Nya rön om Titans hav

Saturnus måne Titan är en intressant plats. Här likt på Jorden finns hav. Flytande vatten är det inte i dessa utan flytande kolväten som etan och metan.

Små centimeterstora vågor kan ses här och båtar skulle kunna segla fram på ytan.

Vad som nu upptäckts är att likt på Jorden finns en medelhöjd på havsytorna runt månen likt det finns på Jorden.

Detta visar att det  finns vätska under ytan  likt det finns grundvatten under ytan runt Jorden. Just genom detta uppstår en medelhöjd av havsnivån likartad runt om.

Det visar att det finns mycket vätska under Titans markyta vilket får det att bli en reglering av havsmedelhöjden likt det blir här på Jorden.

Detta till skillnad om vattnet funnits enbart i skilda håligheter med skilda djup på skilda platser runt om på Titan då hade det inte varit en medelhavsnivå utan stora skillnader runt om månen i skilda håligheter eller havsdammar.

Bilden visar en bit av Titans nordpol med några synliga sjöar (hav)

Titan månen med en mystiskt unik atmosfär.

Saturnus måne Titan är större än solsystemets minsta planet och solens närmsta granne Merkurius. Titan är vårt solsystems största måne och den enda med en atmosfär av betydande tjocklek.

En ovanlig sammansättning av denna får förvånande effekter i densamma. Snabbt sjunkande temperatur ner till -153C vid polerna i atmosfären har upptäckts.

Det kan vara moln av vätecyanid  som är anledning till denna snabbkylning vid vissa förhållanden. Ingen vet, men dessa är huvudmisstänkta till fenomenet.

Atmosfären på Titan består till 98,4% av kväve till skillnad mot Jordens 78% kväve. I övrigt består Titans atmosfär till 1,6 % av metan med spår av andra gaser som kolväten, argon, koldioxid, kolmonoxid, vätecyanid och helium.

Här finns sjöar bestående av etan och metan, med djup på ner till  200 meter.

Titan är en spännande men knappast människovänlig plats att vistas på. Om det kan finnas liv här av något slag i djupen av sjöarna får framtiden visa.

Just nu diskuteras på universitetet i Bristol de svårförklarade temperaturfallen vid polerna vilket är en ytterligare pusselbit  att lösa för att förstå Titan och förhållandena där.

Bilden är på Titan.

Iskalla regn utlöses på Saturnus måne Titan och översvämningar blir följden

Likt på Jorden stormar det rejält även på Titan. Sjöar översvämmas och floder forsar över annars snustorra slätter.

Inte är det ofta men ca vartannat Titanår sker det vilket innebär ca en gång vart 50:e jordår. Ett titan-år är 29,5 jordår.

Skillnaden är att det inte är vatten som regnar här utan metan. Iskall metan. I övrigt är det samma sak där som här det regnar och stormar ibland.

För mer information om hur regn uppkommer på Titan se följande länk. Bilden visar hur det kan se ut från en sjöstrand på Titan med Saturnus i skyn ovanför.

Vi borde satsa mer på ett besök på Saturnus måne Titan

Titan med sina hav av metan, etan och spännande djup med dessa vätskor är högintressant då det gäller att söka liv. Här finns organiskt material och allt som skulle kunna få liv att blomstra. Troligen finns även stora mängder vatten här.

Inte liv i den form vi känner utan i andra former. NASA anser att vi snarast borde besöka denna måne för att få veta mer.

Varför vi ska gå över ån efter vatten och söka exoplaneter långt därute vilka vi troligen aldrig kan besöka och aldrig säkert veta om de innehåller liv när vi har spännande månar i vårt eget solsystem är en gåta.

Jag anser att vi först borde vi undersöka närmiljön innan vi söker på betydligt svårare platser. Det handlar om Titan men även månarna Europa och Enceladus till att börja med. Dessa månar är intressantare än planeten Mars då det gäller att söka liv som lever idag. 

Låt oss hoppas vi snart kan sända farkoster  för att en gång för alla få veta om liv kan finnas här. Mycket tyder på det.

Månen Titan är full av organiskt material och kanske bläckfiskar i dess hav

Saturnus måne Titan är en måne där vätskor av etan och metan  flödar i sjöar och vattendrag  och kväveatmosfär existerar. Komplexa organiska föreningar finns här.

Sanddynerna vid haven är inte som hos oss stenfragment och grus utan fruset plastmaterial i form av vinylcyanid.

Kolvätesjöar finns enbart här i vårt solsystem. Senaste upptäckten härifrån är bland annat att föreningar av vinylcyanid finns och det i en mängd av 10 miljarder ton i den näst största sjön Ligeia Mare.

Nu anser en del att celler av liknande slag som av jordiskt slag kan bildas av vinylcyanid i denna sjö.

Otroliga 36 miljarder jättebläckfiskar kan det finnas organiskt material för  i detta hav. Bläckfiskar vars ursprung kommer ur dessa organiska föreningar och membran av celler ur vinylcyanid och dess föreningar. Liv som uppstått av denna sörja.

Dessa tankar kommer troligen att en gång resultera i att en undervattensfarkost den gången en sådan följer med ett skepp dit i framtiden undersöker sjön. Redan nu finns tankar på detta.

Bilden är en fantasi av jättebläckfisk på Jordens hav.

Saturnus största måne Titan blir lätt att landa på.

Bilden illustrerar mycket bra hur ett besök på Titan kommer att se ut från en betraktares synvinkel från ytan.

När människan en dag får möjlighet att besöka en spännande måne där liv kan finnas är Saturnus största måne Titan mycket intressant.

Att landa på denna måne med sina sjöar av metan och etan gör att en landning på dessa sjöar blir lätt. Här uppstår aldrig vågor högre än 1 cm.

I övrigt regnar det här som på Jorden men då regn av metandroppar.

Här finns kolväteatmosfär. Fast yta, sjöar flytande och 200 meter djupa och även frusna sjöar. En kall men spännande plats. Äventyret Titan blir spännande den dag människan kommer dit.

Elektrisk sand dansar runt i vinden på Titan

Saturnus spännande måne Titan har länge uppmärksammats för sina sjöar och sin atmosfär. 

Månen är en av de intressantaste platserna i vårt solsystem att söka liv på.

Titan fortsätter överraska.Nu har det även upptäckts att sanden här ibland är elektriskt laddad. När vinden har en styrka av minst 15m/sek då den svepande dansar runt på ytan hoppar sandkornen och klumpar ihop sig.  Det är då den elektrificerats. 

  

För vidare läsning av vilken slag av sandkorn det troligen handlar om här och rörelserna i denna vid detta slag av väder se medföljande länk.  

Forskningen inom detta område bedrivs bland annat vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA.

Magiska öar på Titan

Titan en av de intressanta månarna runt Saturnus är i blickfånget.

Här finns hav och sjöar av kolväten och kanske möjligt liv för något.

Ibland bubblar det upp i dessa sjöar o hav. Det är detta som kallas magiska öar.

Det ser ut som bubblor ur en flaska lemonad här på Jorden.

Det är kväve  under en viss temperatur och under ett regn av metan  som bildar dessa bubblor i sjöarna. Betydelse i sammanhanget är också vilken typ av metan eller etan  det är i sjön  för att kväve ska bubbla upp. Inte alla platser på Titan ger synen av magiska öar.

Mystiska moln döljer sig i atmosfären på Saturnus måne Titan

NASAS Cassini flög över Titan två gånger under sommaren 2016. Infraröda bilder från dessa turer visar moln under den dimmiga atmosfären. Mystiska moln vilka visade sig ibland men inte hela tiden. Varför ställde man sig frågan.

Detta mystiska förhållande visade sig fast bilderna togs mycket nära varandra och även tidsmässigt nära varandra. Det enda som var skillnad var en något ändrad vinkel på filmningen.

Molnen antas ses bäst på norra sidan av Titan och då den årstid som kallas sommar där och var den tid Cassini besökte månen.

Metan anses molnen bestå av. Den förklaring som ges till fenomenet när foton med infraröd våglängd tas genom den dimmiga atmosfären är att kameror med två olika våglängder har använts.

De med kort våglängd är mindre lämpliga här för att se genom dimman medan längre våglängder kan se. Det var den kamera med kort våglängd som inte kunde se molnen men motsatsen hände med kameran vilket tog bilder med lång våglängd.

Saturnus och dess måne Titan verkar båda ha årstider

Saturnus måne Titan är den näst största månen i vårt solsystem och större än småplaneten Pluto. Det är även den enda måne med en fullt utvecklad atmosfär. Dess yta består av is, sjöar av metan och etan och olika bergarter.

Här finns årstider vilka ger olika färgnyanser i atmosfären då gaserna i denna rör sig och ändrar färg beroende på hur starkt solljus denna får. Atmosfären består till 98,4% av kväve medan resten är en blandning av argon, kolväten, koldioxid, kolmonoxid, vätecyanid och helium. Allt påverkas av solens ultravioletta strålning vilket upplöser metan och ger en orange dimma.

Men nu har gasplanetenSaturnus även setts ha förändring i färgsättning över ett stort område sin atmosfär. Guldfärgad atmosfär har på detta blivit blåtonad. Vad som gett denna förändring vet man inte säkert. Men det antas att vindars hastighet i atmosfären och ljusinsläpp från solen av årstidskaraktär ligger bakom fenomenet och ger denna effekt på vissa gaser i atmosfären.

Hav på Titan visste vi fanns men inte moln. Men nu vet vi bättre.

Titan en av Saturnus månar är den himlakropp i vårt solsystem vilken mest liknar Jorden. Här finns flytande vätska hav och sjöar floder av etan och metan. Is och underjordiska hav.

Men nu har något nytt upptäckts också. Moln på Titan. Det är kol- och kvävebaserade som är det troligaste vad dessa moln består av.

Men förundran över att de finns är något som i dagarna diskuterats.

Mars troddes ha vattenkanaler en gång. Helt galet. Men det finns en måne som har vätskefyllda kanaler i vårt solsystem.

För ett sekel sedan troddes Mars ha kanaler. En synvilla hade visat Mars yta som genomkorsad av kanaler och många trodde att det var bevattningskanaler för innevånarnas odlingar.

Marsinnevånare var troliga för många. Men allt visade sig vara en synvilla. En synvilla vilken bevisades som sådan under 1960-70 talet.

Däremot finns en måne vilken nu bekräftas ha kanaler med flytande vätska i vårt solsystem. Månen Titan, Saturnus största måne. I kanjoner av ett djup av 200-600 meter och en bredd av upp till en km flyter kolväten här.

Djupet på dessa kanjoner visar att det har eroderats här under lång tid precis som vatten eroderat och skapat Jordens kanjoner under årmiljoner. Men likt på Jorden har även landhöjningar gjort att landskapet förändrats över tid. Floderna flyter ut i Titans kolväte hav.

Här flyter kolväten i strida strömmar eller kanske lugna strömmar är ett bättre uttryck.

Titan är en måne runt Saturnus med en storlek större än planeten Merkurius.

Titan hade kallats en planet om den haft en egen bana i vårt solsystem istället att som nu vara en måne till Saturnus.

Här flyter floder och finns sjöar. Inte av vatten utan av metan. Här regnar det men även regnet är metan i en atmosfär av nästan enbart kvävgas.  På Jorden har vi vattnets kretslopp på Titan är det metan som är kretsloppet.

Här finns en tät atmosfär vilken är svår att se igenom. Men tre sjöar har upptäckts på Titan vars största djup är ca 200 meter där 2 cm höga vågor sköljer kusterna.

Nu har en vätecyanid upptäckts i ytan på Titan en som man tror föregångare till livets aminosyror.

Experiment har tidigare gjorts i laboratorium för att försöka skapa byggstenar för liv med utgångspunkt från vätecyanid och dessa försök har gett positiva resultat.

Men detta ska inte tolkas  som att man visat på liv på Titan, däremot behövs mätningar på plats i framtiden för att lära mer om Titan.

Titan måne runt Saturnus är den enda himlakropp i vårt solsystem med tät atmosfär. Kan vi analysera atmosfär på avstånd kan vi upptäcka livsduglig miljö i världsalltet.

Många gånger ses Titan som en måne i ett förstadie till hur Jorden en gång såg ut. Här finns en tät atmosfär av i första hand kväve. Denna atmosfär förhindrar växthuseffekt på månen. Ytan är dock till största del okänd då den är för tät att se igenom.

Nu kanske någon säger att vi har ytterliga en himlakropp i vårt solsystem med tät atmosfär. Planeten Venus. Men denna atmosfär vilken även den är tät består av mycket lite kväve och istället av mycket koldioxid. Detta gör att växthuseffekten är katastrofal.

Lika omöjlig som det är att liv kan existera på Venus lika möjligt är det att liv kan existera eller  är står i startgroparna på Titan.

Kan vi analysera atmosfär och då tunn sådan på stora avstånd skulle möjligheten att tro på möjliga exoplaneters liv i sin miljö få mer konkret trovärdighet .

Ett jättemoln har upptäckts vid Titans sydpol.

Saturnus måne Titan  har den senaste tiden dragit uppmärksamheten till sig. Över dess sydpol finns ett moln av jätteformat. Ett moln av samma densitet som vi på Jorden har dimma.

Storleken är den största man sett här och innehållet i dimman är is. Is innehållande kol och kväveföreningar.

Att det dyker upp nu kan ha med årstiden att göra. En årstid på Titan är 7 1/5 jordår. Temperaturen är ca -150C. Därav moln av is. Is med en täthet som jordisk dimma.

Säkert är årstiderna där som här av lite skillnad varje gång. Denna gång har människan fått se ett jättemoln på Titan. Men detta kan vara vanligare än vi tror så många årstidsäsonger på Titan har vi ännu inte att jämföra med.

Saturnus största måne Titan är högintressant för astrobiologerna. En sjö lika stor som Kaspiska havet finns bland annat här.

Titan är den måne vilken har en mycket tät atmosfär vilket gör den svår att undersöka. Men rymdlandaren Huygin landade här och har tagit bra bilder från ytan. Bilder vilka visar på den enda himlakroppen i vårt solsystem med flytande vätska i form av sjöar på ytan.

Även floder existerar på denna måne vilken i storlek är större än planeten Merkurius.

Största sjön här kallad Kraken är ungefär lika stor som Kaspiska havet på Jorden. På Titan ska finnas komplexa organiska molekyler vilket kanske kan antyda på något slag av liv.

Men då yttemperaturen är ca -180 grader finns inget rinnande vatten här utan sjöar och floder består av vätska som flyter i denna temperatur.  Det är metan och eller etan.

Atmosfären är metan och kvävgas i första hand.  För att läsa lite om hur astrobiologerna tänker angående möjligt uppbyggande av cellmembran och i förlängningen liv i denna miljö se medföljande länk här.

Titan med öppna sjöar på ytan är den enda himlakropp i vårt solsystem med detta.

Månen Titan har sjöar av kolväten. Titan är den enda måne eller planet i vårt solsystem vilken har öppen vätska  på ytan. Titan är en av Saturnus månar och är lika stor som planeten Merkurius och klassas som den näst största månen i vårt solsystem. Störst måne är Ganymedes vilken kretsar runt Jupiter.

Etan och metanfyllda sjöar finns vid polerna. Några fördjupningar där ingen vätska finns existerar även. Varför dessa hav existerar och hur de uppstått är en gåta.

Varför just denna måne har dessa sjöar och öppna sådana vet vi inte. Utöver detta har månen även tät atmosfär bestående av kväve.

Genom att följa denna länk kan intresserade få veta mer om vad forskare idag tror och anser om havens uppkomst och vad man kan förmoda  från Titans historia. Men än är det enbart spekulationer som anses troliga.