Google

Translate blog

måndag 25 februari 2008

En upplevelse leder inte alltid till Tro


Pascal irriterade Descartes. Pascal förde nämligen fram åsikten till motsats till Descartes att hävda att tomrum existerade. Det var något Descartes inte kunde hålla med om.
Descartes blev riktigt irriterad på Pascal som vågade sticka upp med en sådan åsikt enbart 23 år gammal. Det enda tomrum som finns sa Descartes, finns i Pascals huvud.

Nåväl Pascal var inte så dum som Descartes ansåg då han var den vetenskapsman som lyckades bevisa att det fanns lufttryck. Detta resultat irriterade högeligen den aristoteliska vetenskapen som fortfarande var på modet. Detta då luften enligt Aristoteles befinner sig vid sin naturliga plats och därför saknar strävan neråt.

Men natten mellan 23 och 24 november 1654 hände något som förändrade Pascal. Han fick en religiös upplevelse som fick till följd att han lämnade sitt sedan lång tid rikliga sällskapsliv och drog sig undan för meditationer. Sina sista år tillbringade han med sitt mest kända verk Tankar från 1670 där han försvarar den kristna läran. Verket blev aldrig helt klart men gavs ut efter hans död.

Denna religiösa fanatism som Pascal ägnade sig åt efter den där natten är förunderlig. Man kan undra vad Descartes hade sagt om han fått uppleva den enligt honom irriterande Pascals omvändelse från vetenskap till religionsgrubblerier. Ingen vet Descartes dog 1650 några år innan den konstiga natten.

Människan är förunderlig. Den mest materialistiske kan plötsligt bli religiös och tvärtom exempel på detta har nog många av oss upplevt bland sina bekanta och kanske även själva upplevt.

En religiös upplevelse är troligen något många av oss troende har upplevt. I många fall var det denna som fick upp ögonen på oss att det som prästen sa, som i mitt fall när jag blev troende, var fakta inte bara ord. Det finns många sätt att få en religiös uppenbarelse på. Men jag är övertygad om att det finns en mening med dem. En kallelse. Upplevelsen kan komma till olika människor på skilda vis. Några får den när de upplever att deras tillvaro slagits i spillror medan andra får den när de upplever sitt liv på toppen av lycka och framgång. Ett råd är från mig som upplevt det är att ta vara på den fly inte från den. Kanske det låter konstigt? Men även vid en religiös uppenbarelse finns valmöjligheten kvar att ta den till sig eller fly och låta den falla i glömska. Frälsning är inget tvång det är en möjlighet som kan komma som en religiös uppenbarelse eller som en kamp. Men valmöjligheten att ta den till sig eller inte finns alltid.

Ett exempel på hur det kan förverkligas är beskrivit i denna artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149982 där en av Sveriges enligt mig bästa sångerskor Carola Häggkvist, blev den utlösande faktorn med sin utstrålning och sång.

söndag 24 februari 2008

Vecka 8 upplevelse, Så blev Framtiden


Ja det var mycket man lärde som barn och som man trodde var fast kunskap. Man trodde att arbete var självklart att få och så var det på 60-talet. Ville man ha ett jobb fick man det och då oftast där man önskade. Allt var möjligt och lönerna steg år från år. Produktiviteten också. Något man i dag förstår var sanning då men i dag kan ses som en relativ och tidsmässig kunskap för inte är det så i dag.


Men det var inte det denna tanke det skulle handla om. Istället är det vintern. Man lärde som barn att efter höst kommer vinter, sedan vår och därefter sommar. Det var naturlagar. Visst var det så ännu under 60-talet de år som jag gick i skolan och kom ut i arbetslivet. I mitten av detta decennium upplevdes mycket kalla vintrar. Jag var då ny fabriksarbetare som tog mig fram per moped under vissa dagar i tjugo graders kyla och det i södra Sverige. Kanske bäst att säga det så ingen tror det handlar om Norrland.


Nostalgi och längtan tillbaks är något vi som upplevde den tiden lätt råkar ut för. Inte är dagens samhälle lätt att förstå för oss som var med då. En tid av framtidstro är borta.


Unga i dag har däremot inga referenser bakåt och accepterar det samhälle vi äldre till stor del misslyckats med att bygga upp. Däremot var våra föräldrar de som byggde upp ett välfärdssamhälle för alla en generation som vi ska se upp till. Tyvärr har vi 50-talister inklusive 40-talister egoistiskt byggt upp ett samhälle där nästa generations framtidsmöjligheter på arbetsmarknaden inte gäller alla.


Vi klarade inte av rollen som framtidsbyggare. I dag har vi fått en ny generation 60-talister i regeringsställning och deras framfart med oss när vi ser hur de fördelningsmässigt fördelar statens kaka är skrämmande. Deras förfäder skulle vända sig i graven om de såg hur de nedmonterade det dessa med blod och tårar byggt upp. Ett samhälle för alla oberoende om de var sjuka eller arbetslösa är borta och det gick på ett enda år.


Men tid är ett relativt begrepp och även vad som ses som rätt och fel. Människan har behandlat medmänniskan utefter tidsandan. I dag finns en annorlunda anda än för bara 20 år sedan. Vi äldre som upplevt omtanke och moral när det gäller omhändertagande ser nu en annorlunda värld växa fram.


Men vår tid har varit och hur den generation som nu bygger upp ett annorlunda samhälle tänker kan många av oss inte förstå. Men vi måste förstå att det byggs upp något dessa tror på. Vad vi ser och upplever är betydelselöst. Vi har inte ett styre av gammalt slag där de äldres råd gäller. Det var länge sedan vi hade det. Liksom det var länge sedan vi hade en riktigt gammaldags vinter i södra Sverige. Barndomens vintrar är borta.

lördag 23 februari 2008

En äkta troende bryr sig om de svaga


Antoine Arnauld tillhörde en
inriktning inom franskt katolsk fromhet som kallades jansenismen grundat av en man som hette Cornelius Jansen. Jansenisterna beskylldes av sina dödsfiender jesuiterna för att vara kättare. Angreppen gick även i motsatt riktning.

Men något som utmärker Arnaulds tänkande var att han förnekade att vi skulle kunna att omedelbart förnimma Guds idéer. Istället ansåg han att idéerna finns hos människan inte hos Gud. Vi förnimmer själva det vi ser utan att först gå omvägen om Gud.

Detta var raka motsatsen till vad Malebranche ansåg. Se Malebranche som jag skrev om i går. Denna filosofiska fajt inom den lärda världen var 1600 talets mest uppmärksammade filosofiska evenemang. De var som katt och råtta båda lika säkra på att ha rätt och därför tålde de inte varandra.

Mycket av filosofiska bataljer genom århundradena har handlat om olika sätt att tolka Gud på. Religionen har spelat många betydelser genom hela historien så även idag. Ingen har väl undgått Islam kontra kristendom i många kulturer. Människans behov av en tro hänger med största sannolikhet ihop med att människan är dödlig. Sedan kan tron innefatta etablerade religioner eller egenkombinerade trosinriktningar och även ateism är en tro. Ingen är utan tro, på något, eller inget.

Men grunderna i de flesta religioner är kärleken och omtanken om medmänniskorna. Klostren var oaser för hemlösa, fattiga och sjuka i många århundraden. Likaså kyrkorna där man gav allmosor till de fattiga och utanförställda i samhället. Man tog Jesus ord ” Allt vad ni gör mot dessa mina minsta bröder, gör ni även mot mig”. Klostren upprättade sjukhus de var de första utbildningsanstalterna (klosterskolorna) Och kyrkan var människors sista hopp när kriser kom.

Det är grunden i vår tro omtanken och kärleken mot vår nästa utan den har vi en religion som är egoistisk och knappast förenlig med Jesus och godhet. Därför blir man beklämd då man läser följande artikel http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150196

Man skriver här bla att få möter nöden i dag och därför berörs man ej då man inget vet om nöd. Man har ekonomisk trygghet och är frisk. Men visst finns sjuka i dag men de isoleras på sjukhus eller i sina hem. De osynliggörs. Visst finns det även utanförskap i dag. Men även dessa talas de tyst om och de döljs. I detta fall de långtidsarbetslösa som fått mindre ersättning och som inte som ex pensionärerna får indexhöjningar av ersättning vid nyår. Nöden har ökat betydligt det senaste året för vissa grupper medan levnadsstandarden ökat för majoriteten av andra grupper. Utanförskapet har ökat och därmed finns nöden att beskåda för den som kan se eller vill se.

Här har kyrkan sin roll att stötta arbetslösa, sjuka och självklart alla andra marginaliserade grupper som uteliggare, missbrukare mfl.

Mycket uppmanande trycker jag på slutorden i artikeln som säger allt och bör begrundas av alla troende i alla kyrkor som tar sitt kall eller sin tro på allvar.


Det ingår helt enkelt i vårt uppdrag som kristna på jorden att bry oss om de som är svaga.

fredag 22 februari 2008

Varför medvetet skapa fattigdom


Malebranche levde under 1600-talet och var övertygad om att inget orsakar något om inte Gud är källan. Enbart Gud kan få något att ske. Detta skeende orsakas då enbart genom de lagar Gud instiftat för hur något ska ske. Orsakssamband existerar inte i naturen. Däremot finns en regelmässighet som är fullkomlig och som Gud upprätthåller utan avbrott.

Detta var tankar sin ingår i occasionalismen i vilken även följande idé finns. Materien som ren utsträckning kan inte ses ha någon orsakande kraft. Han tog till bl.a. följande exempel: Vi kan se en nål stickas i fingret och känna smärtan. Men hur det ena kan ge upphov till det andra är och förblir ett mysterium.

I dag förstår vi varför smärta känns när vi skadas men då var det ett mysterium. Man kände men förstod inte vad som gav känsel. Man förundrades även över hur armen kunde röra sig genom vår vilja. Hur våra kroppsdelar kunde röra sig genom viljeyttringar. Man såg i occasionalismen teori det som att det var Gud som orsakade detta enligt den dogm som jag beskrev i början.

Tankar av detta slag är nog inte så vanliga i dag när vi någorlunda har förstått signalsubstanser och nervtrådar och något om hur hjärnan fungerar.

Men då var det en annan tid och mysterier då har i många fall lösts i dag samtidigt som vi får nya mysterier att fundera över.

Ett av dessa som kan ses ha ett samband med ovanstående tanke att det ena kan ge upphov till det andra har i dagarna omskrivits i pressen. Hur fattigdom ger upphov till stress vilket i sin tur ger upphov till försenad eller skadad språkutvecklig minnesfunktion eller depression hos barn som växer upp under dessa villkor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=743564

Undersökningen är gjord i USA men bör ses som en varningsklocka även här. Fattigdom och utanförskap hos föräldrarna ger problem hos barnen. Man får då tanken på varför inte vår regering tänker på dessa bieffekter som många familjer i dag kommer att få permanentade genom den utanförskapsskapande politik som nu förs. Jag tänker då i första hand på hur utanförskap och segregation av föräldrar påverkar uppväxande barn.

Detta är inget nytt. Men accelererar snart betydligt genom den omöjlighet till tidigare möjlig självförsörjning som långtidsarbetslösa kunde leva under. I dag med de indragningar som gjorts för denna grupp och påbörjade inflationstakt vi nu ser utan att det för den delen blir någon höjning för denna grupp av ersättning eller index innebär en betydlig och troligen accelererande försörjningsförsämring. En försämring som innebär försörjningsstöd i sista hand och ökad fattigdomsfällarisk.

Konkret, depression för föräldrarna och då påverkas även barnen vilket ger framtida utanförskapskänsla för en ny generation som växt upp under dessa villkor. Rapporten bör därför tas på allvar och studeras seriöst även av vår nuvarande regering. Jobblinjen i deras version leder inte till positivitet för alla tvärtom. Verkligheten har andra nyanser än enbart vit och svart. Stoppa utanförskapet tänk på barnen som ska bli framtidens föräldrar.

torsdag 21 februari 2008

Jag tänker alltså är jag till


Descartes sa: cogito ergo sum. En klassisk latinsk strof som betyder Jag tänker alltså är jag till. Genom denna insikt ansåg Descartes sig ha bevisat att just detta var det enda han kunde vara säker på. All logik i övrigt förkastade han då han visste att människor ibland resonerade fel.

Annat som utmärkte hans tänkande är hans idé om matematikens saliggörande i bemärkelsen av att allt skulle kunna förklaras utifrån matematiska termer.

I Descartes värld förekommer inte tomheten utan allt är en växelverkan mellan rörelse och materia. De tre lagar han ansåg gälla för rörelse och materia är följande:

Alla ting blir alltid i samma tillstånd om inga yttre orsaker förändrar detta.

Ett stycke av materia som satts i rörelse strävar alltid efter att röra sig i en rät linje.
Dessa två lagar benämnde han tröghetslagen.

Tredje lagen var att om två kroppar kolliderar påverkar det kropparnas rörelseriktning.

Han såg universum som ett maskineri som en gång satts i rörelse av skaparen Gud. Om inget störde detta maskineri skulle det snurra i evighet enligt lagarna ovan. Han såg även människan som en maskin som en gång satts i rörelse. Själ och kropp fungerade i växelverkan.

Jag tycker det finns en del likheter här med den moderna vetenskapen lära om receptorer se
http://www.info.uu.se/publ/fp1996/12.html här pratas det dock inte om själ och kropp utan om signalsubstanser men det ena utesluter inte det andra. Vad som är vad kan diskuteras.

Ser vi till slutsatsen Jag tänker så innebär det inte alltid att tankarna är intelligenta. Smarta javisst men inte intelligenta. Intelligent bör väl ändå innebära att för att ta ett exempel ta klimatproblemen på största möjliga ansvar. Borde inte dessa problem gå före allt annat då en fortsatt försämring kan få vår planet att till stora delar bli obeboelig i framtiden. Har vi så intelligenta politiker i dag så de tar klimatfrågorna som det absolut akutaste. Varningarna från forskarna är nu så konkreta att ingen inte förstår att något är fel. Det räcker med att se på temperaturen utomhus.

Men ser vi till Sverige har vi tyvärr i dag politiker som har en enda sak i huvudet, jobblinjen. Denna låsning i huvudet på dagens makthavare har fått katastrofala konsekvenser redan nu för många av de sämst ställda i samhället. Men vad än värre är, är att dessa politiker med huvudet i sanden inte kan se något annat än jobblinjen och därför inte kan ta beslut som inte kan integreras i denna. Så blev klimatfrågorna uppskjutna för politiskt trams. Se
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=744153


Kontentan blir därmed att ” mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves”.

onsdag 20 februari 2008

Bacon med gyckelbilderna o nya Atlantis


1600 talets Bacon, Francis Bacon är känd för sin idé om teaterns gyckelbilder som det ännu i dag refereras till i forskningsrapporter.

Dessa delade han upp i fyra stadier och de är intressanta och tankeväckande.

Stammens gyckelbild. Stammens vilken har sitt ursprung i den mänskliga naturen. Han ansåg människans förnuft kan liknas vid en spegel och som sådan blandar den in ett stycke av sin egen natur i det som uppmärksammas. Människans vilja och känslor påverkar tolkningen av det som ses och därmed tror människan vad hon kan tro.

Grottans gyckelbild. Den enskilda människans natur som påverkar hur vi tolkar verkligheten. Denna är påverkad av vår uppfostran, våra anhöriga, det vi läst och upplevt och vårt liv. Utifrån detta har vi en förförståelse av hur en händelse bör utvecklas och tolkar utefter detta och det kan få oss att gå vilse och göra misstag ibland.

Torgets gyckelbild. Detta är språkets och ordens makt över tankarna. Hur vi lärt oss tolka ett visst begrepp och utifrån detta tolkar det vi hör. Ibland kanske den som använder begreppet lägger in en annan innebörd i det än den som mottar det och så kan det bli stora missuppfattningar.

Teaterns gyckelbild. Detta kommer från olika filosofiska system eller vetenskapliga teorier vilka förvirrar mer än löser en bestämd frågeställning då olika teorier ger skilda svar på samma fråga.

Intressant att tänka runt tycker jag. Bacon skrev även ett utopiskt verk. Det nya Atlantis som handlar om en ö där vetenskapens framgångar används fullt ut tekniskt som filosofiskt. Här finns även ett vetenskapens hus kallat Salomons hus där det forskas för fullt.

Idén har Bacon säkert fått från Platon som beskrev en ö som hette Atlantis där mänskligheten nått långt i utveckling. Men denna ö gick en dag under och människor har sedan i alla tider försökt lokalisera var Platons Atlantis en gång låg. Man litade på att Platons ö verkligen existerat.

Det finns som sagts många sätt att tolka människan och verkligheten på. Detta var Francis Bacons som levde mellan 1561-1626.

I dag ser vi början på hur vi kan få kontroll över hur en människa ska agera. Men vem som kan ge de normer som ska ses som lämpliga vet vi ännu inte. Verktygen finns snart i de sk nanorobotar som kan opereras in i hjärnan på hela mänskligheten i framtiden. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_884095.svd

Vad blir då en människa. Den eviga filosofiska frågan ”Vad är en människa” kan den då besvaras en till hälften konstruerad maskin. Ska människan som nu leker med DNA även kunna förändra genom nanorobotar. Vad blir då kvar av det vi idag kallar en människa med en fri vilja och egna val?
Ska människan i framtiden integreras i datorvärldens digitala värld. Forskaren påstår att vi därigenom blir smartare. Men då frågar jag mig: Varför ska vi bli smartare? För vems skull och blir vi lyckligare då? Kommer det inte istället att skapa nya behov av än mer smarthet?

Var går gränsen för när smarthet övergår i dumhet? Den frågan har ett svar. Vilket vet ingen men när vi övergår en gräns slår den alltid tillbaks i sin motsats och då kan vad som helst ske. Historien har många exempel på detta och även nutiden. Politiska, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga av skilda slag.

tisdag 19 februari 2008

Giordano Bruno brändes levande på bål.


Detta hände år 1600 efter det att han misslyckats med att lära en adelsman i Venedig sin magiska minneskonst. Därefter fick Bruno sitta i sju år i inkvisitionens fängelse med anklagelsen av att ha förnekat treenigheten och jungfru Marias jungfrufödsel. Men Bruno ändrade sig inte och brändes levande på bål anklagad för kätteri.

Han var under sin karriär vilken börjat som munk och avslutandes på bålet en ansedd magiker. Var han kom väckte han uppmärksamhet i den lärda världen på universiteten där han ofta var i centrum med sina kontroversiella åsikter.

En åsikt var att universum var gränslöst och rymmer en oändlig mängd av världar och att jorden kretsade runt solen. Detta var första steget mot det som till slut skulle bli den moderna världsbilden hitintills var kyrkans dogm den enda rätta den att solen och hela universum snurrade runt jorden. Självklart inte en populär ståndpunkt att då påstå motsatsen under en tid när katolska kyrkan styrde stora delar av samhällets normer.

Utöver denna syn som kan ses som modern var han i andra lägen tvärtom. Han hade åsikten att naturens hemligheter inte kan förstås om vi inte lärde oss använda magin, kabbalan ( se http://paranormal.se/topic/religion/kabbalah.html )och hermetismen
(se http://www.rooke.se/lenkar43/hermetism.shtml )

Brunos levnadsöde blev tragiskt i en tid då det var förenat med stora risker att framföra idéer som inte passade in i religionen. Den fria viljan och det fria valet var inte något som tillämpades i praktiken. Lydnad och underkastelse i en sträng kyrklig tradition var vad som gällde.

Enligt mig en konstig dogm och svår att ta till sig om man ska se det religiöst då vi enligt skapelsen skapats till Guds avbild. Självklart inte kroppsligt, Gud har knappast en kropp eller ett kön utan är en ande. Men likheten är att vi har fått en egen vilja och valmöjligheter. Val att leva våra liv i ondska eller godhet och val på inriktning av våra liv.

Varför försökte då kyrkan stoppa det som var instiftat av Gud sedan tidernas begynnelse. Enligt mig därför att kyrkan då var världslig och makthungrig och så även dess domstol inkvisitionen. Man hade genom sin fria vilja valt att göra kyrkan politisk och världslig så enkelt är det.

Man blir även mycket fundersam då man läser katolska kyrkans överhuvud i dag dåvarande påvens uttalande för 18 år sedan ”att kyrkans kätteriprocess mot vetenskapsmannen Galileo Galilei år 1633 var rimlig och rättvis". http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=733560