Francis Bacons lövstudie

1720 var det han skrev ner denna metod för att undersöka ting. Han diskuterade detta i sin då nyutkomna bok ”Organum Scientiarum”. Här utgick från den induktiva metoden vid undersökning av löv.

Han exemplifierade sålunda att när vi undersöker låt säga en million enskilda löv i alla slag av storlekar mycket noggrant då använder vi denna metod. Vi undersöker det lilla för att dra slutsatser om en helhet. I detta fall om löv.

Vi får ny kunskap, förhoppningsvis, som sedan kan användas på något sätt och som kan ses som så konkret och riktig som möjligt.

Hade vi däremot undersökt löven enligt den deduktiva metoden så hade vi utgått från hur löv ser ut för att undersöka sanningshalten i detta. Vi får därmed logiska kunskaper om något vi redan ansåg oss anta och då detta bekräftades har vi lyckats men inte fått någon ny kunskap.

Hur gick det nu för Bacon och hans lövstudier enligt den induktiva metoden?

Jo det blev en slutsats. Slutsatsen blev att alla löv är unika, det finns icke två löv som är exakt likadana. Och det är helt visst riktigt. Så är hela vår verklighet uppbyggd eller hur? Det finns inget naturligt material som skapats helt lika.

Se och tänk bara på DNA eller fingeravtryck. Ja vad som helst. Om vi eventuellt skulle hitta något som är exakt lika något annat då är det med all säkerhet konstgjorda föremål. Maskinellt framställda om nu detta skulle lyckas.

Den som önskar förkovra sig i Bacon kan läsa om honom här

Den som istället vill förkovra sig I löv kan få lite av sitt lystmäte här.

Bacon med gyckelbilderna o nya Atlantis

1600 talets Bacon, Francis Bacon är känd för sin idé om teaterns gyckelbilder som det ännu i dag refereras till i forskningsrapporter.

Dessa delade han upp i fyra stadier och de är intressanta och tankeväckande.

Stammens gyckelbild. Stammens vilken har sitt ursprung i den mänskliga naturen. Han ansåg människans förnuft kan liknas vid en spegel och som sådan blandar den in ett stycke av sin egen natur i det som uppmärksammas. Människans vilja och känslor påverkar tolkningen av det som ses och därmed tror människan vad hon kan tro.

Grottans gyckelbild. Den enskilda människans natur som påverkar hur vi tolkar verkligheten. Denna är påverkad av vår uppfostran, våra anhöriga, det vi läst och upplevt och vårt liv. Utifrån detta har vi en förförståelse av hur en händelse bör utvecklas och tolkar utefter detta och det kan få oss att gå vilse och göra misstag ibland.

Torgets gyckelbild. Detta är språkets och ordens makt över tankarna. Hur vi lärt oss tolka ett visst begrepp och utifrån detta tolkar det vi hör. Ibland kanske den som använder begreppet lägger in en annan innebörd i det än den som mottar det och så kan det bli stora missuppfattningar.

Teaterns gyckelbild. Detta kommer från olika filosofiska system eller vetenskapliga teorier vilka förvirrar mer än löser en bestämd frågeställning då olika teorier ger skilda svar på samma fråga.

Intressant att tänka runt tycker jag. Bacon skrev även ett utopiskt verk. Det nya Atlantis som handlar om en ö där vetenskapens framgångar används fullt ut tekniskt som filosofiskt. Här finns även ett vetenskapens hus kallat Salomons hus där det forskas för fullt.

Idén har Bacon säkert fått från Platon som beskrev en ö som hette Atlantis där mänskligheten nått långt i utveckling. Men denna ö gick en dag under och människor har sedan i alla tider försökt lokalisera var Platons Atlantis en gång låg. Man litade på att Platons ö verkligen existerat.

Det finns som sagts många sätt att tolka människan och verkligheten på. Detta var Francis Bacons som levde mellan 1561-1626.

I dag ser vi början på hur vi kan få kontroll över hur en människa ska agera. Men vem som kan ge de normer som ska ses som lämpliga vet vi ännu inte. Verktygen finns snart i de sk nanorobotar som kan opereras in i hjärnan på hela mänskligheten i framtiden. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_884095.svd

Vad blir då en människa. Den eviga filosofiska frågan ”Vad är en människa” kan den då besvaras en till hälften konstruerad maskin. Ska människan som nu leker med DNA även kunna förändra genom nanorobotar. Vad blir då kvar av det vi idag kallar en människa med en fri vilja och egna val?

Ska människan i framtiden integreras i datorvärldens digitala värld. Forskaren påstår att vi därigenom blir smartare. Men då frågar jag mig: Varför ska vi bli smartare? För vems skull och blir vi lyckligare då? Kommer det inte istället att skapa nya behov av än mer smarthet?

Var går gränsen för när smarthet övergår i dumhet? Den frågan har ett svar. Vilket vet ingen men när vi övergår en gräns slår den alltid tillbaks i sin motsats och då kan vad som helst ske. Historien har många exempel på detta och även nutiden. Politiska, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga av skilda slag.