Google

Translate blog

söndag 24 april 2011

Det tredje ögat

Att se och uppleva det andra inte ser, det är vad medium gör. Man kan uttrycka det som att de har ett tredje öga.

Jag har själv både sett och hört saker som inte är naturliga, utan som jag ser det, en återuppspelning av händelser på en plats där någon stark känsla en gång har upplevts.
Jag tror inte på spöken eller kontakt med andra sidan. Däremot på att tragiska händelser (känslor) kan spelas in på en plats och upplevas som en filmsekvens om och om igen av en känslig människa som är i rätt stämningsläge.

Detta påstår jag att även ett medium gör. Visst, det finns bluff då de hittar på. Men även mycket känsliga personer som tar till sig känslor, ser saker och hör saker där en upplevelse en gång hänt. Detta är ett medium.

Vanliga människor kan vara  känsliga och söker därför i en del fall kontakt med dessa inspelade händelser utan att tänka på det. Då kan man uppleva samma sak om och om igen. Någon som går på samma plats åter och åter.

Programmet ”Det okända” i Teve4+ har fint visat hur väl denna teori bekräftats.

Sista programmet i serien där ett medium såg fyllisar stå och se in genom ett fönster är helt bekräftande. Hon såg händelser som hänt och de som bodde i huset hade känt sig iakttagna. Men ingen tror väl att avlidna går omkring som fyllisar även i nästa liv och tittar genom fönster?

Men visst, det hon såg hade säkert inträffat då mot andra hyresgäster, men upplevelsen fanns kvar o drabbade de som nu bodde där.

Mediet får de som söker hjälp att inte bli så mottagliga för upplevelser. Ett slags psykologi där den som söker hjälp blir av med sin känslighet genom att övertygas om att upplevelserna är borta.

Jag tror många medium är helt överens med min teori. Och att detta är förklaringen till det mesta på området.

Fundera gärna på vad tid är och vart den tar vägen.

lördag 23 april 2011

Stjärnfall. Skynda dig att önska något.

Varför blev det vanligt att man skulle önska sig något när man såg en stjärna falla?

Det var förr vanligt att man trodde att det var en verklig stjärna som föll och inte som det egentligen är ett gruskorn från rymden som brinner upp vid inträdet i atmosfären.

Ett stjärnfall sågs som ett omen, en varning eller en hälsning. Kanske från Gud. Tron var att stjärnorna var fästa på världsalltet och därifrån kunde de lossna och falla ner på skapelsens medelpunkt Jorden.

Det var därför något magiskt och gudomligt i ett stjärnfall och i trons mysterier ingick då att om man teg med vad man såg och önskade sig något tyst för sig själv kunde man bli bönhörd.

Man tog för givet att man såg detta stjärnfall själv och att detta uppstått som ett tecken, en möjlighet för just mig som såg det.

Nog var naturen och alltet besjälat förr, i allt såg man mystiska väsen och gudar. En mer spännande värld än vår måste man säga. Idag är det tvärtom.

Men jag misstänker att ett mellanting är sanningen om vad verkligheten är. En Gud, en djävul och en fri vilja och fria val från mänskligheten gör att det i denna kaosvärld finns olyckor, orättvisor men även glädje existerande sida vid sida.

Önskningarna vid stjärnfall finns kvar sedan urminnes tider i mänsklighetens själ och visst önskar många människor ännu i dag något när de upplever ett stjärnfall.

fredag 22 april 2011

Testa om du är mobbad

 Skrattar människor åt dig bakom din rygg?


Ser du hur människor viskar när du kommer i närheten?

Då är du utsedd som syndabock av dina medmänniskor. En ventil som dessa tar ut sina besvikelser på. Någon de njuter av att skratta åt för att minska sin egen ledsnad över sina misslyckanden i livet.

Testa om du är mobbad.

Hur ska du komma ur detta om du nu inte är en clownfigur som njuter av att vara fånig och leva som ett skrattobjekt. Men det är något helt annat än att vara mobbad. Clownen finns på de flesta organisationer.

Enda möjligheten är att kallt inte bry sig, då kan mobbingen upphöra och en ny mobbad kanske får träda fram efterhand som ny personal på en arbetsplats kommer eller den tidigare mobbade försvinner genom nytt arbete eller pension.

Men tecknen ovan är de du ska se efter om du önskar veta om du ses som löjlig.
Att söka nytt arbete kan vara omöjligt om du nu har ett, om inte kan ett arbete vara omöjligt att få. Du har en stämpel.

En osynlig sådan som får människor att mobba dig i det dolda ex på mobbade är personer i fas3 i Jobb och utvecklingsgarantin. De har hamnat här då de mobbats ut från arbetsmarknaden.

torsdag 21 april 2011

Backa min vän se din vagga

Såg i teve den 20 mars ett program om människans vagga. I en som det kallades sprickdal i östra Afrika delade en gång för millioner år sedan människan o apan livsrum. I den ännu i dag skogsklädda dalen finns apan kvar men människan är borta. Här uppkom människan.

Isåfall borde inte edens Lustgård varit här? Nej. Något stämmer inte. Apan ser i dag ut som den såg ut då. Medan människan utvecklats i olika grenar för att slutligen bli den vi är i dag.

Hur är detta möjligt? Varför utvecklade inte apan sig genom den populära evolutionsteorin?

Jag påstår att det kan vara en del sanning i dalens bakgrund men att Gud i människan la till en evolution som till slut gjorde att Adam uppkom skapad av Gud. Då kan självfallet dalen vara Eden.

Men det är en teori. En gång lämnade människan denna stora dal. Kan det vara den gången människan kördes ut från den genom sin synd?

Frågor, påståenden och möjligheter som bara kan spekuleras över. En sak är jag dock övertygad om. Den att evolutionsteorin förutsätter en skapare.

Evolutionen är skapad som en livsförändrande process. Livet skapas därmed fortfarande och skaparen är Gud. Bilden vi skapas till att vara lika. Inte kroppsligt, Gud är inget kön eller varelse. Men vi har skapats med valmöjligheter och egen vilja. Därför kan vi välja den onda vägen, att utnyttja och plåga andra för egna fördelar, eller tvärtom hjälpa andra.
Men om Gud skulle bryta in när vi krigar eller plågar då skulle vi inte längre ha en egen vilja, då skulle våra val stoppas om dessa blev onda. Därför ingriper inte Gud eller den onde då vi ska ha möjlighet som fria varelser att välja.

En gång får vi stå för de val vi gjorde.

onsdag 20 april 2011

Att tända en gnista

Detta var och är början på allt som sedan resulterar i en förändring. Revolutioner, förändringar på en arbetsplats, en politik, en ny uppfinning eller en ny idé överhuvudtaget.

Någon fick en snilleblixt och förmedlade denna idé som var den tändande gnistan vilken påverkade och övertygade många. En förändring skedde.

Att tända denna gnista som kunde och kan ge en förändring är ett slumpens spel. Många gnistor självslocknar eller förmedlas inte till de som tycker idén är värdefull och därmed förändras inget.

Att ha en idé innebär att förmedla den om man önskar se den förverkligad.   Men då till rätt personer. De som ser fördelen och kan använda den.

Idégivaren ensam kan oftast inte göra detta. Det behövs ett flertals beslut och ofta även pengar.

Många bra uppfinningar har därför fallit i glömska och aldrig realiserats. Många sämre uppfinningar har däremot realiserats då de förmedlats dit förändring och lönsamhet sågs.
När väl något kommer ut på marknaden så är det svårt för något som är bättre att slå igenom.

Ett exempel  är videomarknaden. Här slog VHS-formatet igenom snabbt och det betydligt bättre på alla sätt video-2000 fick aldrig en marknad. Tyvärr. Då detta hade betydligt bättre bildkvalité och var enklare att använda och även hade längre speltid.
Men så har hänt många gånger, det bästa kommer inte alltid ut på marknaden. 

tisdag 19 april 2011

Är du förföljd?

Det finns personer som av nöje förföljer någon bara för att se om de lyckas utan att bli upptäckta.

Detta är harmlösa personer som du inte behöver vara orolig för.

Oftast upptäcker du aldrig dessa kufar som kan vara både män och kvinnor. De gör detta som en sport och tillfredsställelsen är att inte bli upptäckta.

Sedan finns de farliga förföljarna. De som har ont i sinnet. Ofta betydligt klumpigare förföljare, de upptäcker du oftast långt innan de antastar eller rånar eller vad de har för dumt i sinnet.

De förföljer för ett syfte och är inte skickliga förföljare. Om du upptäcker eller misstänker någon som du ser upprepade gånger bakom dig, gå då aldrig in på gator där det inte finns mycket folk. Ring taxi om du är ensam ute eller gå in i en butik om det finns någon öppen.

Är du nästan hemma gå inte direkt in i din trappuppgång om du ser någon som tittar på dig. Stanna till utanför och visa att du sett personen. Kommer denne närmre, gå in snabbt.

Detta gäller dagtid. Kvällstid, in snabbt och lås om dig. Det är större risk att det är påverkade personer på kvälls- och nattetid. De handlar då utifrån sjuka tankar utan hänsyn till om de ses. Dagtid är det mer uträknande personer som inte vill uppmärksammas av fler än nödvändigt.

Det var några tips att ta till sig.

måndag 18 april 2011

Blir du förlägen?

Troligen inte. Idag är detta ovanligt men för bara några årtionden sen var det relativt vanligt att en människa kände sig bortgjord vilket är en synonym till förlägen.

Den som gjorde något eller blev tilltalad som något som inte var norm för vad som var lämpligt eller som blev uppmärksammad rodnade och kände sig förlägen.

Att uppmärksammas av okända eller få en kommentar av känsligt slag resulterade med rodnad och förlägenhet.

Mycket beroende på att uppfostran hade till mål att en människa skulle veta sin plats i samhället och inte se sig förmer än någon annan.

Beröm var därför något som få önskade då detta var något som gjorde att personen uppmärksammades och av en del sågs som stolt och ofta då sågs ner på som högfärdig.
Man nedvärderade därför alltid det beröm som gavs. Rodnade och förläget sa att det var väl inget alla skulle kunna göra samma sak.

I dag är beröm något som ges i tid och otid den som inget får ser sig som orättvist behandlad. Beröm krävs. När någon gjort något ser denne det som självklart att denne får ett erkännande för detta. Samma sak som beröm. Förlägenhet är ovanligt rodnad likaså.

I dag uppfostras nämligen barn till att ta för sig. Inte att ta hänsyn till andra i första hand. Världen ser annorlunda ut och allt kommer ur individualismens filosofi där varje människa ska ses som en individ som ska skapa sitt eget liv utan sidoblickar på vad det innebär för någon annans liv.

Sammanhållning bland likar har därför nästan försvunnit och ett tecken på detta är den lilla makt en fackförening har i dag. Minskat medlemsantal. Minskade protester mot orättvisor i samhället och nästintill inga demonstrationståg. För att inte tala om demonstrationståget på 1 maj som minskar år för år.

söndag 17 april 2011

Illusion av tillfredsställelse

Att få en löneförhöjning (gäller de som har arbete) eller ett nytt jobbskatteavdrag är något som ger en tillfällig tillfredsställelse. Snart uppkommer nya krav och behov av ytterligare högre lön.

Tillfredsställelsen var en illusion.

Att få den man förälskade sig i och en familj. Men efter några år blir det för många slentrian och drömmen om att prova någon annan kommer. Här har den nya kontaktförmedlingen för gifta som vill ha ett äventyr sina rötter. http://www.victoriamilan.se
Tillfredsställelsen var en illusion.

Uppräkningen kan göras lång och kontentan blir att människans känsloliv är en illusion.

Religion kan tillfredsställa många. Men även här finns tvivlare som lämnar sin tro.
Tillfredsställelsen blev även här en illusion.

Är livet likt människans känsloliv en illusion?

Om jag då finns i denna, var finns då verkligheten? 

lördag 16 april 2011

En bra ledare har humor

Genom att ha detta, eller ge sken av det, blir denne folklig och har lättare för att få anhängare bland flertalet människor.

Vi lite äldre kommer ihåg Tage Erlanders besök hos Hylands Hörna där han berättade en rolig historia som gjorde att han sedan sågs som folklig och blev populär även bland borgerliga väljare.

Om dagens politiker är folkliga låter jag vara osagt. Det ligger för mycket segregationspolitik i dagens Sverige för att skämtsamhet bör förekomma inom politiken. Misstro och frustration speglar i stället många svenskars liv i dag.

Men ledare inom olika organisationer bör ha humor och vara folkliga utan att för den skull bli för bra vänner med sina underlydande, då respekt måste finnas för att inte en organisation ska bli en soppa av åsikter och småpåvar med mobbing och översitteri.

Allt ska göras med måtta, även skämtsamhet och vänskap över de hierarkiska gränserna. För ingen ska tro att hierarkin är borta. Den finns, men är inte så dominant och krass som tidigare.

Dock behövs fortfarande viljestarka ledare som kan få saker att hända och som kan styra. Gruppsamverkan är inte alltid något som fungerar, när så inte sker behövs starkt ledarskap, inte en massa konsulter med flumförställningar som de försöker få gruppen att arbeta utefter.

fredag 15 april 2011

Finns det skydd mot naturkatastrofer?

Så länge inte vetenskapen kan förutse en katastrof finns inget skydd. Först när en katastrof inträffar kan man misstänka att vissa tecken för denna fanns.

Men man vet inte om det finns, eller fanns, ett samband med de tecken man nu tycker sig se.

Det har skrivits om djur som innan en katastrof varit oroliga men det kan även här vara något efterkonstruerat och ska kanske ses som vidskeplighet och magiskt tänkande.
Att djur kan vara oroliga vid väderomslag som annalkande åskväder är en sak. Då sjunker lufttrycket och vissa människor känner även av detta.

Men vid en jordbävning ser jag få tecken på att lufttrycket skulle förändras. Kanhända någon svag darrning i jordskorpan kan kännas och ge obehag i områden där jordbävningar är ovanliga.

Så är det i Sverige, här reagerar - och överreagerar - många vid de ovanliga och små jordbävningar som förekommer. Men i länder där skakningar är vardagsmat är säkert alla levande varelser vana vid detta och reagerar inte.

Något som förutsäger när en jordbävning eller ett vulkanutbrott ska ske finns inte, de kommer alltid överraskande.

Det enda som kan sägas är att möjligheten för ett utbrott ökar med tiden som gått sedan föregående utbrott. Ibland kan man se att dessa kommer med ungefär liknande årsintervall och då ökar sannolikheten för utbrott när denna intervall närmar sig.

torsdag 14 april 2011

Uppstigen till himlen

Detta är det viktigaste i hela den kristna läran. Uppståndelsen från det döda på tredje dagen. Om man inte tror på Jesus uppståndelse faller hela den kristna tron.
Märk väl kristendomen, inte islam.

Men all religion innebär känsla. Tron är fundamental. Om fakta funnits med hårdkokta bevis skulle ingen misstro utan alla skulle tagit kristendomens dogmer som sanna. Alla, onda som goda, skulle vetat men troligen levt utefter individualismens dogmer likväl. Innebärande egosim och förverkligande av sina egna möjligheter på bekostnad av någon svagare.

Detta hade likväl förfalskat den kristna läran, som även innebär lydnad av de levnadsregler Gud gett oss i bergspredikan, för att vi ska leva tillsammans och hjälpa varandra.

Där den svage satts åt sidan och den rike gynnas är det fortfarande ondskan som styr. För livet är en valarena mellan gott och ont. Egoism mot altruism.

Vi ser det i varje del av mänskligheten. I Sverige genom jobbskatteavdraget, som har som syfte att segregera ekonomiskt svaga så långt som möjligt, i bestraffningssyfte av att de varit arbetslösa eller sjuka för länge.

Skatt efter bärkraft finns inte längre.

I andra delar av världen är svälten ett faktum där makten lever i lyx. Båda slag är medvetna val av de som har makt och det är ondskans val. Här har den gamla dogmen och självklarheten, skatt efter bärkraft, satts ur spel av den bortskämda 60-talsgenerationen som nu styr.

Friheten att göra medvetna val och välja alternativ är mest förbehållit de med pengar och makt. Och som det sägs, det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än en rik att komma till himmelriket.

Valmöjligheter är det nålsöga människan har för att välja godhet eller ondska i Guds ögon. Väljs ondskan, egoismen och utnyttjandet och segregationen av fattiga, blir vägen till himmelen stängd för dessa.

Och som sagt, vägen att försöka leva utefter är bergspredikan. Ingen klarar detta fullt ut, därför finns förlåtelsen, som kan fås genom nattvarden och genom bön och bekännelsen.

onsdag 13 april 2011

Varför och för vilka förändras samhället?

Svar: För marknadskrafterna. För handeln. Om inte marknaden hölls igång skulle ekonomin kollapsa och aktiemarknaden försvinna som sparalternativ.

Vi skulle få ett stagnerat samhälle utan utveckling. Inga nya köpmotiv eller varubehov skulle uppstå.

Inga nya arbeten, inga rationaliseringar för att öka lönsamheten. Ingen inflation, allt skulle stå still och vi skulle få ett samhälle likt samhället innan industrialiseringen. Dock inte utan de varor vi har i dag. Men inga nya skulle utvecklas, upptäckas eller skapas behov för.

Kanske det skulle vara ett nöjdare samhälle. Ingen stress eller press. Ingen vet då det ligger i många människors natur att konkurrera och begära mer och mer. Att aldrig vara nöjda.

Men förändring är något som accelererar när den väl fått fritt spelrum vilket vi alla upplever i nutid. Att den inte fanns förr beror mycket på religionens bevarande av det dåvarande och misstänksamhet mot nya idéer.

Vilken värld som passar mänskligheten låter jag var och en fundera över.

tisdag 12 april 2011

Hur många kommer ihåg äreporten vid giftermål?

Det som vid giftermål var ett måste fram emot 1960-talet är i dag något få vet vad det är. Likt lysningen innan giftermål är det borta i nästan alla fall.

Man byggde en ställning runt ingången till hemmet där de nygifta skulle bo, se bild från medföljande länk. Denna ställning stod sedan från bröllopsdagen tills den vissnade. Ställningen var klädd med löv, kvistar o blommor.

Var bröllopsfesten på en bygdegård byggdes den upp av grannar till det nygifta paret innan festen gick av stapeln.

Under själva bröllopsmiddagen på kvällen kom så de grannar eller bekanta som inte var bjudna till gården där festen hölls. Inte för att medverka utan för att utanför på gårdsplanen stå och ropa: ”Vi vill se brudparet”. 

Brudparet gick då ut på trappan och folket på gårdsplanen kastade då risgryn och applåderade. Sedan gick de hem.

Under färden från kyrkan, eller till sitt hem från festlokalen om den nu inte var där brudparet skulle bo, hade det bundits plåtburkar i snören efter bilen de åkte i. Så det skramlade ofantligt när de kom åkande. Detta är minnen jag har från 1960-talet.

När sedan skilsmässor blev vardagsmat på 1970-talet försvann mycket av bröllopsbestyr och traditioner. Då började man se äktenskap som relativa och tillfälliga, inte som livslånga, och de äldre som uppehöll traditioner tröttnade på dessa traditioner, då människor inte kunde hålla sina löften och bli i sina äktenskap i nöd och lust som de lovat både gud och församling.

måndag 11 april 2011

Hoppet, en skugga långt borta

Hoppet om arbete och hoppet om ett värdigt liv för den som är arbetslös och den som är sjuk tog Alliansen effektivt bort.

Den sjuke skulle inte få vara sjuk, utan skulle stå till arbetsmarknadens förfogande, i många fall som socialbidragstagare. Att sedan få en arbetsgivare som, mot ersättning, önskade en arbetshandikappad eller sjuk på sin arbetsplats, hade ingen betydelse.

Den långtidsarbetslöse som sökt arbeten tills han eller hon gav upp skulle fostras genom att ges mindre ersättning när de var arbetslösa. Istället skulle arbetsgivare få ersättning för att ta emot dessa som gratis arbetskraft.

Detta utnyttjas av många skrupelfria arbetsgivare. Där inga arbetsuppgifter finns får dessa arbetslösa sitta av tiden och ticka in bidragspengar till arbetsgivaren.

På andra platser får de göra ett fullgott arbete - utan lön. I båda fall är de lönande för arbetsgivaren. Hur det känns för den som utnyttjas på detta sätt bryr sig varken stat, arbetsförmedling, arbetskamrater, arbetsgivare eller fackförening om.

Dessa gratisarbetare, som kan ses som arbetsslavar, är accepterade i 2011 års samhälle som ett normalt inslag på arbetsmarknaden.

Hur blev det så?

Jag vet inte, kanske jag är en av mycket få som reagerar på detta, och som få förstår reaktionen från.

söndag 10 april 2011

Skuggan av ett barns drömmar

Din förhoppning en gång och hur det blev med drömmen om ett arbete mm.

Som barn fick många frågan; vad ska du bli när du blir stor? Drömmarna om ett arbete gjorde att många utbildade sig för just detta. De fick höra sanningsenligt att det var bara att välja vad man ville göra, jobb fanns alltid. Någon som betalade för en utförd uppgift fanns det alltid.

Men så kom framtiden. Rationaliseringar gjorde att arbetskraft inte längre var en bristvara utan blev ett överskott. Drömmen om ett arbete blev en jakt, som för många slutade med avslag. Åren gick, de äldre som blev arbetslösa och ungdomar som ej kom ut på arbetsmarknaden förblev utanför arbetsmarknaden i många fall.

Då kom Alliansen och ansåg att de som hade arbete skulle få jobbskatteavdrag de arbetslösa ingenting, utan istället få en sänkning av sin levnadsstandard.

Arbetslösheten fortsatte stiga. Apatin bredde ut sig, de som tidigare trodde att de skulle få arbete slutade nu i många fall att söka arbete. De gav upp då deras ersättning nu sänktes, och Alliansen hånade dem med ersättningsminskning och skatteavdrag för de som hade arbeten.

Visst, det kom ut nya ungdomskullar på arbetsmarknaden, vilka med iver sökte arbetsuppgifter. Många fick arbete som gratisarbetare, praktik eller så betalade staten nystartsjobb för dem, om de hittade en arbetsgivare.

Men hela tiden ökade arbetslösheten och mest bland ungdomar. Alliansen lyckades få jobbjakten till en mardröm. Lyckades man inte skulle den arbetssökande känna sig som usel och att det var ens eget fel och inte förstå systemfelet i samhället. Att arbete skapas genom att de arbetslösa inte kan överleva som arbetssökande.

Lösningen är istället i vår tid med rationaliseringar och besparingar för att de med arbete ska kunna öka sin levnadsstandard, sänk arbetstiden för de som har arbete, alla ska ha rätt till ett arbete. Ett arbete med lön.

Men låt de sjuka få tryggheten att kunna existera utan hot på en bortre gräns av sjukdom. Alliansens politik råder än, men slutet på dumheterna ses i fjärran. Människor kommer, förr eller senare, att reagera på människosynen som förmedlas av denna allians av förtryckare.

lördag 9 april 2011

Sök din värdighet

Du, som genom onda beslut av de styrande blivit kastad ut från din rätt till ett drägligt liv, som ratad på arbetsmarknaden eller sjuk, även du har ett människovärde.

Visst, det kan vara svårt att känna genom den politik och förödmjukande behandling du får av herr Reinfeldts - med flera - agenda.

Skamligast ändå är att även de så kallade  kristdemokraterna har detta segregerande och onda på sin agenda. Men de liksom kristendomen får betala för detta genom att det för många får det kristna budskapet att ses som medelklassens religion.

Men detta är fel. Inget i bibeln eller Jesus budskap i bergspredikan påstår att de som har ska ha mer och de som inget har ska tas ifrån allt. Många har misstolkat bibeln på dessa ord som egentligen i sitt sammanhang betyder att den som tror på Jesus ska få evigt liv, den som inte tror kommer att mista det.
Men nu till kärnfrågan i dagens tanke. Hitta din nisch i tillvaron, du som är segregerad till ekonomisk underkastelse. Försök hitta likasinnade att umgås med så du förstår att du inte är ensam.

Hitta något att pyssla med, något du orkar eller intresserar dig för. Någon hobby eller något du älskar att göra. Sök inte arbete tills du kollapsar psykiskt. Sök något då och då som du har referenser eller utbildning för. Detta för att känna att du försöker.

För det vet du liksom jag, att du får aldrig ett arbete igen. Utanför arbetsmarknaden på grund av ålder eller kontaktlöshet innebär permanent arbetslöshet.
Sysselsättning får du, men inte betald sådan. Du hamnar i slumstationen, förlåt,  slutstationen kallas det, fas3 i Jobb och utvecklingsgarantin. Slavtillståndet. Då är det ändå viktigare att ha något du vurmar för att göra. Annars knäcks du för alltid och kommer att bli ett socialbidragsfall alternativt ett nytt självmordsfall. Då du inte får vara sjukskriven mer än en kort tid. Om du nu inte har fallit ur sjukförsäkringen, för då kan du inte sjukskrivas heller.

Var rädd om dig, du behövs för något, fast vår kära regering inte anser att du duger till annat än gratisarbete och att de måste ge bidrag till den som ser till att du arbetar gratis. Förr var det piskan som gällde på en slavs rygg, i dag är det hot om indragning av ersättningen.

fredag 8 april 2011

Vem är du en ättling till?

Släktforskning ger ofta oväntade resultat. Alla har vi någon anfader som överraskar.
Men är det så konstigt?

Går vi långt tillbaks i släktgren efter släktgren kan vi alla hitta både ädla och brottsliga anfäder. Du är släkt med någon kungaätt, med någon brottsling och har anfäder i många länder.
Jag har det, och garanterat du också. Men då får forskningen gå på djupet i många fall och ut i alla grenar för att hitta detta.

En spännande syssla vilken jag aldrig tagit mig tid med. Men ändå fått veta genom de som tagit sig tid.

Varför söker då så många i dag, det man förr inte ville rota i och tala om, sina rötter bakåt?
Troligen för att vår tid är så orolig och individualistisk.

Man har mist kontakten bakåt och ytligheten har kommit. Därför söker många en trygghet bakåt genom att fråga sig vem man egentligen är, varifrån man kom och varför det blev som det blev.

torsdag 7 april 2011

Att anförtro sig på fel plats

Hur många gånger har man inte förundrats över hur intima eller öppna människor är när de sitter och talar över en kopp kaffe på ett café.

Sätt dig på ett café eller en restaurang vid lunchtid. Lyssna på pikanta detaljer från din bordsgrannes samtal med sin partner.

Du kommer att förvånas över vilka detaljer och vilka fördomar som öppet diskuteras inför allas öron.

Du kanske kan få veta något om någon du känner som får dig att ompröva din uppfattning om denne.

Det kan handla om relationer, sex eller uppfattningar av andra slag. Sladder men även subjektiva sanningar.

Det ger mer av förståelse än när du hör någon högt tala i mobil i offentligt ljus. Här vet du inte vad samtalspartnern svarar vilket du gör vid ett grannbord på ett café. Det blir hela samtal här att avlyssna, inte envägssamtal som man får gissa sig till när någon talar i mobil.

Jag är säker på att du får många lustiga samtal och mycket kunskap om människonaturen om du gör enligt ovan. Lycka till med ett kanske nytt spännande nöje.

onsdag 6 april 2011

Ondska eller godhet bedöms efter vem du är.

Ondska bör ses som egoism eller som att inte bry sig om annat än sig själv och för att tillfredsställa sina egna, ibland inbillade, behov på bekostnad av medmänniskorna.

Godhet, att inte använda medmänniskor för att tillfredsställa sina inbillade eller verkliga behov, om detta innebär att den som används får det sämre eller utnyttjas utan att få något i utbyte.

Självklarheter för de flesta men inte för alla. Konkurrens innebär ex i många fall att skapa sig företräde på bekostnad av någon annans livsmöjligheter.

Alla kan inte få samma möjligheter. En möjlighet till arbete ex innebär att ha något slag av kontakter. Kontakter som släktingar, vänner eller en utbildning som det saknas människor inom, ofta då inom sjukvården.

Sjukvården är en av få arbetsuppgifter som någon kan få arbete inom med enbart utbildning och där kontakter inte är nödvändiga, andra arbeten är ex inom försvaret och polisen.

I övrigt handlar det om utnyttja eller utnyttjas. Svagheter och styrka. Kontakter eller inte.
Inom Högskole-universitetsvärlden lär man sig att konkurrens är lika med tävling. Använd din studiekamrat för egna syften för att få höga betyg. Framhäv dig själv framför din kamrat vid en jobbintervju, även om denne har högre poäng och kanske skulle passa bättre.

Ondska och godhet blir subjektivt bedömt och målet lärs ut att konkurrens är målmedvetenhet där den starke vinner och den svage försvinner ut i arbetslöshet kanske för alltid.

tisdag 5 april 2011

Människors mål just nu

Är att förverkliga sina idéer och att vara unika individualister.

Detta till skillnad mot för några generationer sedan kollektivt kämpa för kollektivets förbättringar genom fackföreningsrörelser och politiska organisationer. Man försökte få det bättre genom att ställa krav på arbetsgivare och politiker som då var adel eller företagare.

Det lyckades och accepterades till slut även av de högreresetåndsmän som hade rösträtt på grund av markinnehav eller kapital (eller både ock). Var det då synd om de ickebesuttna? 

Självklart ingen ska förtrycka någon annan. Det slutar alltid med revolution och våld.

I dag förtrycker regeringen de sjuka och arbetslösa. Kommer det i individualismens tidevarv att förändras? Nej inte nu. Men om någon generation eller två kommer individualismens agenda att förödmjukas och kollektivet åter att förhärligas. Individualismen har skapat miljöproblem, ekonomiska orättvisor, högerdiktatorer kommunistiska diktatorer likväl som militärjuntor.

Alla politiska system. Alla mänskliga inriktningar är tillfälliga. Nya generationer förändrar ordningen efter hand. Likt puberteten då ungdomar gör uppror mot sina föräldrar för att skapa sin egen tillvaro gör nya generationer uppror mot rådande ordning och förändrar.

måndag 4 april 2011

Att knäcka en människa

Att knäcka en människa är att visa att den icke är behövd på arbetsmarknaden. Många arbetslösa har sökt flera 1000 arbeten på höga meriter och referenser. Inte bara invandrare utan även helsvenskar. Sjuka knäcks av sin sjukdom som aldrig förbättras.

Det finns fler anledningar till att en människa knäcks. Hur mycket en människa tål är individuellt.

Men när hela kollektiv ska knäckas, då anser jag att något är fel. Kanske jag är dum som tycker det. Kanske det är normalt och mänskligt att skapa förtryck och förtryckta. Det fungerar ju så sedan urminnes tider i de flesta stater.

Men fast diktaturer kämpar för att behålla sin makt på bekostnad av liv, anser jag att detta är fel.

I Sverige är vi en demokrati. Vi har haft ett samhälle där alla skulle ha ett lika värde som människor.

Men så kom de nya moderaterna, de övriga borgerliga partierna räknar jag inte då de upphörde som självständiga partier.

Men Alliansen kom, och snabbt och lätt knäckte de först de långtidsarbetslösa, vilka i dag är på steg 3 och i de flesta fall helt har upphört att söka arbete. De har gett upp sin självständighet och förlorat sin livsgnista, få av dessa protesterar mot sin slavbehandling och slavnaturen i deras inre har kommit fram. Alla har denna mentalitet sedan urminnes tider, nu har den väckts inom dessa.

Långtidssjuka var nästa grupp som skulle knäckas. Inga större protester här heller, mer än att ett fåtal tog sitt liv och tidningarna tog upp några fall för att  lösnummerförsäljningen skulle öka.

Människor, majoriteten som varken var sjuka eller arbetslösa, jublade och när nästa val kom fick Alliansen rekordsiffror. Människor hade bara ett för ögonen; jobbskatteavdrag. Skit samma vad det kallades, men skattesänkning var moroten för de besuttna.

De med arbete och friska kroppar och själar.

söndag 3 april 2011

En passande fas3 syssla

Hur många har detta? Hur många får själva bestämma vad som är deras passande syssla för att försörja sig?

Förr var det att gå i sin faders fotspår som pojke och att ta hand om en familj för flickan. Inte alltid det som passade just detta barns personlighet. Men valen var få.

I dag kan många gå i skola för att utbilda sig till det som intresserar dem. Men få får arbete inom just det som de är utbildade i. Många får aldrig ett arbete.
Då placeras de till slut på en plats där de inte syns.

De placeras vind för våg på en fas 3 plats och får sitta av tiden där. Alternativt som på många av dessa platser, arbeta med samma sak som de anställda med skillnaden att de inte får lön, det får istället arbetsgivaren, för vänligheten att bereda denne utslagne en syssla.

En passande syssla har aldrig varit något merparten själva kunnat välja på arbetsmarknaden. Skillnaden mot förr är den att drängar och pigor då hade en lön, låg, men dock en lön.

I dag finns de moderna slavarna som likt de som auktionerades ut förr ska arbeta medan arbetsgivaren får bidrag för detta, eller den som förr gav lägst bud när fattiga auktionerades ut och tog minst betalt för att bereda den fattige arbete, mat och husrum. Självfallet fick denne, då som nu, inte lön för sitt arbete.

Skillnaden i dag är att slaven får en liten ersättning för att själv kunna ha mat och husrum. Men både slaven och arbetsgivaren får bidrag för detta i fas3.

När börjar dagens arbetsgivare att konkurrera om fas3platserna? Kan det då bli den som ger lägst bud som får fas3 personen? Den som tar denne för under 5000 kr i månaden.

Kanske det blir budgivning och i slutpunkten att de betalar staten för att ta emot någon? Då blir det lönande för staten.

Det är ju ändå gratis arbetskraft, så budgivning kanske kommer och tillåts om och när konkurrens om gratis arbetskraft blir populärt.

lördag 2 april 2011

Var finns sanningssägarna?

Olof Palme var modig och vågade säga vad han tyckte, utan sidoblickar på vilka konsekvenser det kunde få. Ledare som gör detta ska - och kommer att - respekteras.

Få av detta slags människor finns i dag. Istället finns ja-sägare, som alltid. De som säger ja oberoende av vad de tycker, bara de får någon respons i form av fördelar för detta. Dessa har alltid funnits.

Sedan finns politikerna som inte vågar stöta sig med sina väljare, utan partibundet röstar som partiet beslutat utan att ta hänsyn till egen åsikt i en viss fråga. Dessa partibundna har ökat i antal i vår tid.

Men undantag har funnits. Tänk bara på ATP-valet på 50-talet och resultatet den gången.
Politiker i dag tiger hellre än talar klarspråk i många sammanhang. 

Varken politiker eller media visar i dag kurage. Värst är de så kallade rödgröna, som i en tid av orättvisor och segregation av sjuka och arbetslösa inte vågade stå upp för dessa, genom att pedagogiskt förklara för svenska folket hur dessa har drabbats.

Hur många svenskar vet detta i dag? Få, mycket få.

Hade ex en politiker av Palmes rang funnits i valet 2010 hade resultatet blivit motsatsen.
Svenska folket är inte sadister, men då ingen förklarat konsekvenserna av Alliansens fördelningspolitik och jobblinjens konsekvenser för de svagas ekonomi, kunde resultatet bara bli som det blev.

Rekordhögt resultat för Alliansen.
Vem vill inte ha skattelättnader?

fredag 1 april 2011

Politiker som trodde på sin sak.

Olof Palme brann för sin ideologi. Hur många har gjort det i Sverige?

Få, mycket få, inom Socialdemokraterna, idag inga. Resultat: förlorade val. Katastrof för sjuka och arbetslösa, ekonomiskt. Segregation som är omöjlig att förstå. Slavarbete infört, men inte som tidigare praktikanter, vilka såg sitt arbete som skamligt då de utnyttjades. Nej, betydligt värre, jobb och utvecklingsgarantins steg 3.

Här finns starka friska människor som inte fått arbete på grund av att de inte har några kontakter som hjälper dem att få jobb, men som nu bestraffas genom att de tvingas arbeta gratis fram till sin pension, utan möjlighet till en enda krona i ersättning för sin segregation.

Protester medför risk för svält och att mista allt och bli uteliggare om personen orkar och inte istället tar livet av sig. Knäckta människor inom denna grupp ökar. Men det är troligen meningen med åtgärden. Den som blir apatisk håller tyst och lyder och syns inte.
Inom de borgerliga kom Alliansen, ett parti av flera, som styrs stenhårt av de nya idealisterna. De nya moderaterna, vilka anammat förändringshysterin i samhället. Allt ska förändras, slavsamhället återinföras.

Sjukdom ska ses som inbillning, och de som har pengar ska ha ännu mer, på bekostnad av de svaga som ska vara tacksamma att de får något alls att leva på. Detta är partiet med de nya illusionerna tagna ur historien och gammal konservativ andakt. 

Ny ideologi grundad på amerikansk ekonomisk teori plus gammalsvensk bestraffningspolitik.

Vi som inte delar denna ynkliga människosyn kan trösta oss med att i vårt förändringssamhälle kommer även denna politik att krascha förr eller senare.
När kunskapen når svenska folket om hur människor behandlas och när de till slut förstår att även de kan blir utsatta för detta.

Tills dess, håll ut ni svaga, er tid kommer igen då ni också ses som människor och inte som slavar och inbillningssjuka.