1600 talets Bacon, Francis Bacon är känd för sin idé om teaterns gyckelbilder som det ännu i dag refereras till i forskningsrapporter.
Dessa delade han upp i fyra stadier och de är intressanta och tankeväckande.
Stammens gyckelbild. Stammens vilken har sitt ursprung i den mänskliga naturen. Han ansåg människans förnuft kan liknas vid en spegel och som sådan blandar den in ett stycke av sin egen natur i det som uppmärksammas. Människans vilja och känslor påverkar tolkningen av det som ses och därmed tror människan vad hon kan tro.
Grottans gyckelbild. Den enskilda människans natur som påverkar hur vi tolkar verkligheten. Denna är påverkad av vår uppfostran, våra anhöriga, det vi läst och upplevt och vårt liv. Utifrån detta har vi en förförståelse av hur en händelse bör utvecklas och tolkar utefter detta och det kan få oss att gå vilse och göra misstag ibland.
Torgets gyckelbild. Detta är språkets och ordens makt över tankarna. Hur vi lärt oss tolka ett visst begrepp och utifrån detta tolkar det vi hör. Ibland kanske den som använder begreppet lägger in en annan innebörd i det än den som mottar det och så kan det bli stora missuppfattningar.
Teaterns gyckelbild. Detta kommer från olika filosofiska system eller vetenskapliga teorier vilka förvirrar mer än löser en bestämd frågeställning då olika teorier ger skilda svar på samma fråga.
Intressant att tänka runt tycker jag. Bacon skrev även ett utopiskt verk. Det nya Atlantis som handlar om en ö där vetenskapens framgångar används fullt ut tekniskt som filosofiskt. Här finns även ett vetenskapens hus kallat Salomons hus där det forskas för fullt.
Idén har Bacon säkert fått från Platon som beskrev en ö som hette Atlantis där mänskligheten nått långt i utveckling. Men denna ö gick en dag under och människor har sedan i alla tider försökt lokalisera var Platons Atlantis en gång låg. Man litade på att Platons ö verkligen existerat.
Det finns som sagts många sätt att tolka människan och verkligheten på. Detta var Francis Bacons som levde mellan 1561-1626.
I dag ser vi början på hur vi kan få kontroll över hur en människa ska agera. Men vem som kan ge de normer som ska ses som lämpliga vet vi ännu inte. Verktygen finns snart i de sk nanorobotar som kan opereras in i hjärnan på hela mänskligheten i framtiden. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_884095.svd
Vad blir då en människa. Den eviga filosofiska frågan ”Vad är en människa” kan den då besvaras en till hälften konstruerad maskin. Ska människan som nu leker med DNA även kunna förändra genom nanorobotar. Vad blir då kvar av det vi idag kallar en människa med en fri vilja och egna val?
Dessa delade han upp i fyra stadier och de är intressanta och tankeväckande.
Stammens gyckelbild. Stammens vilken har sitt ursprung i den mänskliga naturen. Han ansåg människans förnuft kan liknas vid en spegel och som sådan blandar den in ett stycke av sin egen natur i det som uppmärksammas. Människans vilja och känslor påverkar tolkningen av det som ses och därmed tror människan vad hon kan tro.
Grottans gyckelbild. Den enskilda människans natur som påverkar hur vi tolkar verkligheten. Denna är påverkad av vår uppfostran, våra anhöriga, det vi läst och upplevt och vårt liv. Utifrån detta har vi en förförståelse av hur en händelse bör utvecklas och tolkar utefter detta och det kan få oss att gå vilse och göra misstag ibland.
Torgets gyckelbild. Detta är språkets och ordens makt över tankarna. Hur vi lärt oss tolka ett visst begrepp och utifrån detta tolkar det vi hör. Ibland kanske den som använder begreppet lägger in en annan innebörd i det än den som mottar det och så kan det bli stora missuppfattningar.
Teaterns gyckelbild. Detta kommer från olika filosofiska system eller vetenskapliga teorier vilka förvirrar mer än löser en bestämd frågeställning då olika teorier ger skilda svar på samma fråga.
Intressant att tänka runt tycker jag. Bacon skrev även ett utopiskt verk. Det nya Atlantis som handlar om en ö där vetenskapens framgångar används fullt ut tekniskt som filosofiskt. Här finns även ett vetenskapens hus kallat Salomons hus där det forskas för fullt.
Idén har Bacon säkert fått från Platon som beskrev en ö som hette Atlantis där mänskligheten nått långt i utveckling. Men denna ö gick en dag under och människor har sedan i alla tider försökt lokalisera var Platons Atlantis en gång låg. Man litade på att Platons ö verkligen existerat.
Det finns som sagts många sätt att tolka människan och verkligheten på. Detta var Francis Bacons som levde mellan 1561-1626.
I dag ser vi början på hur vi kan få kontroll över hur en människa ska agera. Men vem som kan ge de normer som ska ses som lämpliga vet vi ännu inte. Verktygen finns snart i de sk nanorobotar som kan opereras in i hjärnan på hela mänskligheten i framtiden. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_884095.svd
Vad blir då en människa. Den eviga filosofiska frågan ”Vad är en människa” kan den då besvaras en till hälften konstruerad maskin. Ska människan som nu leker med DNA även kunna förändra genom nanorobotar. Vad blir då kvar av det vi idag kallar en människa med en fri vilja och egna val?
Ska människan i framtiden integreras i datorvärldens digitala värld. Forskaren påstår att vi därigenom blir smartare. Men då frågar jag mig: Varför ska vi bli smartare? För vems skull och blir vi lyckligare då? Kommer det inte istället att skapa nya behov av än mer smarthet?
Var går gränsen för när smarthet övergår i dumhet? Den frågan har ett svar. Vilket vet ingen men när vi övergår en gräns slår den alltid tillbaks i sin motsats och då kan vad som helst ske. Historien har många exempel på detta och även nutiden. Politiska, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga av skilda slag.
Var går gränsen för när smarthet övergår i dumhet? Den frågan har ett svar. Vilket vet ingen men när vi övergår en gräns slår den alltid tillbaks i sin motsats och då kan vad som helst ske. Historien har många exempel på detta och även nutiden. Politiska, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga av skilda slag.
4 kommentarer:
Är människan en evig filosofisk fråga? Jag känner att det finns mycket inbyggt i begreppet människa, men att vår kultur sett det som högt prioriterat att definera människan och framför allt: Att markera skillnaden till andra djur.
Vad blir kvar av en människa och hennes fria val när vi sprutat henne full med miljontals nanorobotar? Tja, är inte nanorobotens förverkligande ett mått på , inte bara människors uppfinningsrikedom, utan också ett bevis på frånvaro av tvång?
Datorvärldens är redan en integrerad del av människans kultur idag. Jag kan inte se då hur människan då ska bli en integrerad del i datorvärlden. Allt annat är Sci-Fi.
Varför ska vi bli smartare? Vår intelligens var förutsättningen för vår dominans på jorden. Den är förutsättningen för vår framtid.
Men, blir vi lyckligare, frågar du. Tja, vad är lycka?
Tack för kommnetar. Egentligen har jag inget att säga. Vi har samma tanke. Men när det gäller lycka och vad det är: Tror jag att det är en subjektiv bedömning. Lycka är olika för olika människor. Det finns inget svar på vad lycka är då svaret blir olika beroende på vem man frågar. Behov är olika och människan är unil. Därför blir svaren olika och just därför är nanorobotidén helt galen då den handlar om att desiga människor utifrån en mall eller påstått behov eller en tillfällig önskan. Rolf
Det är hög tid att ifrågasätta just människans dominans här på jorden. Den må vara ett faktum, men hur väljer vi att förvalta den? Vad ger det oss för rättigheter, eller bringar det alls några sådana - handlar det snarare om skyldigheter?
Lycka. Visst kan det vara en strävan människan på jorden har. Men allt handlar om perspektiv, vilken horisont man har. Det skulle vara intressant veta hur annat eventuellt liv betraktar livet och universum.. Möjligt skulle deras enda syfte vara att genast ta kontrollen, att dominera. Och plötsligt har vi hamnat i ett - om vi ser till dagens situation - ett människa - djur - förhållande. Vad gör vi då, hur skulle vi bära oss åt för att kommunicera våra tankar? Och hur ställer vi oss då i förhållande och attityd till resten av jordens alla djur?
Det tål att tänkas på.
Själv tror jag att människan är skapad och som sådan har fått möjligheten att förvalta jorden på ett bra, gott sätt där alla kan leva i harmoni djur som människor med varandra. Men människan kan även välja den egoistiska vägen där denne enbart tar hänsyn till sina egna behov och inte andras behov varken medmänniskors eller djur och naturs. Där är vi idag individualismens tid där vinst och standard är huvudspåret och förverkligande av enskilda människors karriär på bekostnad av andras eller miljöns är levnadsmönstret.
Jag tror även att allt liv har någon form av medvetenhet och att de upplever världen utefter denna medvetenhet. Detta gör att alla slags av liv har en världsbild som är just deras egen. Så har även vi människor plus att vi även utöver en gemensam bild av världen var och en har en egen bubbla en egen bild av verkligheten vi är alla unika.
Skicka en kommentar