Google

Translate blog

torsdag 14 februari 2008

Machiavelli påverkade Hitler


genom sin bok Fursten som utgavs 1513. Ja, många diktatorer men säkert även demokrater har påverkats av denna bok kanske även Reinfeldt och Borg.. Boken ger på ett övertygande sätt fursten fullmakt att styra utan hänsyn till följderna för att få igenom sina planer. Att erövra makt och att behålla den är temat i boken. En lärobok för kungar, kejsare, furstar och diktatorer av alla slag och alla tider efter 1500 talet. Svek och list är helt accepterade medel för en ledare om detta resulterar i mer makt eller i att behålla makt. I den andan är boken skriven.


Nog har många genom boken fått bekräftelse på att de gör rätt när de läst den. Och som jag skrev i början läste Hitler boken och tog starkt intryck av den. Andra stora diktatorer i vår tid som läst boken, ja studerat är kanske ett bättre utryck, är Stalin och Mussolini. Sedan kan man fråga sig vem som var så dum och oförsiktig att han eller hon satte denna bok i händerna på dessa dårar.

Har då dagens makthavare studerat den? Man kan kanske fråga sig om vår egen Reinfeldt har studerat den och tagit intryck av den? Vem vet men nog anser Reinfeldt att han ska ha rätt att styra landet enligt sitt huvud. Fastän opinionen har långt fler sympatisörer än den sittande regeringen kör ändå Reinfeldt på utan att ta hänsyn till att flertalet i dag inte är nöjda med den politik som förs. Var det inte så Machiavelli menade att en riktigt bra furste skulle agera? Visst var det så.


Det är inte regeringschefen (fursten) som gör fel utan folket som inte stödjer och underkastar sig furstens vilja. Fursten ska med alla medel ha rätt att behålla makten och styra för sina syften. Nog kan man se att Reinfeldt gör detta utan hänsyn till kritiken från opinionen. Så troligen har han studerat boken Fursten liksom Borg. Vilken maktberusning dessa två herrar måste njuta av när de vet att de kan styra som de önskar oberoende om det är helt mot majoriteten av Sveriges folkets vilja i dag. Nu har de dock gått på pumpen för fösta gången då de går mot sina egen ideologis vänner. De som har så hög lön att de har råd med extraförsäkring för att behålla en bra ersättning även vid sjukdom.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=741886

Men säkert är det bara en tidsfråga innan Reinfeldt hittar på något för att återställa ordningen så ideologin kan fortsätta sin marsch till ett segregerat samhälle. Vad är då inte lämpligast att göra när man går på tillfälligt mothugg. Precis det Reinfeldt nu gör ge sken av att göra det han inte gjorde innan förslaget kom, att lyssna på kritiken mot förslaget.


Hur påverkas vi då av det vi läser. Troligen mer än vad vi förstår. Vad är det då som bestämmer vad vi vill läsa? Är det vad andra har läst och rekommenderar för oss? Är det bara slumpen? Kanske det är nyfikenhet på något som vi inget vet om, eller vill veta mer om.


Men vad är det då som gör att vi vill veta något om just detta något och inte något annat? Våra intressen tycker kanske någon. Ja det kan man kanske säga. Men vad är det då som gör att vi blir intresserade av något och mindre intresserad av något annat? Hur vi än resonerar hamnar vi här i en återvändsgränd. Vi måste bestämma oss för ett svar, om det blir ett svar som egentligen svarar på det vi frågar oss, har mindre betydelse. Det viktiga är att det blir ett svar så vi kan gå vidare och det gör vi nu.


onsdag 13 februari 2008

Pico della Mirandola: ”In med mystiken


i de filosofiska systemen.” Han ansåg att kabbalan och judisk mystik av skilda slag skulle in i de filosofiska skrifterna, liksom andra före honom fått en syntes av religion och aristotelism eller platonism ville han nu även införliva mystiken Men lika populärt blev nu inte detta.

Mystiska skrifter med fantasifulla antaganden som kan förvilla människor finns det gott om i dag. Filmer som Da vinci koden är inte heller ovanliga. Många ser böcker och filmer av detta slag som verkliga händelser som skett och en verklighet att tro på. I dag är det fritt att försöka påverka andra med allsköns fantasier.

Så var det inte tidigare. På inkvisitionens dagar var det farligt att försöka inbilla folk vad som helst. Det fanns dogmer som skulle hållas. Många böcker låstes in i arkiv som få hade tillgång till.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149436 I dag har forskare fått tillgång till inkvisitionens arkiv.

Man kan fråga sig varför skrifterna som sågs så farliga, sparats? Var man osäker på om det var rätt att bränna dem? Fanns det krafter som önskade spara dem för framtiden? Fanns tvivlare bland inkvisitionens medlemmar som såg vissa av de förbjudna böckerna som farlig kunskap och inte onda fantasier?

Vi vet inte, men nog är det värt att fundera över varför skrifterna sparades. Tänkte man inte på att framtida generationer kunde ta fram dem och publicera dem för massorna? Fanns det medlemmar i inkvisitionen som kanske hoppades på just detta och av den anledningen såg till att skrifterna fanns för framtida bruk? Visst kan man fråga sig varför de förbjudna böckerna sparats och om de nu kommer att publiceras, när nu arkiven öppnats?

För att återgå till Pico så hade han en berättelse om hur Gud skapade världen och människan.

Han sa: Gud skapade himmel o jord, levande varelser av alla de slag var och en efter sin arketyp. (här finns likheter med Platons idéernas värld). Men när Gud skulle skapa människan fann han ingen arketyp som passade. Därför skapade han denne utan förebild och sa till människan: Ingen bestämd ort, gestalt eller uppgift ger jag dig utan dessa får du fritt själv skapa utan begränsning av gränser eller lagar. Du ska själv ha makt att degenerera till lägre former som är djuriska, du skall ha makt att även om du vill regenerera till gudomlig form.

Här tänker jag på en kort gammal historia jag läste en gång och som fastnat i minnet en historia med likheter från ovan.

När Gud skapat människan tittade sig människan omkring och frågade Gud vad meningen med allt detta var.

Gud svarade människan: Måste allt ha en mening?

Människan svarade: Ja naturligtvis.

Gud svarade: Då överlåter jag till människan att fundera ut en sådan.
Därefter lämnade Gud människan.

tisdag 12 februari 2008

Med Ficino i 1400 talets skola kontra dagens


Med honom är vi framme vid ytterligare en version av platonism, nu med namnet den florentinska platonismen. Florens var under denna tid ett kulturens centrum. De styrande var familjen Medici som var en stor furstefamilj vilka enligt tidens mått var mycket kultiverade.

En av släktens gestalter Cosimo Medici ville ha en ny översättning av Platons skrifter och även återupprätta Platons akademi. Ordet akademi kommer från Platons skola som han gav namnet akademi.

Uppgiften gick till Marcilio Ficino som för ändamålet fick en villa till sitt förfogande där han arbetade med verken. Men när det väl blev klart med översättningar och akademi blev det inte mycket skola över det hela. Akademin var mer en plats där man firade Platons födelsedag och dödsdag. Det var den 7 november som man antog var denna dag utan att ha så stor grund för påståendet.

Men vi kan ur detta se hur platonismen och aristotelismen skiftade om i popularitet under århundradena. De var olika inriktningar skapade av mästaren Platon och hans elev Aristoteles vilken skapade en helt annorlunda verklighetsbild än sin mentor men vars bild blev lika populär under århundradena och ännu idag till stor del används som referens i många sammanhang.

I dagarna har vi läst om hur det ser ut i skolorna av i dag. Det är inte alltid det bedrivs skola nu heller. Inte för att lärarna hittar på annat än vad de är tillsatta för utan därför att elever inte kommer till det som de bör komma till, sin undervisning. De skolkar helt enkelt.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149668

Varför? Ja, det kan bero på föräldrar som inte ser skolan som något av vikt då de själva skolkade som barn och har präglat sina barn med denna insikt. Det kan även bero på att barnet vantrivs i skolan på grund av att det känner sig mobbat. Slutligen kan det bero på kamrater som präglat dem till spänningen av att göra uppror mot vuxenvärldens krav.

Kan då polishämtning vara en lösning? Jag misstänker att polisen inte ser sig ha resurser till att hämta skolkande elever. Ska polisen hämta en skolkande elev, om de nu vet var de ska söka denne, före att kolla exempelvis en misstänkt drogpåverkad bilförare eller spana efter knarkhandel? Vilken uppgift ska prioriteras?

Jag anser inte att det är en polisuppgift att ta hand om skolkande barn. Det är skolans och föräldrarnas och när de misslyckas måste de sociala myndigheterna gå in med krafttag.

Kanske kan det skapa nya arbetsuppgifter som att hämta de skolkande barnen vilket säkert blir heltidssysslor. Men hur ska de hämtas? Knappast med våld och handfängsel. Kan man tvinga en skolkande tillbaks och hur får man denne sedan att stanna kvar i skolan efter hämtningen? Hur? Räcker ord?

Problemet är inte lätt att lösa men med polisingripande tror jag inte vi kan se en lösning. Kanske det kan ge signaler på att problemet ska ses som allvarligt. Men några större polisinsatser tror jag inte vi kommer att få se som exempelvis piketbilar som går sin runda varje dag för upphämtning av elever i hemmen med husrannsakningen i ena handen och handbojor i den andra.

måndag 11 februari 2008

Cusanus o den lärda okunnigheten


Detta utryck tog han från Sokrates som ansåg att insikt om den egna okunskapen är förutsättningen för all visdom. Cusanus ansåg att vi kan närma oss sanningen genom att gissa oss fram med mer eller mindre väl underbyggda hypoteser som sedan prövas och ersätts med nya hypoteser.


Härmed kan vi förmoda att sanningen alltid kan förändras utefter hypotes och frågeställning om en viss sak eller händelse (min tanke efter att ha funderat över Cusanus tanke).

Cusanus ansåg även att Människan är ett mikrokosmos i vilket allt avspeglas och går igen. Makrokosmos är universum i sin helhet. Till skillnad till mikrokosmos som kan ses som den lilla välden, atomernas värld. Människans inre värld kan även ingå i mikrokosmos. Mikrokosmos speglar makrokosmos och tvärtom.

Det finns likheter i rörelser och uppbyggnad av dessa kosmos och det är en svindlande tanke. Kanske det finns ett ännu större kosmos ett mastodontkosmos där vår verklighet och vårt universum blir ett mikrokosmos.

Har då dessa mikro och makrovärldar en inre harmoni? En harmoni som får ex genforskningen i mikrovärlden att framstå som en fast kunskap där vi har full kontroll över vad som sker? Är det bara än mer forskning som behövs för att vi ska ha full kontroll och förståelse över livets byggstenar?

En dröm vore väl det? Kunde det bli så kunde vi bli som Gud vi kunde kontrollera livets byggstenar kontroller sjukdomarnas spridning, arvsanlagens härjningar och kanske om vi får en diktatorisk politik som den som Hitler förestod möjlighet att bygga upp en supermänniska utan dess like i historien. Hemska tanke!

Men så enkelt är det varken i mikrokosmos eller makrokosmos. Tänk på kvarkarna exempelvis http://forskningsfronter.vr.se/main.asp?page=main&type=subj&classid=69

Som det så riktigt också står i artikeln
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article64375.ece
när det gäller det så nu diskuterade DNA-testets bekräftlighet.

”Du får varje dag mer än en miljon mutationer. Plötsligt kan en av de där vakna till och bli en cancercell. Det beror varken på genetik eller miljö. Du hade helt enkelt otur.”

Detta ska tas på fullt allvar. DNA testens svar ska ses som riktlinjer för förmodanden av vad som kan ske om inget inträffar som ingen kan förutse genom detta test. Vad är det då som kan ske som gör att testets resultat förfalskas över tid?

Jo slumpen. Vad innebär då slumpen i detta fall? Enkelt utryckt det ingen kan förutse och det som hänt oräkneliga gånger i historien till glädje ibland för naturens utveckling, till katastrof ibland. Men som ska ses som mycket viktig för att förstå vår verklighet och dess förändringar fastän vi aldrig kommer att förstå när den uppkommer eller hur. Ett ord ett begrepp sammanfattar detta, Mutation. Vad kan då DNA-test ge? Svar: Framtida besvikelse och frustration. Vad är då lämpligt att använda det till kanske som sannolikhetskalkyl? Men då måste detta begrepp förklaras så en testare förstår betydelsen av trolighet i detta begrepps betydelse.


Kanske det finns oräkneligt med kosmos, större och större, men även mindre och mindre. Kanske det vi kallar mikro- och makrokosmos enbart är det vi kan se och uppleva medan det finns oräkneligt fler både mindre och större. Det tål att upprepas det är en svindlande tanke. Men håller vi oss till det som man i normala fall menar med uttrycken så kanske följande intressanta länk kan leda till nya insikter i mikro makrouniversumkunskapen.
http://www.nykultur.nu/Artiklar/Mikrokosm_univ.html

söndag 10 februari 2008

Mantra: Mindre lönsamhet fler jobb!


Ja vore det inte en bra idé. Självklart ska det löna sig att driva ett företag. Men om det går med vinst bör man då inte vara nöjd. Varför öka vinsten kontinuerligt. Var finns smärtgränsen? När blir ökningen en minskning på sikt mänskligt men även företagsekonomiskt sett?

Kanske en konstig fråga. Men tänk då på följande under 50 och 60-talet ökade produktionen och lönsamheten år för år. Samtidigt fick fler och fler arbete. Arbetslöshet fanns knappast. Då gällde följande sanning att den som ville ha ett jobb fick och oftast där denne ville få det.

Vad har hänt sedan dess? Ja lönsamhetsjakten har fortsatt. I dag upplever vi hur man förväntar sig fortsatt lönsamhetsökning. Men smärtgränsen var finns den?

Jodå den har uppkommit och fler smärtgränser kommer att uppstå. Råvarutillgång, klimatpåverkan är några som kommer att stoppa lönsamhetsförväntingarna i framtiden och fler kommer.
Har då smärtgränsen redan nu nåtts inom något område. Jodå det har den. I lönsamhetsjakten jagas kostnader fastän företag redan går med vinst och ibland hög sådan. Men för att öka den ytterligare någon procentenhet för aktieägarnas skull har man många gånger dragit in på personal.

Smärtgränsen har härmed gett det vi ovan kallade en minskning. I detta fall en minskning av personal. Minskningen har då drabbat enskilda personer som i många fall därefter inte fått nytt jobb. Var den procentuella lönsamhetsökningen då värd detta mänskligt sett?

Min uppfattning är nej. Bör vi inte hushålla med både naturresurser, klimatpåverkan och mänskliga resurser i så motto att mänskliga resurser innebär att dela med sig av det vi har av arbete och konsumtion. Självklart enbart så länge företaget går med vinst. När företaget pekar mot förlust eller redan hamnat där då finns ingen annan lösning ibland än personalnedskärningar. Det är bättre att några har jobb i ett företag än att företaget läggs ner.

Men att som i Telias fall nu dra ner på så mycket personal därför att företaget ger några procentandelar mindre vinst än förväntat är enligt mig egoistiskt vansinne. Samtidigt kommer ett par tusen personer för dessa procentandelars skull att drabbas personligen och säkert i många fall hamna i krissituation, ekonomiskt, äktenskapligt och psykiskt.
http://www.idg.se/2.1085/1.144400

http://www.ekonominyheterna.se/nyheter/2008/02/08/telia-soneras-vinst-lagre-an-va/index.xml

Ja så var det sagt med förhoppningen att det kan ge någon fröet att kunna påverka det inte jag har möjlighet till.

TÄNK PÅ FÖLJANDE är allt förutbestämt och i så fall hur och varför? Är följande resonemang fel och i så fall hur?

En rörelse för länge sen gjorde att följverkningarna blev att du i dag höll på att bli överkörd av en bil när du gick över gatan. Är allt förutbestämt om man bara kom på hur man skulle tolka pusslet som läggs bit för bit...
Detta var mitt inlägg som vecka 6 upplevelse.

lördag 9 februari 2008

Galningar, Lyssna! skrek LorenzoValla


Valla var praktiker och född under 1400-talet. Han ansåg att många av de aristoteliska syllogismerna och de deduktiva arbetssätten vid bevisföring kunde ses som opraktiska.

Han tog följande exempel:
Påstående 1 : Ingen människa är en sten.
Påstående 2: Någon människa är ett djur.
Slutsatsen blir då: Således är något djur inte en sten.

Valla sa nu. Jag kan inte avhålla mig från att skrika: Har ni någonsin hört någon argumentera på detta sätt ni folk av galningar?

Han ville därför utarbeta en ny och mer praktisk logik

Modernisering av vetenskapliga metoder har kommit och gått. Kvantitativa metoder som mätning och vägning med analysförfaranden som statistik har funnits länge och används fortfarande mycket. I många undersökningar kan denna metod knappast ersättas Laboratorieförsök är ett exempel där den används. De kvalitativa försöken däremot har i dag fått många förespråkare. Här undersöks enstaka fall. Metoder som den hermeneutiska m.fl. har idag stort utrymme inom samhällsforskningen. För metodintresserade se länken
http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm

Petrus Ramus som var född i början av 1500-talet blev den som utarbetade den nya idé som Valla hade eftersökt.

Idén var att det skulle finnas en bättre metodik av logik än den aristoteliska som blandad med religionen och med namnet skolastik nu vara allenarådande. Han lyckades bilda skola med sin egenkomponerade logik. En logik som blev en del av en retorik och argumentationsteknik som han hämtat ur flera källor och blandade till en egen blandning som faktiskt både uppmärksammades och även bildade en ny skola inom området logiskt argumenterande. Enklast att förstå honom på ett kortfattat sätt finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramism

Ja nog kunde man hitta på nya idéer då som nu inom vetenskapsområdet. Människan var inte dummare då än nu. Skillnaden var bara att mänskligheten ännu inte gjort så många misstag som nu och därmed inte hade samma lärdomar att utgå från som vi har i dag. Av misstag lär man sig i både laboratorier och bland olika yrkesgrupper eller bland vanligt fotfolk. Genom att ta avstamp från en idé föds nya idéer inom alla vetenskaper.

Vi har lättare i dag att ta detta avstamp från någon idé sedan tidigare och utveckla den vidare än vad folk tidigare i historien hade. Det fanns inte så många idéer att ta avstamp från tidigare och inte spreds idéer så snabbt heller. Boktryckarkonsten som uppfanns på 1400 talet blev en första avstamp på spridning av idéer till fler och därmed blev med tiden idéerna som det kunde utgås från fler för fler. Då började även tekniska idéer spridas och utvecklas likt alla andra idéer och från detta har vi just nu 2008 års samhälle. Ett samhälle där utveckling och förändring accelererar hela tiden.

I dag har vi det som kallas kunskapssamhället. Vi överflödas dagligen med en kunskaps och idébank från Internet. Ökningen av vetenskap och pseudovetenskap bombarderar den vetgirige i accelererande takt. Knappen stäng av fungerar inte alltid och risken för överkonsumtion av kunskap kan bli att den till slut nonchaleras. Större och större datorkapacitet får kunskapsfloden att öka hela tiden. Det finns snart hur många svar som helst på samma fråga om man använder sökmotorerna. Att sortera ut sanningen ur all kunskap innebär att ta till sig den sanning som man mår bäst av. http://internetworld.idg.se/2.1006/1.143292

Det tekniska inom datorerna har idag blivit huvudintresset för många och då hårdvaran inte mjukvaran. Därför finns en hop av olika slag av nischade datorskrifter som alla har sina läsare.


OBS: självklart finns även en stor mängd mjukvaruutvecklare som försöker få mjukvara och hårdvara att jobba tillsammans få än mer kapacitet i spel och kunskapsaccelerationssamhällets tjänst. Men alla samhällen har till slut kollapsat hur vår tids kunskapsdatorsamhälle kommer att kollapsa vet ingen bara att det statistiskt kommer att ske förr eller senare.

fredag 8 februari 2008

Petrarca krävde latin


Han var vältalare och krävde en återgång till klassiskt latin i de lärda kretsarna. Det latin som politikern och filosofen Cicero en gång talade och skrev under det sista århundradet före vår tideräkning i Rom.

I dagarna har en kurs i detta det lärdas språk genom tiderna startat i Lund igen. Det var ett tag sedan sist. http://sydsvenskan.se/lund/article297565.ece Självklart behövs det. Hur många gamla skrifter är inte skrivna på latin och nya tolkningar behöver nya översättare. Det är inte enbart läkare exempelvis som behöver kunna latin. Ja. Läkare kan väl knappast latin mer än den latin som namnger människans sjukdomar och organ.

Latin var de lärdas språk och talades genom århundradena i både kyrkor och på lärosäten. På universiteten var det ett sätt att urskilja sig som lärd i motsatts till allmogen vilka knappast alltid ens var läskunniga. Däremot kan man ha åsikter om varför predikanter använde latin. Allmogen förstod ju ingenting av mässorna. Men mystiskt lät det säkert i deras öron och kanske det var meningen. Men det innebar att besökande i kyrkorna inte förstod ett ord av vad prästen sa utan fick sitta och lyssna på predikningar söndag efter söndag på ett språk de inte förstod. Det innebar inte att de fick avstå ifrån dessa ibland långa, mycket långa, mässor. Kanske inte så konstigt då att människor somnade i kyrkan och kyrkvärdar fick som uppgift, då som senare, att hålla besökarna vakna med kyrkstötar som man puttade till de sovande med så de vaknade och inte missade mässan de inte förstod.

Vältalighet är något som följt med genom historien. De som inte kunde tala de lärdas språk sågs det ned på och även i dag ses vissa sätt att tala som mindre fina. Vi kan bara ta vårt eget land som exempel. Det skämtas om vissa dialekter även idag. Skånska ses på en del håll uppåt landet som en ful dialekt och många ser ner på de som talar detta. Likväl som många dialekter norrut ses ned på i Sydsverige.

Så vi är inte ett dugg bättre i dag än då. Människan är den samma påverkad av genom generationer av olika slag och av egenkonstruktioner av fördomar. Latin används inom vissa vetenskaper fortfarande inom läkarskrået och biologin m.m. Annars är i dag engelska världsspråket. Från tiden då latin blev något urskiljande mellan lärd och olärd har vi troligen fått allmogens behov av urskiljande mellan fint och fult språk. De ville också urskilja sig som bättre mot sämre folk och här kom urskiljningen att handla om dialekter. Därför har vi de uppfattningar inom det dialektala som vi ännu i dag bedömer människor utifrån i 2000 talets Sverige. Lite dialekter att lyssna på finns här. Jag anser det lika finns att tala norrländska som skånska eler någon annan lokal dialekt. Ingen dialekt är finare eller fulare än någon annan. Alla tillhör samma språk Svenskan. http://swedia.ling.gu.se/