som gott och ont, rätt och fel. Tvåmotsatta uppfattningar av maktens individer togs upp här. Ett exempel på vad makt är utifrån våra politiker http://www.makthavare.se/Makthavarlistan

Visst hade det varit lättare om moral hade varit Guds sak och vår att följa denna utan att hitta på egna regler och egen relativ moral och etik. Men människan är inte så lätt att styra utan kan ses som en orolig själ.

En lista kan här ses på Sveriges mesta makthavare och kanske det inte är helt fel att som många präster gör under gudstjänsten ber förbön till Gud att hjälpa Sveriges regering att fatta de rätta besluten för att hjälpa de svaga i samhället. För vem som är svag verkar även det vara relativt i dag. Låt oss hoppas de makthavare vi har tänker och bryr sig om Sveriges hela befolkning och inte gör undantag för vissa grupper.