Alliansens s.k. arbetslinje är en fattigdomslinje som bör kallas arbetssökarlinje och i den finns en inbyggd ondska.

Genom att fler o fler tvingas söka arbete som sjuka har de arbetssökande ökat medan alliansens mantra ”arbetslinjen” skallar i media i alla möjliga o omöjliga sammanhang. Vad den betyder, utöver att den inneburit segregation av de utan arbete ekonomiskt och att fler blivit arbetssökande, vet enbart gudarna, alliansen själva vet det inte.

Troligen finns inget mer i linjen.

Men alltfler som inte får hjälp att hitta en arbetsgivare av de som borde klara av detta, arbetsförmedlingen, hamnar i misär och ekonomiska svårigheter. Kanske denna segregation och accelererande utanförskapande åtgärd även den ska ingå  arbetslinjen.

Citat: Antalet arbetslösa som inte får ersättning - trots att de deltar i Arbetsförmedlingens program - har ökat med 88 procent på bara ett år. Det visar en rapport från LO. Över 60,000 arbetslösa får inget stöd alls utan får överleva på socialbidrag eller hjälp från familjen. Slut citat.

Behöver mer beskrivas för att visa hur alliansens s.k. arbetslinje är konstruerad?

Knappast, den är en ekonomisk segregationslinje med inbyggd ökande segregationstakt.

Den ska öka år för år. Detta görs även av den ersättning de med a-kassa får. Den ligger still oberoende av inflation och prishöjningar år för år efter det att den sänktes till 65 % och inga jobbskatteavdrag får utfalla, inte ens för de fas 3are vilka gör ordinarie arbeten på sina platser. Istället får arbetsgivaren ca 5000 kr skattefritt i månaden för gratis arbetskraft.

Är du fattig? Det har de flesta människor varit i nästan alla tider.

I alla tider har fattigdom varit det vanligaste tillståndet för mänskligheten. Först under det senaste århundradet har detta förändrats i vissa västerländska länder.

I Sverige lyckades de sämst ställda bilda regeringsdugliga partier och föreningar som tog tag i fördelningen av ekonomiska resurser.

Vi, liksom flera andra länder, bekämpade fattigdom och fattigdomsfällor.

Men ju fler som fick det betydligt bättre desto fler som började se med misstänksamhet mot de som likväl var kvar i fattigdom.

Vi fick efterhand ett hårdare samhällsklimat igen. Bäst hade vi i Sverige under 80-talet sedan började samhällets ideologi förändras i snabb takt. Många hade nu fått en förmögenhet och började skatteplanera och ville minska statens utgifter för att få mer själva genom att skatter kunde sänkas.

Det dröjde dock till mitten av 2000 talet innan det borgerliga blocket lyckades ena sig i en mycket uträknande kampanj för att knäcka nöten om hur man skulle förändra samhället och få folket med sig.

Man tog då hjälp av människans inbyggda rädsla och egoism och lyckades få de nu betydligt rikare svenskarna (än under tidigare eror) att konstruera en syn på de som inte hade arbete som arbetsskygga bidragstagare och sjuka i många fall lika arbetsskygga, och som grädde på moset sänkte man inkomstskatten för de som hade arbete.

En ny giv var kommen. Lyckas och du ska få mer, misslyckas och du får skylla dig själv och leva därefter.

Fattigdomen var återställd och i Sverige likt många andra länder i Europa gick utvecklingen tillbaks till mänsklighetens status quo. En inarbetad och nödvändig fattigdom för att skrämma till lydnad och underkastelse.

Varför medvetet skapa fattigdom

Malebranche levde under 1600-talet och var övertygad om att inget orsakar något om inte Gud är källan. Enbart Gud kan få något att ske. Detta skeende orsakas då enbart genom de lagar Gud instiftat för hur något ska ske. Orsakssamband existerar inte i naturen. Däremot finns en regelmässighet som är fullkomlig och som Gud upprätthåller utan avbrott.

Detta var tankar sin ingår i occasionalismen i vilken även följande idé finns. Materien som ren utsträckning kan inte ses ha någon orsakande kraft. Han tog till bl.a. följande exempel: Vi kan se en nål stickas i fingret och känna smärtan. Men hur det ena kan ge upphov till det andra är och förblir ett mysterium.

I dag förstår vi varför smärta känns när vi skadas men då var det ett mysterium. Man kände men förstod inte vad som gav känsel. Man förundrades även över hur armen kunde röra sig genom vår vilja. Hur våra kroppsdelar kunde röra sig genom viljeyttringar. Man såg i occasionalismen teori det som att det var Gud som orsakade detta enligt den dogm som jag beskrev i början.

Tankar av detta slag är nog inte så vanliga i dag när vi någorlunda har förstått signalsubstanser och nervtrådar och något om hur hjärnan fungerar.

Men då var det en annan tid och mysterier då har i många fall lösts i dag samtidigt som vi får nya mysterier att fundera över.

Ett av dessa som kan ses ha ett samband med ovanstående tanke att det ena kan ge upphov till det andra har i dagarna omskrivits i pressen. Hur fattigdom ger upphov till stress vilket i sin tur ger upphov till försenad eller skadad språkutvecklig minnesfunktion eller depression hos barn som växer upp under dessa villkor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=743564

Undersökningen är gjord i USA men bör ses som en varningsklocka även här. Fattigdom och utanförskap hos föräldrarna ger problem hos barnen. Man får då tanken på varför inte vår regering tänker på dessa bieffekter som många familjer i dag kommer att få permanentade genom den utanförskapsskapande politik som nu förs. Jag tänker då i första hand på hur utanförskap och segregation av föräldrar påverkar uppväxande barn.

Detta är inget nytt. Men accelererar snart betydligt genom den omöjlighet till tidigare möjlig självförsörjning som långtidsarbetslösa kunde leva under. I dag med de indragningar som gjorts för denna grupp och påbörjade inflationstakt vi nu ser utan att det för den delen blir någon höjning för denna grupp av ersättning eller index innebär en betydlig och troligen accelererande försörjningsförsämring. En försämring som innebär försörjningsstöd i sista hand och ökad fattigdomsfällarisk.

Konkret, depression för föräldrarna och då påverkas även barnen vilket ger framtida utanförskapskänsla för en ny generation som växt upp under dessa villkor. Rapporten bör därför tas på allvar och studeras seriöst även av vår nuvarande regering. Jobblinjen i deras version leder inte till positivitet för alla tvärtom. Verkligheten har andra nyanser än enbart vit och svart. Stoppa utanförskapet tänk på barnen som ska bli framtidens föräldrar.