Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett slumpen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett slumpen. Visa alla inlägg

söndag 3 maj 2020

Är det en slump att det finns liv på jorden?


Forskare misstänker att livet på jorden uppstod ur en slumpmässig blandning av icke-levande materia som i slutändan spottade ut byggstenar för liv.

Men hur detta skulle ha skett vet ingen.  I en ny studie av Tomonori Totani, professor i astrofysik vid Universitetet i Tokyo, modellerades den mikroskopiska världen av molekyler med den episka omfattningen av hela universum för att se om ovanstående blandning är en trolig kandidat för livets ursprung. 


Totani,  tittade i huvudsak på om det fanns tillräckligt med stjärnor med beboeliga planeter i universum vid den tiden liv uppstod på jorden för att möjliggöra komplexiteten för att liv ska uppstå. Hans resultat, publicerades den  3 februari i tidskriften Nature och visar att oddsen för livets framväxt inte är bra åtminstone i det observerbara universumet.


Ursprunget till livet förstås inte av vetenskapen. Som vetenskapsman funderade Totani på att hitta en vetenskaplig förklaring till varför vi är här. "Det har experimentellt bekräftats att RNA polymerisation kan uppstå genom en grundläggande slumpmässig process,"  säger Totani och tillägger "Vissa experiment visade att en mer än 50 (monomer lång) RNA kan producerades men dessa är inte reproducerbara. Med tanke på att det finns uppskattningsvis 10 sextillion (10 ^ 22) stjärnor i observerbara universum kan det tyckas att oddsen för att livet poppar upp i universum likväl bör vara bra. Men forskare har funnit att det slumpmässiga bildandet av RNA med en längd större än 40 är otroligt osannolik med tanke på antalet stjärnor där beboeliga planeter kan finnas i vårt kosmiska grannskap.


Det finns för få stjärnor med beboeliga planeter i det observerbara universumet för att liv ska utvecklas inom den tidsram livet växte fram på Jorden.

Men vi kan tänka oss att vi inte kan observera hela universum. Det kan uppskattas matematiskt att hela universum kan innehålla mer än 1 googol (10 ^ 100) stjärnor. När Totani vägde in detta nya överflöd av stjärnor fann han att uppkomsten av livet inte längre var osannolikt utan mycket troligt.



Detta kan vara goda nyheter för RNA hypotesen. Men det kan också innebära att sökandet efter livet i universum är en hopplös strävan. Om livet först fick sin start i RNA, "livet på jorden skapades av en mycket sällsynt chans att producera en lång RNA polymer", säger Totani och tillägger. "Troligen är Jorden den enda planet som hyser liv i det observerbara universumet. Jag förutspår att framtida observationer eller utforskningar av utomjordiskt liv inte kommer att ge några positiva resultat.



Om det av en slump liv likväl upptäcks någon annanstans i vårt kosmiska grannskap tror Totani att det sannolikt skulle vara av samma ursprung som livet på jorden. Livet kan ha liftat från kometer och asteroider över interplanetära eller interstellära rymden i lokaluniversumet med livets ursprung från en enda ursprungshändelse.

Min uppfattning (min anm) är att livet är unikt och kan vara skapat av en gud. Kanske lika svårt att ta till sig som ovan men båda slagen av möjlighet finns. Materialismens tid är förbi sedan länge inom många vetenskaper men fortfarande finns dock dogmatiska personer oftast utanför vetenskapens värld som fortfarande anser likt 1800-talets och 1700-talets upplysningsvetenskapsmän att allt kan förklaras med materia och dialektik.



Bild från vikipedia med följande text. The earliest known life-forms on Earth are putative fossilized microorganisms, found in hydrothermal vent precipitates, that may have lived as early as 4.28 billion years ago, relatively soon after the oceans formed 4.41 billion years ago, and not long after the formation of the Earth 4.54 billion years ago.

lördag 25 oktober 2014

Att skapa liv innebär konstruktionsmedel men att det skapas ur kaos per automatik är enligt mig inte möjligt. Slumpfaktorn för detta blir otrolig.


Citat: Där, i Vintergatans centrala delar, är myllret av stjärnor stort. Om vårt solsystem befann sig där skulle natthimlen lysas upp av tiotusentals ljusstarka stjärnor.

Det är i dessa trakter som forskare nu har upptäckt komplicerade molekyler av en typ som utgör själva grunden för de byggstenar som sedan kan skapa liv. Slut citat.

För att liv ska uppstå måste det finnas de byggstenar som kan ge liv och rätta förhållanden uppstå.

Dessa byggstenar i sin tur måste ha kommit någonstans ifrån. Inte från intet utan från något.

Min uppfattning är inte att de uppkommit ur intet genom Big Bang. Istället är Big Bang likt byggstenarna skapade av en intelligens utanför vår uppfattningsförmåga. Gud.

Detta är inte konstigare än vissa materialisters uppfattning att Big Bang skapade allt ur ingenting annat än en trolig plötsligt snabbt expanderande punkt stor som en atom från ingenstans i ingenting vilket sedan expanderade.

 

måndag 31 maj 2010

Framgång sker enligt slumpens regler.


Har du framgång?

Har du fått det arbete du önskade eller den utbildningsplats du drömde om?

Då kan du ses som framgångsrik.

Har du även fått en bra lön efter din utbildning och kanske en älskad livskamrat, då kan du även ses som framgångsrik.

Har du fått det genom kontakter eller föräldrar har du haft tur som hamnat i en miljö där så var möjligt. Men framgångsrik kan man inte kalla dig. Du fick det serverat genom arv och miljö.

Det blev en framgångsrik livsbana. Om du ändå kommit så långt kan det ha  skett utifrån slumpen och kanske som det heter i visan: 
 
        med käckhet kan man komma långt,
     med fräckhet kan man komma längre.

Men med täckhet och vackra ögon därtill,

kommer man så långt man vill.

   T: Gus Morris

M: Kai Gullmar

Slumpen gjorde att du kom före någon annan in på din utbildning.

Du sökte i rätt tid. Du fick arbetet då du sökte i rätt tid och rätt person läste din ansökan för att just du skulle bli intressant att kalla.

Du var på rätt plats för att träffa just den livskamrat du fick och detsamma var denne.

Du är framgångsrik. Låt oss hoppas det fortsätter så.

måndag 11 februari 2008

Cusanus o den lärda okunnigheten


Detta utryck tog han från Sokrates som ansåg att insikt om den egna okunskapen är förutsättningen för all visdom. Cusanus ansåg att vi kan närma oss sanningen genom att gissa oss fram med mer eller mindre väl underbyggda hypoteser som sedan prövas och ersätts med nya hypoteser.


Härmed kan vi förmoda att sanningen alltid kan förändras utefter hypotes och frågeställning om en viss sak eller händelse (min tanke efter att ha funderat över Cusanus tanke).

Cusanus ansåg även att Människan är ett mikrokosmos i vilket allt avspeglas och går igen. Makrokosmos är universum i sin helhet. Till skillnad till mikrokosmos som kan ses som den lilla välden, atomernas värld. Människans inre värld kan även ingå i mikrokosmos. Mikrokosmos speglar makrokosmos och tvärtom.

Det finns likheter i rörelser och uppbyggnad av dessa kosmos och det är en svindlande tanke. Kanske det finns ett ännu större kosmos ett mastodontkosmos där vår verklighet och vårt universum blir ett mikrokosmos.

Har då dessa mikro och makrovärldar en inre harmoni? En harmoni som får ex genforskningen i mikrovärlden att framstå som en fast kunskap där vi har full kontroll över vad som sker? Är det bara än mer forskning som behövs för att vi ska ha full kontroll och förståelse över livets byggstenar?

En dröm vore väl det? Kunde det bli så kunde vi bli som Gud vi kunde kontrollera livets byggstenar kontroller sjukdomarnas spridning, arvsanlagens härjningar och kanske om vi får en diktatorisk politik som den som Hitler förestod möjlighet att bygga upp en supermänniska utan dess like i historien. Hemska tanke!

Men så enkelt är det varken i mikrokosmos eller makrokosmos. Tänk på kvarkarna exempelvis http://forskningsfronter.vr.se/main.asp?page=main&type=subj&classid=69

Som det så riktigt också står i artikeln
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article64375.ece
när det gäller det så nu diskuterade DNA-testets bekräftlighet.

”Du får varje dag mer än en miljon mutationer. Plötsligt kan en av de där vakna till och bli en cancercell. Det beror varken på genetik eller miljö. Du hade helt enkelt otur.”

Detta ska tas på fullt allvar. DNA testens svar ska ses som riktlinjer för förmodanden av vad som kan ske om inget inträffar som ingen kan förutse genom detta test. Vad är det då som kan ske som gör att testets resultat förfalskas över tid?

Jo slumpen. Vad innebär då slumpen i detta fall? Enkelt utryckt det ingen kan förutse och det som hänt oräkneliga gånger i historien till glädje ibland för naturens utveckling, till katastrof ibland. Men som ska ses som mycket viktig för att förstå vår verklighet och dess förändringar fastän vi aldrig kommer att förstå när den uppkommer eller hur. Ett ord ett begrepp sammanfattar detta, Mutation. Vad kan då DNA-test ge? Svar: Framtida besvikelse och frustration. Vad är då lämpligt att använda det till kanske som sannolikhetskalkyl? Men då måste detta begrepp förklaras så en testare förstår betydelsen av trolighet i detta begrepps betydelse.


Kanske det finns oräkneligt med kosmos, större och större, men även mindre och mindre. Kanske det vi kallar mikro- och makrokosmos enbart är det vi kan se och uppleva medan det finns oräkneligt fler både mindre och större. Det tål att upprepas det är en svindlande tanke. Men håller vi oss till det som man i normala fall menar med uttrycken så kanske följande intressanta länk kan leda till nya insikter i mikro makrouniversumkunskapen.
http://www.nykultur.nu/Artiklar/Mikrokosm_univ.html