Vattnet på Mars försvinner ut i rymden genom ett stort hål i atmosfären

Ett team av forskare från Ryssland och Tyskland har upptäckt att det finns ett hål i atmosfären på Mars. Studien om detta fenomen har nyligen publicerats i Geophysical Research Letters.


Hålet finns där hela tiden utan öppnas en gång vart annat år. Något som kanske alltid skett och kan förklara varför Mars som en gång var en planet med floder och hav nu är nästan tom på vatten. Av det vatten i form av vattenånga som stiger uppåt dessa år kommer en del att falla tillbaks vid polerna därav den is som ännu finns här.

Det är genom datorsimuleringar resultatet kom fram.


Ser vi på Jorden och då det är sommar på norra likväl som södra halvklotet är skedet ganska likartat.


Men det är inte fallet på Mars då planetens omloppsbana är mycket mer excentriskare än jordens är det betydligt närmre till solen på dess södra halvklot under sommaren (vilket händer vartannat jordår). Somrarna på den delen av Mars är därför mycket varmare än somrar på det norra halvklotet på Mars.


När detta händer enligt forskarnas datorsimuleringar (sommar på södra halvklotet) öppnas ett fönster i Mars mellersta atmosfär på mellan 60 och 90 kilometers höjd. Detta tillåter då vattenånga att passera och fly upp i den övre atmosfären och ut i rymden. Vid andra tillfällen stänger bristen på solljus vattnets kretslopp nästan helt. Vid norra halvklotets sommar sker inte motsvarande process här. Men processen från södra halvklotets sommar kan vara en del av historien om hur det en gång vattenrika Mars förlorade sitt vatten enligt dessa forskare.


Jag undrar dock varför Mars en gång blev vattenrik med sjöar och floder? Hade Mars en gång en helt annorlunda bana runt solen mer lik Jordens likriktade och därför lika årstidsskiftning av sommar på både norra och södra halvklotet? Vad hände då med Mars bana så den blev oregelbunden och fick ovanstående vattenförluster att uppkomma? Jag kan inte tro att oregelbundenheten alltid funnits då det borde ha resulterat i att Mars aldrig och under en lång tid var vattenrik.

Saturnus och dess måne Titan verkar båda ha årstider

Saturnus måne Titan är den näst största månen i vårt solsystem och större än småplaneten Pluto. Det är även den enda måne med en fullt utvecklad atmosfär. Dess yta består av is, sjöar av metan och etan och olika bergarter.

Här finns årstider vilka ger olika färgnyanser i atmosfären då gaserna i denna rör sig och ändrar färg beroende på hur starkt solljus denna får. Atmosfären består till 98,4% av kväve medan resten är en blandning av argon, kolväten, koldioxid, kolmonoxid, vätecyanid och helium. Allt påverkas av solens ultravioletta strålning vilket upplöser metan och ger en orange dimma.

Men nu har gasplanetenSaturnus även setts ha förändring i färgsättning över ett stort område sin atmosfär. Guldfärgad atmosfär har på detta blivit blåtonad. Vad som gett denna förändring vet man inte säkert. Men det antas att vindars hastighet i atmosfären och ljusinsläpp från solen av årstidskaraktär ligger bakom fenomenet och ger denna effekt på vissa gaser i atmosfären.

I slutet av året blir det som vanligt storm på Mars. Maven finns då på plats.

I slutet av vårt år 2016 inte marsår kommer det att bli en storm på Mars. Mars genomlider årstidsbundna stormar likt Jorden även gör i väderhänseende ex i USA.

Hos oss är vissa årstider på många platser mer hemsökta av svåra stormar än andra.

På Mars ska farkosten Maven finnas på plats i dess atmosfär för att lära mer om Mars återkommande stormar och en av dessa ska upprepas i slutet av året.

I slutet av oktober ska Mars vara som varmast då den då ligger som närmast solen och det är nu starka stormar kan bli följden.

Intresset ligger på hur dessa sandstormar bildas och uppträder i Mars tunna atmosfär.

Trippelsolsystemet ger upptäckt planet årstider på halva millenium.

HD 131399Ab är en planet med otroligt långa årstider. Hade du fötts där för 550 år sedan hade du nu fått vara med om en årstidsväxling. Kanske från en vår till en sommar. En höst till vinter, vinter till vår  eller sommar till höst.

Många generationer skulle sedan leva under en enda årstid.  Denna planet med sina tre solar ligger ca 320 ljusår från oss i stjärnbilden Kentauren.

Det är en otroligt spännande värld om den nu inte är en omöjlig planet att kolonisera på grund av temperatur. Möjligheten att leva här om det skulle gå vore dock inte bara trevlig. 

550 års iskalla vintrar och likaledes heta långa somrar skulle inte vara helt lätta att leva under. Däremot kanske höst och vårperioderna skulle gå att leva under.

Men allt pekar på att det är en gasjätte. En ung sådan  enbart 16 miljoner år gammal att jämföra med Jordens 4,5 miljarder år.

Men kanske finns det månar runt denna bjässe där möjligheten till liv eller kolonisering finns. Troligen är detta möjligt på flera av ex Jupiters månar därför bör det finnas en mängd månar med dessa möjligheter även runt många av universums gasplaneter.

Utan årstider

Om vi levt i en värld utan årstider skulle vi haft vinter eller sommar året om. Troligast sommar enligt vårt sätt att tänka, då odling måste till för matens skull.

Men vilken temperatur vi haft kan diskuteras. Allt mellan en medeltemperatur mellan 5 till 30C skulle vara möjlig, knappast mer eller mindre för grödans skull och även människans. Om nu människan i en sådan värld liknat oss.

Men vi skulle knappast saknat årstiderna, det man inte vet något om kan man inte sakna.

Skörd hade avlösts av sådd året om. Men för att det skulle fungerat hade regelbundna regn varit förutsättningen om mänskligheten inte skulle varit mycket liten till sitt omfång eller överhuvudtaget kunnat finnas.

Årstider kan vara en förutsättning för liv. Årstider eller regnperioder.

Jag ser våra fyra årstider här i norden som betydligt trevligare än sommar året runt med ev avbrott för regnperioder.

Alla här i norden har en favoritårstid. Min är hösten. Mångas är sommar och vår andras vinter och höst. Alla kan inte fungera effektivt eller trivas i värmen på sommaren, andra inte i vinterns kyla. Vi är alla olika. 

En del ser med fasa fram mot sommarens värme och ljus andra mot vinterns kyla och mörker.

Adonis trädgårdar

Adonis var i den grekiska mytologin årstidernas gud. Adonis trädgårdar var krukor som omgav statyn där frön satts som blommade på sommaren och vissnade på vintern.

Årstiderna var förr mycket viktigare att följa än de är i dag för att överleva.  Sådd och skörd var av vikt då man var helt beroende av god skörd för att inte svälta innan man kunde skörda nästa gång. Import av livsmedel var inte så enkelt som numera.

Man tillbad därför Adonis och hoppades på god skörd. Senare i historien tillbads vår Gud. I vår tid var den så kallade bondepraktikan viktig för att veta naturens tecken för att så och skörda.

I dag kan, och intresserar sig få av naturens tecken för sådd och skörd, allt har blivit maskinellt, och nya frösorter har tillkommit där bevattning är legio vilket gör att beroende av väder har minskat.

Genom att vi inte är beroende av väder lika mycket och vi lärt oss manipulera naturen ser vi inte heller tecknen på miljöpåverkan i naturen, vi litar bara på expertisens utsagor, om ens det.

Men fast varningarna på en accelererande miljöförändring finns vägrar politiker och vissa forskare att tro på det. Att göra något för att inte värmechocken ska komma kostar och det är då mångas uppfattning och tro att värmen som kommer kan göra klimatet mer trevligt för soldyrkare.

Tyvärr kommer dessa dårar eller deras efterkommande att ångra sina dumma idéer om att leva för dan med skygglappar mot framtiden att bestraffas hårt och skoningslöst.

De efterkommandes dom mot sina omogna förfäder kommer att bli hård och framtidens människor kommer att få en hård miljö att leva under. Att nonchalera naturen och skaparen för en fantasiuppfattning om verkligheten blir människans värsta uppvaknande en gång i en nära framtid.