Månen Mimas och havet under isen

 

Månen Mimas är en av Saturnus 146 månar. Enligt nya rön kan den ha haft ett stort underjordiskt hav en gång men genom dess excentricitet av omloppsbana minskade havets volym till sitt nuvarande betydligt lägre värde genom att dess isiga  yta smälte och tunnades ut.

Under vårt tidigare arbete fann vi att för att Mimas ska vara en havsvärld idag måste den ha haft en mycket kraftig isyta i det förflutna. Mimas omloppsbanas excentricitet bör ha varit högre tidigare vilket förklarar vägen från tjock is och mycket hav under denna till dagens tunnare is och mindre havsvolym beskriver Matthew E. Walker, Senior Scientist vid Planetary Science Institute. Han tillägger att det finns en förklaring till att tjockleken på isen tunnas ut vilket antas ske nu även om excentriciteten av banan ännu minskar på grund av tidvattenuppvärmning. Havet bör geologiskt sett vara mycket ungt.

Mimas banas excentricitet är det som driver tidvattenuppvärmningen (banans sträckning runt Saturnus ger denna effekt av tidvatten likt månen ger jorden). Just nu är tidvattenuppvärmningen mycket hög jämfört med hur det är på andra havsmånar, som ex Enceladus. Vi tror att tidvattenuppvärmning är den värmekälla som är ansvarig för att isen för närvarande tunnas ut, beskriver Walker och tillägger.

"Tidvattenuppvärmning är inte fri energi, så när isen på ytan smälter drar det energi ut ur omloppsbanan, vilket gör att excentriciteten sjunker tills Mimas så småningom kommer att  cirkulera runt Saturnus i en rundare och lugnare takt."

Ovan är viktigt att förstå.

Smältningen måste ha inträffat när Mimas excentricitet var två till tre gånger större än nu. Att isen blivit tunnare under de senaste 10 miljoner åren av Mimas evolution stämmer överens med dess geologi.

Mimas har en radie på knappt 200 kilometer. Tjockleken på den yttre hydrosfären (summan av vatten runt och på en planet eller måne inklusive fukten i atmosfären), som består av is och vätska, uppskattas till cirka 70 kilometer. De nuvarande uppskattningarna av isskalets tjocklek är 20 till 30 kilometer, baserat på rotationsrörelsen av axeln hos en snurrande kropp eller ett smalare intervall på 24 till 31 kilometer från libration som betyder en liten svängning i månens rotationshastighet som gör att den ser ut att nicka fram och tillbaka. Matematiska uppskattningar visar ett hav som är cirka 40 till 45 kilometer i djup under isen.

Vi Uppskattar att Mimas hade helt frusen yta fram till för 10 till 25 miljoner år sedan, därefter började den isiga ytan smälta. Vad som förändrades för att starta  epoken av smältning av is är fortfarande en gåta, beskriver Walker.

Walker är medförfattare till "The evolution of a young ocean within Mimas" som publiceras i Earth and Planetary Science Letters. Alyssa Rose Rhoden från Southwest Research Institute är huvudförfattare.

Bild vikipedia på Saturnus måne Mimas fotograferad av Cassini 2005 (NASA).

Vi ska ner under isen på månen Europa säger forskarna då här finns en av de mest intressanta platserna för liv utanför Jorden.

Europa Jupiters fjärde största måne är täckt av is.


Mellan 1995 och 2003 gjorde NASA: s Galileo rymdfarkoster  flera förbiflygningar över månen Europa. Observationerna av månen visade att det troligen finns en ocean av flytande vatten under Europas isiga yta.
 


Havet, tror forskarna kan hysa mikrobiellt liv eller bevis om ett nu utdött mikrobiellt liv. Man vill därför komma under isen och samla prover mellan is och botten i det vatten som finns här. Problemet är att komma under ytan.


”Uppskattningar av tjockleken av isen varierar mellan 2 och 30 kilometer  och är ett stort hinder för att komma åt fritt vatten som vi tror kan innehålla liv på Europa ”säger Andrew Dombard, docent i jord och miljövetenskap vid University of Illinois at Chicago.


En atomdriven tunnelsmältarsond vilken även kan styras i vatten när den väl kommit ner och sedan komma upp igen är lösningen på problemet driven av en liten kärnkraftsreaktor.


Tekniken för detta finns och kan konstrueras och användas på plats den dag uppdraget ska genomföras. Något forskarna hoppas sker snarast. Men tidsmässigt är inget ännu bestämt och inte heller kostnaderna.


Men nog blir det ett spännande uppdrag och analysen efteråt kan säkert ge svar på om det finns eller har funnits liv i vattnet under isen på Europa. En av de intressantaste månarna i vårt solsystem.

Så många döda i haven genom historien, men ses syner här?

Så många tragiska händelser har skett på haven i alla tider. Men har dykare i haven någonsin sett spöksyner under vattnen vid dykningar på katastrofplatser?

På land är jag övertygad om det, jag skrev bla den 5 augusti;

Spöksyner och ljud finns. Jag har själv upplevt detta. Jag upprepar gärna min övertygelse om detta. Det är att i ett visst avslappnat tillstånd på en viss plats där något tragiskt en gång hänt kan man uppleva detta i syner, ljud eller beröring. Händelsen spelas upp som ur en film med vissa sekvenser som man upplever. Den finns i atmosfären och kan upprepas när en känslig avslappnad person finns nära händelsens centrum. Kanske även tid klockmässigt och datum har betydelse i detta fall.

Men det är inget levande där. Det är en filmsekvens på en plats enkelt uttryckt som spelas upp. Inga spöken finns utan enbart frustrerade känslor som gjort ett avtryck på platsen och som kan upplevas.

Om spöksyner finns eller har upplevts under vattenytan är för mig okänt. Spökskepp som flygande holländaren etc har upplevts, men det är ovanför vattenytan dessa setts.

Kanske ingen har upplevt något under ytan. Isåfall borde min teori stämma, enbart på land. Under vattnet finns inga tragiska platser där en återerinring kan upplevas. Kanske på grund av att vattnet hela tiden förnyas vid en plats. Det finns inget som kan spelas upp på platsen så länge detta är omgivet av vatten.

Däremot kan det kanske spelas upp enligt min teori, om föremålet, ex skeppet, tas upp på land och någon känslig person går ombord på detta. Men säkert är det inte, alla spår som kan spelas upp i en känslig persons upplevelseförmåga kan ha tvättats bort i havet. Har någon ex upplevt något på eller vid regalskeppet Vasa?