Kommer James Webbteleskopet att avslöja mer om solsystemet TRAPPIST 1 och dess sju planeter.

 

Fritt citerat från vikipedia; TRAPPIST-1 är en röd dvärgstjärna belägen i Vattumannens stjärnbild 40 ljusår från jorden. Här finns sju planeter alla sju ungefär lika stora som jorden. Omloppstiden för de sex innersta planeterna är mellan ett och ett halvt och 13 dygn den sjunde och yttersta planetens egenskaper är än så länge ganska okända. Det är sannolikt att åtminstone tre av planeterna har flytande vatten. Från stjärnan och utåt benämns planeterna Trappist-1b, Trappist-1c, Trappist-1d, Trappist-1e, Trappist-1f, Trappist-1g, och Trappist-1h.

Namnet TRAPPIST-1 kommer av att planetsystemet upptäcktes med teleskopet Transiting Planets and Planetesimals Small Telescope (TRAPPIST) på La Silla-observatoriet i Chile". slut citat.

Astronomer har ägnat mycket tid åt att lära sig så mycket som möjligt om de sju TRAPPIST-1-världarna. 2018 föreslogs i en studie att dessa planeter var stenplaneter och att vissa kunde innehålla mer vatten än jorden. 2021 hävdades i en annan studie att de sannolikt var stenplaneter även om de hade lägre densitet än planeterna i vårt solsystem.

Fyra av de sju planeterna finns i stjärnans beboeliga zon - tillräckligt nära för att ha flytande vatten. Alla sju planeter kretsar närmare sin sol än Merkurius gör vår sol. Dock ska vi ha i minnet av det är två skilda slag av solar. Trappist 1 är en röd dvärgstjärna av storlek som vår Jupiter medan vår sol är mycket hetare och större (min anm.).

Med tanke på att Trappist 1  är mycket svalare än vår sol kanske det inte påverkar temperaturen på planeterna så mycket  att liv och vatten skulle vara omöjligt. Men det påverkar på andra vis.

Till exempel kretsar den närmaste planeten, TRAPPIST-1b, runt sin sol på enbart 1, 9 jorddagar. Det är ett väldigt kort år och visar på ett kort avstånd till solen. På TRAPPIST-1h, den längst bort liggande tar det19 dagar  för en runda om sin sol. Dessutom är alla planeter sannolikt tidvattenlåsta likt vår måne är till jorden, innebärande att samma sida alltid är nattsida och den andra dagsida.

Trots dessa skillnader är TRAPPIST-1 fortfarande det främsta exoplanetmålet för JWST (James Webbteleskopet) på grund av de sju steniga planeterna som ses som intressanta. Och även om detta solsystem har ett av de mest studerade planetsystemenen tror forskare fortfarande att TRAPPIST-1 har mer att avslöja. Man hoppas JWST kan utröna på om det finns atmosfär på planeterna och vad den består av? 

 Webbs NIRSpec-instrument som ingår i teleskopet gör detta till det enda teleskop som kan identifiera signaturen för molekyler som metan, koldioxid och syre på detta avstånd. Gaser som kan vara  tecken på liv på en planet. Efter ett första lovande arbete med att avkoda gaserna i atmosfären i WASP-39b fick astronomer för några veckor  JWT få en tid för en  första titt på TRAPPIST-1-systemet.

Resultatet av detta  har ännu inte granskats eller publicerats. Men vid en konferens vid JWST: s högkvarter - Space Telescope Science Institute i Baltimore - den 13 december diskuterade forskare teleskopets initiala data från dess observationer av TRAPPIST-1g, den näst längst bort liggande planeten från TRAPPIST-1.

Björn Benneke, astronom vid University of Montreal i Kanada, visade att TRAPPIST-1g inte har en väterik atmosfär. Olivia Lim, doktorand vid University of Montreal, presenterade också en studie med liknande resultat för TRAPPIST-1b liksom Alexander Rathcke, astronom vid Harvard Smithsonian Center for Astrophysics, vid observationer av TRAPPIST-1c.

Vidare undersökningsresultat kommer i framtiden. Men jag (min anm.) är inte imponerad över TRAPPIST1 -systemet. Tvivlar starkt på att det finns mycket att hämta här av organiskt liv.

Bild vikipedia på den beboeliga zonen runt TRAPPIST-1 jämfört med den i vårt solsystem.

HR 5183, ett högintressant solsystem därute i sökande efter liv.

HR 5183 är en sol, 103 ljusår bort i riktning mot jungfruns stjärnbild. Denna sol  är ljusstarkare på natthimlen än planeten Venus men mindre från vår synvinkel sett. Vid denna sol upptäcktes under året en intressant exoplanet, HR 5183b.


HR 5183b har minst tre gånger massan av Jupiter. Gasplaneten Jupiter är vårt solsystems mest massiva och största värld. HR 5183b har en mycket excentrisk omloppsbana. Om den funnits i vårt solsystem skulle dess bana varit närmare solen än Jupiters för att sedan i sin bana svänga utåt igen bortom Neptunus omloppsbana. 


En ny studie ledd av astronomen Stephen Kane vid University of California Riverside visar till skillnad mot tidigare antaganden att det likväl kan finnas någon jordliknande planet som inte störs i detta solsystem. Det bör finnas en smal remsa i den beboeliga zonen där en sådan kan finnas utan att störas av HR 5183b ovanligt vida bana.


Det är en intressant teori. Det är också spännande att inse vad levande varelser på en sådan planet skulle se på sin natthimmel. HR 5813b, den excentriska jätten tar nästan 75 år på sig i sin bana runt sin sol. Men det ögonblick då denna jätte äntligen svänger förbi sin mindre granne skulle vara en hisnande upplevelse för livet på denna eventuellt bebodda jordliknande planet där. 


När HR 5183b kommer som närmast den eventuella jordliknande planeten skulle den vara ca 15 gånger ljusare än Venus ses när den är som närmast Jorden.

 HR 5183b skulle dominera natthimlen i solsystemet.


En spännande tanke (min anm) om nu någon skulle kunna uppleva detta. Ingen vet om denna jordliknande planet finns därute eller om den skulle finnas har en livsform som skulle ha glädje av en syn av detta slag.


Bild: från vikipedia på var man kan söka solsystemet HR5813.

Det finns en anledning till att åter besöka planeten Venus.

En astronom på en planet långt därute skulle se Jorden och Venus som tvillinglika planeter där liv skulle kunna finnas.


Men detta tolkande skulle vara helt galet då Venus yta har en temperatur av ca 470C.

Venus har en atmosfär mättad med koldioxid med svavelsyramoln i skyn vilket gör Venus mycket olik Jorden och nästintill omöjlig att besöka då den är som en ugn.

Något i det förflutna förändrade förhållandena på Venus vilken kunde varit en lika livsvänlig planet som Jorden och kanske en gång även var det. 

Ett troligt scenario är att den en gång hade oceaner likt på Jorden men då solen åldrades och växte fick det till följd att Venus låg i en zon där dennas värme skapade en växthuseffekt. Ytan av i dag på Venus är enligt beräkningar 700 000 000 år. Hur ytan var de miljarder år innan som planeten existerade vet vi inte men omöjligt är det inte att hav fanns och landytor dä liv kunde finnas.


 När solen växte sig varmare och ljusare (en naturlig följd av åldrande) steg temperaturen på Venus och så småningom förgasades alla eventuella hav. Med allt mer vattenånga i atmosfären kom planeten in i ett skenande växthusstadie som det inte kunde återhämta sig från. Planetens inre hjälpte till med att producera magma som vällde ut som voluminösa lavaflöden (likt det även gjorde på jorden) och växhuseffekten gjorde att Venus än snabbare blev ungstempererad. Faktum är att den genomsnittliga ytans ålder på Venus av idag  är mycket yngre än de flera miljarder år gamla ytorna på Mars, Jorden och Merkurius.


 Men i övrigt kan Venus kan knappast skilja sig så mycket i ålder mot sina övriga närliggande grannplaneter. Den tidigaste ytan innan kaoset vet vi inget om.  Vi vet mindre om Venus än vi gör om de andra planeterna i det inre solsystemet vilket gör att besök här skulle vara spännande. Men att sända mätutrustning ner i ugnsvärme är svårt då den ska fungera ett tag och även kunna komma tillbaks hel eller sända ut genom en orolig atmosfär.


Till exempel behövs radar för att genomborra de ogenomskinliga svavelsyramolnen för att kunna se ytan och även tåla svavaelsyrahalten. Det är mycket knepigare än de enkelt synliga ytorna och tillgängliga ytorna på månen eller Merkurius. Den höga yttemperaturen 470 grader Celsius innebär att konventionell elektronik inte klarar mer än ett par timmar. Det är långt ifrån hur länge elektronik kan vara igång på Mars där Roversbilarna kan verka i mer än ett decennium.


Jag tror dock att ny teknik kommer att lösa problemet snart. Men vad vi kan finna nere på Venus av intresse tvivlar jag på. Allt är hetta av ett slag som med säkerhet utplånat alla rester av en tidigare era på Venus (min anm).

Bilden föreställer hur ytan troligast ser ut under molnen.

Metallrika Asteroider är intressanta och den intressantaste är 16 Psyche

Metallasteroider antas ha en bakgrund som flytande järnkroppar vid solsystemets skapelse.  Smält järn flytande i rymden i olika former.


I dag antar även  forskarna att när metallen svalnat och stelnat kan det fortfarande ske vulkanutbrott av flytande järn från kroppar som dessa.


Den vad vi vet järnrikaste metallasteroiden i vårt solsystem är 16 Psyche vilken finns i  asteroidbältet mellan Jupiter och Mars. Dess yta består av  solitt järn.


Analys av denna har från Jorden gjorts av vetenskapsmän på UC Santa Cruz vars utredning föranleddes delvis genom NASA:s planer på att lansera en rymdsond för färd till 16 Psyche.  Denna är  den största metalliska asteroiden i solsystemet och därför intressant för forskare från NASA  vilka planerar  att under 2022 sända upp en rymdsond för att och nå asteroiden under 2026.


Tecken på tidigare vulkanism söks här i form av färgvariationer eller sammansättning av material på ytan och möjligen det som ser ut som vulkaniska hål. Stora vulkaniska kratrar eller öppningar kan knappast finnas anser man enbart mindre hål.


Vi får hoppas resan blir av och vi kan lära och förstå mer om metallrika asteroiders. 

Bilden från Vikipedia visar 16 Psyches banrörelse i asteroidbältet.

Asteroiden Pallas är högintressant att besöka

Pallas är den tredje största asteroiden i asteroidbältet (vilket finns mellan Mars och Jupiter). Det var den tyska astronomen och läkaren Wilhelm Olbers som den  28 mars 1802 upptäckte Pallas.


Pallas är helt outforskad och Nasa hoppas nu på medel för att skicka upp en farkost till asteroiden 2022. Men projekten är många så konkurrensen om pengar är stort för rymdprojekt.


Pallas är en protoplanet innebärande en värld i förstadiet till att bli en dvärgplanet (planet). Dess diameter är 512 kilometer.  Den har likt Pluto en excentrisk bana vilket gör Pallas nästan oåtkomlig för rymdfarkosters landning. Det behövs här likt vid besöket förbi Pluto mycket noggranna uträkningar för att inte missa den och i detta fall än mer då det handlar om landning.



NASA kommer troligen att ta det slutliga beslutet om finansiering av detta uppdrag runt mitten av april i år.


Säkert kommer mycket ny och överraskande kunskap att bli följden vid en färd hit (om den blir av) likt det alltid blir vid besök vid eller på objekt därute vilka aldrig tidigare besökt.


Bilden visar de fyra största asteroiderna i asteroidbältet Ceres, Vesta, Pallas och Hygiea.

SN1987A är vad som finns kvar efter en supernova och vilken nu använts för forskningssyfte.

Forskare vid Pennsylvania State University har utvecklat en ny teknik för att mäta temperaturen i atomer när en stjärna exploderar som en supernova.


Forskare kombinerade observationer av en närliggande supernova vilken är kvarlevan eller strukturen som är kvar från en stjärnas explosion.


I detta fall SN1987A. SN 1987A är resterna av en supernova i utkanterna av Tarantelnebulosan i det Stora Magellanska molnet. Ljuset från supernovan nådde Jorden den 23 februari 1987. Dess ljusstyrka nådde maximum i maj det året och avtog sedan långsamt de följande månaderna. Det var det första tillfället för moderna astronomer att se en supernova på ett relativt kort avstånd.


 Gruppen som nu gjort en undersökning har utnyttjat NASAS Chandra X-beam observatorium  och med observationerna som utgångspunkt arbetat fram en modell som porträtterar supernovan simuleringsmässigt. Syftet med detta var att mäta temperaturen på de långsamma gasatomer som omgav stjärnan och vilka värmdes upp av det material som drevs utåt av explosionen och slutade i en supernova.


Gruppens resultat visade att de tyngsta partiklarnas temperatur identifieras utifrån deras atomvikt. De har utfört regelbundna observationer av supernovakvarlevan SN1987A med hjälp av NASAS Chandra X-ray Observatory det bästa röntgenteleskopet i världen sedan strax efter Chandra lanserades 1999 och vilket används för simuleringar för att besvara långvariga frågor om chockvågor ”.


Explosionen av en massiv stjärna som SN1987A driver material utåt till hastigheter upp till en tiondel av ljuset tillsammans med chockvågor av interstellär gas.


 Forskarna mätte temperaturerna av olika element bakom fronten av gas  vilket förbättrade förståelsen av fysiken bakom chockprocessen. Temperaturen förväntades vara proportionell mot elementens atomvikt men är svårt att mäta exakt.


Forskningen är inte klar men förväntas ge mer kunskap om chockvågors utbredning och temperaturer i samband med supenovaexplosioner och tiden efter denna och kanske före.


Allt är ett pusselläggande för att förstå mer om universum. Vad det är, varför och hur det uppstod.


Bilden är på Ringarna runt SN 1987A där man ser de utslungade massorna från supernovautbrottet i mitten av den inre av ringarna.

Vi ska ner under isen på månen Europa säger forskarna då här finns en av de mest intressanta platserna för liv utanför Jorden.

Europa Jupiters fjärde största måne är täckt av is.


Mellan 1995 och 2003 gjorde NASA: s Galileo rymdfarkoster  flera förbiflygningar över månen Europa. Observationerna av månen visade att det troligen finns en ocean av flytande vatten under Europas isiga yta.
 


Havet, tror forskarna kan hysa mikrobiellt liv eller bevis om ett nu utdött mikrobiellt liv. Man vill därför komma under isen och samla prover mellan is och botten i det vatten som finns här. Problemet är att komma under ytan.


”Uppskattningar av tjockleken av isen varierar mellan 2 och 30 kilometer  och är ett stort hinder för att komma åt fritt vatten som vi tror kan innehålla liv på Europa ”säger Andrew Dombard, docent i jord och miljövetenskap vid University of Illinois at Chicago.


En atomdriven tunnelsmältarsond vilken även kan styras i vatten när den väl kommit ner och sedan komma upp igen är lösningen på problemet driven av en liten kärnkraftsreaktor.


Tekniken för detta finns och kan konstrueras och användas på plats den dag uppdraget ska genomföras. Något forskarna hoppas sker snarast. Men tidsmässigt är inget ännu bestämt och inte heller kostnaderna.


Men nog blir det ett spännande uppdrag och analysen efteråt kan säkert ge svar på om det finns eller har funnits liv i vattnet under isen på Europa. En av de intressantaste månarna i vårt solsystem.

Månen Enceladus är högintressant i jakten på liv.

Enceladus är en av månarna runt Saturnus och ligger utanför solens livssfär. Men genom sitt avstånd till Saturnus och gravitationen från denna planet värms månen likväl upp så pass att gejsrar av vatten sprutar upp från dess isiga yta.

Ett underjordiskt saltvattenshav finns under ytan och det är i detta det misstänks finnas liv.

Nya undersökningar av tidigare insamlad data då Cassini samlade in sådant när denna flög genom vattenplymer från månen visar på att här finns organiskt material. Tecken på möjligt liv i den underjordiska oceanen.

Nu vill forskare tillbaks till Enceladus snarast möjligt då fynden är högintressanta. Det kommer att ske under 2020 talet så den som lever får se vilka fynd som kan finnas här.

Dessa nya analyserade fakta har i månadsskiftet juni juli i år fått uppmärksamhet över hela världen. Varför jag likväl tar upp det då flertalet bör ha uppmärksammat det är att det alltid finns de som inte gjort detta. Och rapporten är så intressant att alla borde få veta. Jag gör därmed den insatsen att jag hoppas någon som missat detta ser det här.

Trappist 1 är fortfarande ett högintressant solsystem i jakten på liv och livsdugliga planeter.

Det har ett tag varit högintressant att undersöka de planeter som finns i banor runt Trappist 1. Misstanken om livsdugliga planeter här har och är fortfarande stort.

Trappist 1 är en röd dvärgstjärna enbart 40 ljusår bort i Vintergatan i Vattumannens stjärnbild. Här finns sju jordliknande planeter i storlek.

James Webb Space telescobe ska nu efter Hubbleteleskobets avsökning fortsätta arbetet med att avsöka dessa planeter efter bristen på vätgas. Atmosfär eller gaser verkar finnas på dem alla men de innersta 

Trappist 1b-c är vätgasrika och ligger nära sin sol vilket ger en icke livsduglig atmosfär. Däremot ska mer och djupare undersökning med spektralanalys göras i övriga planeters atmosfär. Trappist 1d-h.

Detta för att finna koldioxid, metan, syre och vatten. Intressantast är de planeter vilka finns i den beboeliga zonen där värmen kan vara livsmöjlig genom avståndet till sin sol.

Alla planeter här är intressanta och ska undersökas vidare. Systemet är det mest intressanta solsystemet hittills som hittats däruppe.

Bilden är på Trappist 1 med sina planeter

11 ljusår från oss finns den hittills intressantaste planeten för utomjordiskt liv.

Ross 128 är en sol 11 ljusår från oss i Jungfruns stjärnbild,  en röd dvärgstjärna lugn och fin inga otrevliga solutbrott kommer därifrån. Här finns en planet på ett avstånd från denna sol med ett klimat där liv kan ha uppstått och finnas idag.

Planetens namn är Ross128b. Här finns nästan säkert även vatten på dess yta. Självfallet även en atmosfär.

Planeten är högintressant då det gäller letandet efter liv därute. Den klassa som nummer ett av högintressanta exoplaneter. Den idag intressantaste exoplaneten därute.

Bilden är en  illustration av Ross128b med dess sol Ross 128 i bakgrunden. 

De spännande ismånarna vid Saturnus med nya fakta. I dag är sista dagen i närområdet här på kanske många år.

Bland Saturnus kända 62 månar finns några ismånar vilka är mycket intressanta då det gäller att söka liv. De har hav av vatten. Cassinis resa vid Saturnus har gett lite nya fakta och idag 15 sept  kanske mer kommer då farkosten just nu dyker ner mot Saturnus ringar för sista gången på sin resa.

De intressantaste månarna där just nu är följande månar

Enceladus: Här sprutat ca 100 gejsrar vatten upp ur sprickor i isen. Väte finns här och ett underjordiskt hav.

Titan: Här finns sjöar av flytande etan o metan och troligen ett underjordiskt hav under ytan.

Rhea: Med en yta som reflekterar och därför troligen är av vattenis.

Tethys: En ismåne med röda bågar i isen av okänt slag.

Mimas: Med en stor krater på sin ena sida och vilken jämförts som en måne lik  planeten Death Star i Star Warsfilmerna. Månen i sig är ett mysterium vilkens svårförklarliga rörelser gör att något inre i månen påverkar den. Eventuellt ett hav.

Det var något om högintressanta månar vid Saturnus. Men säkert finns mycket intressant även bland de övriga månarna  här liksom vid andra planeters månar i vårt solsystem.

Vi borde satsa mer på ett besök på Saturnus måne Titan

Titan med sina hav av metan, etan och spännande djup med dessa vätskor är högintressant då det gäller att söka liv. Här finns organiskt material och allt som skulle kunna få liv att blomstra. Troligen finns även stora mängder vatten här.

Inte liv i den form vi känner utan i andra former. NASA anser att vi snarast borde besöka denna måne för att få veta mer.

Varför vi ska gå över ån efter vatten och söka exoplaneter långt därute vilka vi troligen aldrig kan besöka och aldrig säkert veta om de innehåller liv när vi har spännande månar i vårt eget solsystem är en gåta.

Jag anser att vi först borde vi undersöka närmiljön innan vi söker på betydligt svårare platser. Det handlar om Titan men även månarna Europa och Enceladus till att börja med. Dessa månar är intressantare än planeten Mars då det gäller att söka liv som lever idag. 

Låt oss hoppas vi snart kan sända farkoster  för att en gång för alla få veta om liv kan finnas här. Mycket tyder på det.

Fyra intressanta formationer på Mars ska nu undersökas av rymdbilen Mars Rover

Marsbilen ska närmast undersöka fyra lager av en höjd i åtta våningar på berget Mount Sharp.

Projektet kallas Vera Rubin till minne av en känd astronom för sina arbeten av galaktisk rotation.

Åsen eller berget har setts innehålla ett lager av järnoxidminerat hematit vilket brukar bildas enbart under våta förhållanden.

Ovanför densamma ses det som lerlager och sulfatmineraler. Undersökningen är i sin början och dess utmaningar är stora för rymdbilen.

Men berget ska mer ses som en stenig ås än ett brant berg och bör därför kunna ge rymdbilen en möjlig väg upp till dessa lager av högintressant innehåll i jakten på fukt och eventuellt organiskt material eller fossil.

Enceladus är en av de mest intressanta månarna i vårt solsystem

Saturnus måne Enceladus är en av de mest intressanta månarna i vårt solsystem i jakten på liv. Här finns  under den isiga ytan mer vatten än vad alla jordens oceaner rymmer.

Vatten  i flytande form och därmed möjligt för liv och kanske fisk eller andra vattenlevande varelser.

Gejsrar värmer vattnet och ibland kan man se dessas utbrott då vattenkaskader  bryter upp ur den isiga ytan.

Det är en spännande värld. En av flera därute som vi vill veta mer om.

Se länken här där man kan se en film om inte bara denna intressanta måne utan även andra månar i vårt solsystem vilka är lika intressanta när det gäller att söka efter liv. Världar vilka innehåller vatten.

Äldrevården prioriteras inte, enbart jobbskatteavdragen existerar som prioriterat i alliansens fantasivärld.

Citat: Sedan 1969 har antalet svenskar över 80 år blivit tre gånger så många. Antalet som fyller 100 år har blivit femton gånger så många.

Samtidigt har de som ska försörja dem blivit allt färre. År 1970 gick det 25 yrkesverksamma på en 80-åring. I dag är de n­ere på 12 som ska stå för vården och omsorgen om en gammal medmänniska.

Kontraktet är rivet

Det har alltid funnits ett kontrakt mellan generationerna, de gamla ska inte behöva oroa sig inför ålderdomen.

Men kontraktet är rivet, åtstramningarna fortsätter trots att de gamla och d­eras anhöriga känner stor frustration. Slut citat.

Samtidigt går många arbetslösa med försörjningsstöd och många i fas 3 där anordnare får betalt med skattepengar för att förvara personer i total meningslöshet.

Detta är alliansens politik! Spara på allt för att kunna sänka skatterna för de med arbete, att det innebär besparing på - som i detta fall - på äldres väl och ve skiter dessa alliansvänner fullkomligt i.

Skattesänkningar är agendan och skapandet av fler arbetssökande.  Det andra är dertsom kallas ”arbetslinjen” och innebär att det SKA bli fler arbetssökande - så lönerna kan konkurreras neråt.

Sverige är idag ett samhälle som är iskallt.

Förr - på 1970-talet - fanns möjlighet för alla äldre att söka sig till ålderdomshem, när de eller anhöriga förstod att krafterna inte räckte till eller isoleringen blev svår.

Idag finns få sådana hem. Även långvården är borta. Några sjukhem finns kvar, men till skillnad mot långvården finns få i personalen och ingen sysselsättning för de långtidsvårdade.

Förr fanns snickeri, väv och syavdelningar där de långtidsvårdade kunde sysselsätta sig efter ork och lust och personal som hjälpte till och hade tid att tala med patienten. Idag får de sitta av tiden rakt upp och ner.

Samhällets resurser har förslösats och det är regeringen som valt att färre ska vårda fler, inte samhället.

Hade vi råd under 1970-talet ex. med en mänsklig vård ska vi ha det idag, då vi slösar på jobbskatteavdrag, stöd i alla dess former till den som önskar utnyttja dessa stöd vid anställning.

Fas 3 och anordnarbidrag finns det även pengar till och alla dessa - statliga som kommunala - program för arbetssökande och utförsäkrade,  dumheter som inte leder någonstans, medan äldre lider och får sitta av tiden på sjukhem eller isolerade i en lägenhet.

 

Utförsäkrades villkor ointressanta för politikerna idag. Det visar att samhällsklimatet hårdnar och hur det slutar kan bli skrämmande.

Borgs intresse är ett nytt jobbskatteavdrag. Oförståeligt tänkande i sammanhanget.

Citat: De som tidigare ”var dömda till livslångt utanförskap pga sjukpension (sjukersättning)” är i en värre sits nu än före 2008 då den nya sjukförsäkringen började gälla. --- det vi saknar i debatten är kopplingen mellan sänkta tal av de som ingår i sjukförsäkringen och höjda arbetslöshetssiffror. En stor del av de som nu är arbetslösa har tidigare varit långtidssjukskrivna. De striktare sjukförsäkringsreglerna har utförsäkrat 68 000 människor, och fler kommer det att bli. - -- De sjuka är fortfarande sjuka men tvingas nu söka arbete tillsammans med fullt friska. Vilka tror ni får jobben då det finns hundratusentals friska som står på kö till arbete? Slut citat.

Ja, vilka som får jobben är en viss procent av de friska arbetssökande som inte varit arbetslösa en längre tid.

Hur vill då regeringen lösa detta? Jo, Borg har bara en lösning, snabbast möjligt ett femte jobbskatteavdrag! Hur detta ska få arbetsgivare att anställa fler är skrivit i stjärnorna, men det kanske inte heller är meningen.

Meningen med jobbskatteavdragen är svår att förstå men har inget samband med att det ska ge fler arbetsuppgifter i samhället.

Idén att det ska göra att arbetssökande söker fler arbeten på fler arbetsplatser kanske till viss del stämmer då det gäller nya arbetssökande. Men inte får detta fler i sysselsättning om man inte räknar arbetssökande som detta.

När väl detta inte ger resultat blir de än fler apatiska ickesökande arbetslösa placerade i fas 3.

Nu ska visserligen alla arbetssökande från september 2013 varje månad visa vilka arbeten de sökt, annars blir det repressalier om denna summa är för låg.

Men det blir bara rutinsökningar av ett visst antal jobb på möjliga eller omöjliga arbetsplatser och ett irritationsmoment på arbetsplatserna där spontana ansökningar flyter in eller arbetssökande utan meriter för ett ledigt arbete söker och får arbetsgivare att se rött över arbetsförmedlingars ordergivning att tvinga arbetssökande att söka arbeten de inte har meriter för.

Inte konstigt att många arbetsgivare idag lägger ut sina lediga arbeten till uthyrningsföretag och låter dem sortera jobbansökningar. Självklart blir det lönande att slippa de flesta arbetssökandes irriterande ansökningar i tid och otid.

Att en del arbetssökande likväl gör personliga besök på arbetsplatser där man inte har någon annons ute på lediga arbeten får följande konsekvens.

De ringer på, blir insläppta, någon tar emot deras CV tackar och sedan får den arbetssökande gå.  CV:t hamnar i dokumentförstöraren och besöket har tagit några minuter.

Jag vet att det är så det går till på de flesta platser Det finns ingen tid för arbetssökande idag som kommer spontant och oinbjudna.

Varför har spel i alla former blivit så intressant för så många?

Spel och dobbel är en av många beskrivningar av vår tid. Många spelar, fler och fler spelsajter kommer på nätet och företaget ”Svenska Spel” lever sötebrödsdagar.

Postkodlotteriet frodas fast chansen att vinna något större är minimal. Skraplotterier annonserades under julen ut som att det vore inte så dumt att vinna några millioner och lockade många barn att köpa en lott att ge den arbetslösa mamman eller pappan, men inte vann denne, och besvikelsen blev stor för barnet den julen.

Lotterier ökar därför att det ses som möjligheter av många att vinna och förverkliga en dröm. Få vinner, många förlorar.

Lotterier och spel är därför besvikelsen i en nötskal för flertalet, vars hopp står till de mycket fås tur som de hoppas få.

Utan hopp, vilket är människans sista utpost, skulle inga spel om pengar finnas och många besvikelser och dagdrömmar istället riktas mot verkligheten och eventuella möjligheter där.

Spel kan vara trevligt och spännande, men när pengar kommer in i bilden blir det allvar och mindre trevligt för alla, liksom alkohol blir när det dricks bland barnfamiljer.