Det är 100 miljoner år sedan Antarktis var isfri och en varm kontinent. Men under ytan.......

För 100 miljoner år sedan var en superkontinent den största landytan på Jorden om det fanns öar utanför denna kan diskuteras. Men efterhand med istider kontinentaldrivning och landhöjning flyttade bitarna på sig då de sprack upp. Idag ser Jordens kontinenter, öar med mera ut som pusselbitar.

En av dessa pusselbitar är sydpolen eller Antarktis vilken hamnade så långt söderut att den efterhand nedisades av brist på solvärme och arktisk vinter.

Under det tjocka istäcket i dag, på vissa platser upp till 2 mil tjockt  finns en kontinent vilken en gång var en lika varm plats som Afrika är idag.

Här fanns mycket djurliv och växtlighet, floder, berg och sjöar.

Idag ser vi inga spår av detta mer än en del bergstoppar vilka ligger vid kusterna. 

Flodmynningar kan skönjas som isfyllda glaciärer. Forskare har idag börjat misstänka att vissa av dessa ismassor vilka idag slussas fram mot havet snabbare än tidigare på grund av klimatuppvärmningen  flyter fram på fritt vatten i forna flodfåror långt under isen. Floder vilka ännu finns med isfritt vatten och vilka fanns redan för kanske 100 miljoner år sedan då isen ännu inte täckt kontinenten. 

Kanske finns fisk eller andra vattendjur sedan den gången fortfarande i liv därunder i det isfria vattnet långt in på kontinenten. Vem vet vad som döljs under istäcket?

Fyra intressanta formationer på Mars ska nu undersökas av rymdbilen Mars Rover

Marsbilen ska närmast undersöka fyra lager av en höjd i åtta våningar på berget Mount Sharp.

Projektet kallas Vera Rubin till minne av en känd astronom för sina arbeten av galaktisk rotation.

Åsen eller berget har setts innehålla ett lager av järnoxidminerat hematit vilket brukar bildas enbart under våta förhållanden.

Ovanför densamma ses det som lerlager och sulfatmineraler. Undersökningen är i sin början och dess utmaningar är stora för rymdbilen.

Men berget ska mer ses som en stenig ås än ett brant berg och bör därför kunna ge rymdbilen en möjlig väg upp till dessa lager av högintressant innehåll i jakten på fukt och eventuellt organiskt material eller fossil.

Tunna pappersliknande 16-våningar höga klippformationer finns på Mars

Dessa tunna pappersliknande klippformationer tros ha skapats en gång för länge sedan av lava och erosion.

Liknande formationer skapade av erosion finns på Jorden. Shiprock i New Mexico har liknande klippor. Se fotot ovan.

Se foto från både Jorden och Mars på dessa ovanliga klippformationer här.

Metansnöklädda berg på Pluto en framtida utmaning för framtida människor att bestiga i en avlägsen framtid.

PÅ Jorden har bergsbestigare snart nått toppen på de flesta toppar här. Framtidens bergsbestigningar kan bli på våra  grannplaneter och månar.

Säkert blir det annorlunda att klättra på platser med lägre gravitation än här.

Toppar av helt andra och brantare format ibland högre än på Jorden kan enkelt bestigas just genom en lägre gravitation.

Snöklädda toppar här på Jorden bestigs. PÅ ex Pluto finns  även snöklädda toppar. Men här i form av snö av metan. Hur det är att klättra i metansnö blir en ny upplevelse för framtida bergsbestigare.

Men dit är det säkert århundraden om det nu blir så att vår civilisation kan fortsätta utvecklas tekniskt. Idag ser det dåligt ut med krig, terror och klimatpåverkan. Kanske människans utveckling för rymdresor mm snart är enbart en parentes i mänsklighetens historia.

Plutos måne Charon har bergskedjor och berg som verkar stå i vallgravsformationer. Pluto själv verkar ung i förhållande till Jorden.

Pluto har bergskedjor vilka är betydligt yngre än Jordens och i förhållande till solsystemets eller universums ålder mycket unga. Det skapar frågor som varför? Hur och när de bildats och vad som föregått bildandet. Kanske även frågan om hur gammal Pluto är.


Varifrån Pluto kommer och varför berg ses vilka ser ut att ligga i en tom vallgravsliknande sänka. Plutos måne Charon har även denna berg. Berg som ses stå i vallgravsliknande sänkor. Varför denna formation?


 Det blir många frågor att försöka besvara efterhand för morgondagens och dagens astronomer. Men nog är rymdforskningen spännande. I morgon ska jag beskriva ytterligare en gåta från Pluto.