Hur vattnet flöt på en isig marsyta i det förflutna

 

Bild https://www.psi.edu  En konstnärs tolkning av en istäckt flod som kommer från smältvatten under Mars södra polartäcke. Foto: Peter Buhler/PSI.

Mars hade en gång floder och en sjö lika stor som Medelhavet vilken fanns under kraftiga ishöljen enligt ny forskning publicerad i Journal of Geophysical Research: Planets.

Artikeln som skrivits under ledning av Peter Bühler, forskare vid Planetary Science Institute, beskriver hur koldioxid för 3,6 miljarder år sedan frös ut ur Mars atmosfär och avsattes ovanpå ett istäcke vid polerna, vilket isolerade värme som kom från Mars inre och ökade trycket på isen. Detta ledde till att ungefär hälften av Mars totala vattenlager smälte och flödade under isytan utan behov av klimatuppvärmning av planeten.

Bühlers tidigare arbete har fokuserat på att modellera den  koldioxidcykeln i dag på Mars. Nyligen utvidgade han sin modell till att undersöka utbytet av koldioxid med den marsianska regoliten (marsjorden bestående av sand och sten). Genom att göra det kapslar hans modell in hela koldioxidcykeln från regoliten, till atmosfären, till frusna polarisar.

Den största sjön, de största dalarna och det största åssystemet (dalar som är spår av floder som en gång flöt under ett istäcke) – på ett självkonsistent sätt", beskriver Bühler. Spår från tiden  då koldioxid kollapsade ur atmosfären.

Forskare har sedan 1970-talet vetat att en stor del av Mars koldioxid för närvarande är bunden i regoliten i enstaka molekyltjocka lager runt varje korn av jorden.

När Mars snurrar får polerna inte mycket av direkt solljus, medan solen steker ekvatorn. Under dessa förhållanden försvinner koldioxidgasen ut ur regoliten upp i atmosfären. När den når de iskalla polerna avsätts den ovanpå vattenistäcket.

Omvänt, när Mars lutar dramatiskt, värmer solen upp polerna. Som ett resultat sublimerar koldioxidisen – eller omvandlas den direkt från fast is till gas som stiger upp till atmosfären där den svalare regoliten (marsjorden) sedan kan dra  den till sig igen som en svamp, beskriver Bühler.

Denna modell fungerar bra på dagens Mars, så Bühler ville testa hur den skulle fungerat under den tid då planeten hade en mycket tjockare koldioxidatmosfär – för cirka 3,6 miljarder år sedan. Tid då forskare tror att Mars atmosfär först började kollapsa och att den nuvarande koldioxidcykeln som Bühler beskriver började fungera. Det finns bevis för att denna era också sammanfaller med ursprunget till många floddalsnätverk, men forskarna är fortfarande inte överens om de klimatförhållanden som skulle förklara deras bildande.

Studien stöddes av utmärkelser till PSI från NASA Solar System Workings Program (80NSSC21K0212) och NASA Mars Data Analysis Program (80NSSC21K1088) och (80NSSC23K1160).

Forskningen och teoretiserandet fortsätter och fortsättning följer i forskningsvärlden.

I Gale-kratern på Mars fanns en sjö långt fram i tiden

 

Forskare vid Imperial College London och NASA har hittat tecken på att det fanns vatten i Gale-kratern på Mars under en längre tid än man tidigare trott.

För miljarder år sedan vet man att det fanns mycket vatten på Mars och det i Gale-kratern fanns en sjö. Gradvis förändrades klimatet och sjön torkade ut inkusive övrigt vatten på Mars med undantag av att det ännu i dag finns ett tunt islager på polerna i form av permafrost. Mars blev den röda dammiga planet den är idag.

Sjön  i Gale-kratern som finns söder om ekvatorn på Mars hade en diameter på 154 km och fanns långt efter att planeten ansågs ha blivit torr och ogästvänlig. Med hjälp av data och bilder från NASA:s Curiosity-rover fann forskarna ledtrådar som visade detta i form av deformerade lager i en ökensandsten som de hävdar bara kan ha bildats av vatten. Hur djup sjön var om den var flera meter djup eller bara centimeter djup är osäkert.

Även om de är överens om att det fanns vatten, är de osäkra på om det fanns som vätska, is eller som en saltlösning.

För mer information om detta fynd och forskares uttalanden om fyndet se här från Imperial College London. 

Bild från vikipedia på Gale-kratern på Mars.

Det upptäcks alltfler rester av sjöar på Mars

 

Planeten Mars är numera en iskall öken  men det har visat sig att Mars en gång hade sjöar och floder. En tid som nu ligger miljarder år tillbaks. Uttorkade sjöar och floder som kan innehålla bevis på forntida liv och klimatförhållanden för länge sedan. Genom en stor analys av år av satellitdata som visar bevis på att sjöar på Mars har funnits påstår Dr Joseph MICHALSKI, geolog vid Institutionen för geovetenskaper, University of Hong Kong (HKU) att forskare hittills dramatiskt kan ha underskattat antalet sjöar som en gång fanns på Mars.

Michalski och hans internationella team publicerade nyligen sina resultat i Nature Astronomy där man beskriver en analys av Mars sjöar. – Vi känner till att ungefär 500 sjöar en gång fanns på Mars. Så gott som alla dessa är större än 100 km.2 säger Michalski.

På jorden är 70 procent av sjöarna mindre än 100 km.2 i storlek och förekommer i till stor del där glaciärer en gång dragit sig tillbaka (ex i Norden). Mindre sjöar är svåra att identifiera på Mars genom satelliters fjärranalys. Men troligen finns rester även av många små sjöar på Mars.  Man beräknar att minst 70 % av Mars forntida sjöar  ännu inte har upptäckts. De saknade små sjöarna på Mars kan innehålla viktig information om tidigare klimat. (Men vad säger att glaciärer i lika stort antal funnits på Mars som under Jordens istidsslut. Självfallet behöver inte glaciärers framfart vara enda anledningen till mindre sjöar. Men de är många gånger anledningen till storleken av antalet (min anm.)).

De flesta kända sjörester på Mars dateras till en period för 3,5 till 4 miljarder år sedan. Men var och en av sjöarna kan ha bestått bara under en geologiskt kort tid (10 000 till 100 000 år) under denna tidsperiod. Det innebär att Mars mestadels genom historien varit kall och torr men i korta perioder värmts upp. Michalski tillägger: "På grund av den lägre gravitationen på Mars och den genomgripande, finkorniga marsjorden skulle sjöar på Mars ha varit mycket grumliga och därmed kanske inte  släppt ner så mycket solljus så djupt i sjöarna vilket skulle kunna utgöra en begränsning för fotosyntetiskt liv om det nu fanns. "Sjöar innehåller vatten, näringsämnen och energikällor för möjligt mikrobiellt liv, inklusive ljus för fotosyntes. Därför är sjöar de främsta målen för astrobiologisk utforskning av NASA: s Perseverance Rover som nu arbetar på Mars. (OBs på Jorden finns liv i djuphavsgravar ända ner på tusentals meter djup så begränsningen för liv i grumligt vatten på Mars ser jag inte begränsar liv (min anm.).

Men Michalski tillägger även: "Alla sjöar är inte skapade lika. Med andra ord bör vissa före detta marssjöar varit mer intressanta för mikrobiellt liv än andra eftersom några av sjöarna var stora, djupa, långlivade och hade ett brett spektrum av miljöer och hydrotermiska system som kunde ha bidragit till bildande av enkelt liv. Ur denna synvinkel kan det vara bra att rikta in sig på stora, gamla, miljömässigt olikartade sjöar i den framtida utforskningen.

Framtida forskning på plats för visa om det finns eller inte finns spår av liv på Mars. Till dess kan vi bara filosofera över möjligheterna (min anm.).

Bild flickr.com Månbilen Curiosity Rover har fotograferat denna gamla uttorkade sjö på Mars

Bevis finns nu på att det funnits en sjö på Mars

 

Jezero är en nedslagskrater på Mars i denna finns resterna av en sjö. Förmodligen bildades sjön då kratern fylldes med vatten från en flod som flöt genom Neretva Vallis, en dalgång väster om Jezero och ner i kratern. 

NASA-rovern landade i Jezero-kratern den 18 februari 2021 och tillsammans med Mars helikoptern har dessa samlat in prover och skickat tillbaka bilder till Jorden från kratern. Nu har forskare bekräftat utefter detta att kratern en gång innehöll en sjö och de anser att sedimenten här kan innehålla spår av forntida eventuellt liv i sjön.

Bild från Nasa. Forskare anser att detta detta är det som återstår av sammanflödet mellan en gammal flod och en sjö vid Jezero. Bild: NASA/JPL-Caltech/ASU/MSSS

Månen Titans sjöar liknar Jordens i uppbyggnad men det finns även stora skillnader

 

Saturnus största måne Titan har sjöar. Sjöar bestående av flytande metan, etan istället för som Jordens sjöar vatten. Titans sjöar är uppbyggda likartat som Jordens sjöar med vätsketryck utefter djup och avlagringar av material på bottnar och kanter. Men om materialet på Titans sjöbottnar innehåller organiskt material vet vi inte. Sjöar av metan och etan blir dock likt sjöar med vatten likartade i  sin form.

Citerat från vikipedia : Titan har sjöar bestående av etan och metan. Sjöarna uppskattas vara upp till 200 meter djupa. I tre sjöar har upptäckts något som antas vara vågor. Vågorna är 1,5 centimeter höga och rör sig med en hastighet på 2,5 kilometer per timme.[19] Den största av sjöarna heter Kraken Mare. Slut citat.

 Men medan sjöar på jorden är skilda åt beroende på temperatur är Titans sjöar mer lika pölar av flytande naturgas än dynamiska platser med komplexa fysiska processer. Flytande metan har lägre densitet än flytande etan och det anses att Titans metan i allmänhet borde flyta ovanpå etan.

Forskare fokuserade i sin analys på små, grunda sjöar som uppstår efter Titans regn (det regnar på Titan likt här men då av metan) och fann att om temperaturen är låg sker avdunstning av metan från ytan vilket kan bevisa att metan flyter ovanpå etan vilket i sin tur visar på en uppdelning av dessa vätskor i sjöarna säger Steckloff vetenskapsman vid Planetary Science Institute Tucson USA.

Trots månens iskalla yttemperatur på omkring -183C regnar det här. Metan-regn som fyller sjöar och floder

Titan är en spännande värld och en av de intressantaste platserna  att söka liv på utanför Jorden. Det kan finnas liv i dessa sjöar.

Bild från vikipedia på månen Titan.

I juli bekräftades upptäckten av en stor sjö under Mars Yta.

Enbart ca en mil under ytan i området vid Sydpolens is på Mars finns en reservoar av  saltvatten. Denna sjö upptäcktes  genom radarsignaler från Farkosten Mars  Express vilken kretsat runt Mars sedan 2003  och bekräftas nu genom datainsamling och analys av dessa.

Troligen är det en issörja då temperaturen ligger under -55C på ytan.

Sjön är ca 20 km bred som mest men troligen inte mer än ca en meter djup. Denna upptäckt är den senaste av indicier som antyder att vatten inte var endast närvarande på Mars i ett tidigare skede utan fortfarande finns på vissa platser.

Resultaten av existensen av denna sjö skulle om bekräftas av framtida observationer vara den viktigaste upptäckten av flytande vatten på Mars hittills och då platsen för att söka liv i.

Men det måste göras av människor på plats en gång med utrustning för att komma ner till vattnet för provtagningar och analyser. Den som lever får se om nu inget händer på Jorden vilket omöjliggör framtida rymdprojekt.

På en del under Mars yta finns en jättesjö

LakeSuperior Nordamerikas största sjö och den Största insjön i världen med en yta som är lika stor som Tjeckien.

Här utmynnar ca 200 floder. Nog förstår man storleken om man läser detta.

En lika stor samling vatten vet man nu ska finnas under Mars yta på en plats halvvägs från Nordpolen till Ekvatorn. Detta är troligen den största vattensamlingenpå en plats på Mars. Vattnet är fruset  numera men det finns där.

En högintressant plats att söka tidigare liv på Mars i. Spår av eventuellt liv eller tecken på detta bör finnas här om Mars någonsin haft detta i det förgångna

Saturnus största måne Titan är högintressant för astrobiologerna. En sjö lika stor som Kaspiska havet finns bland annat här.

Titan är den måne vilken har en mycket tät atmosfär vilket gör den svår att undersöka. Men rymdlandaren Huygin landade här och har tagit bra bilder från ytan. Bilder vilka visar på den enda himlakroppen i vårt solsystem med flytande vätska i form av sjöar på ytan.

Även floder existerar på denna måne vilken i storlek är större än planeten Merkurius.

Största sjön här kallad Kraken är ungefär lika stor som Kaspiska havet på Jorden. På Titan ska finnas komplexa organiska molekyler vilket kanske kan antyda på något slag av liv.

Men då yttemperaturen är ca -180 grader finns inget rinnande vatten här utan sjöar och floder består av vätska som flyter i denna temperatur.  Det är metan och eller etan.

Atmosfären är metan och kvävgas i första hand.  För att läsa lite om hur astrobiologerna tänker angående möjligt uppbyggande av cellmembran och i förlängningen liv i denna miljö se medföljande länk här.

Det fanns en sjö på Mars. Den röda fläcken på Jupiter är fortfarande en gåta. Vad utlöste denna mastodontstorm och har den ett slut i tid?

Sedan den upptäcktes har den röda fläcken förundrat människan. Varför existerar den?

Kan den röda fläckens innehåll på gasblandningen Jupiter består av ha betydelse för den storm med vindar på 400m/sek som verkar evig ha med saken att göra? Hur länge har stormen pågått? Finns det ett slut på stormen nu när den en gång uppstått? Varför uppstod den? Kan det varit något som kom in i Jupiters atmosfär eller ner på dess yta som utlöste stormen?

Har den röda fläckens gas betydelse för stormens fortsatta liv? Har fläcken alltid funnits och då även stormen?

Är fläcken en skapelse  senare Jupiters liv och då den uppstått även stormen?

På Mars har nu bevis för en tidigare sjö funnits. Vad som funnits flytande i denna vet vi inte. Det kan ha varit vatten. Men även annan vätska är möjlig. Vätska som lyckats bestå en tid men sedan avdunstat.

Om det varit vatten med förutsättning för liv eller ej vet ingen.

Titan med öppna sjöar på ytan är den enda himlakropp i vårt solsystem med detta.

Månen Titan har sjöar av kolväten. Titan är den enda måne eller planet i vårt solsystem vilken har öppen vätska  på ytan. Titan är en av Saturnus månar och är lika stor som planeten Merkurius och klassas som den näst största månen i vårt solsystem. Störst måne är Ganymedes vilken kretsar runt Jupiter.

Etan och metanfyllda sjöar finns vid polerna. Några fördjupningar där ingen vätska finns existerar även. Varför dessa hav existerar och hur de uppstått är en gåta.

Varför just denna måne har dessa sjöar och öppna sådana vet vi inte. Utöver detta har månen även tät atmosfär bestående av kväve.

Genom att följa denna länk kan intresserade få veta mer om vad forskare idag tror och anser om havens uppkomst och vad man kan förmoda  från Titans historia. Men än är det enbart spekulationer som anses troliga.

Mystisk rörlig åttaformad virvel uppenbarade sig på ytan på en sjö i Thailand.

En virvel vilken flyttade sig i form av en åtta uppenbarade sig i en sjö för ett tag sedan. Virveln fanns under ca två minuter innan den försvann lika snabbt som den uppenbarades.

Händelsen finns filmad och förvåningen är stor medan tolkningen inte är  klar. Klar varken på om det är ett djur under ytan som rör sig eller ett snabbt uppenbarat slukhål i botten eller kanske en falsk filmsnutt.

Men jag skulle tolka filmen om den inte är falsk vilket ännu inte undersökts  att den visar ett slukhål under vattenytan. Slukhål kan uppenbaras på sjöbotten likväl som på land.

Rörelsen av virveln verkar även följa ett ras av bottenmassa ner i ett hål vilken flyttar sig efter hand som sediment och bottenmassa rasar runt sidorna och hålet täpps igen och öppnas på sidorna av hålet. Troligen slutar raset när bottensediment täppt hålet igen. Troligen har viss förändring nu skett på bottnen då hålet täppts av nedrasat bottensediment.

Sjön som försvinner i ett hål vart vattnet tar vägen är en gåta.

Varje vår försvinner vattnet i en sjö i Oregon  ner i ett mindre hål i kanten av  sjön.  Ingen vet vart vattnet rinner sedan. Många har försökt hitta vart det går men ännu är det ett mysterium.

Kanske det är ett underjordiskt stort vattenmagasin det försvinner ner i. Kanske till en eller flera bäckar och floder i närheten eller långt borta.

Se filmen som medföljer länken och förundras och förskräcks. Jag får tanken att det kan finnas fler hål i marken vilka kan uppstå i ytan när som helst . Varför inte skydd satts upp runt detta livsfarliga hål är konstigt.